Sjögård 4 skrev:Vikingafetisch Badger... är det du E-type?
Attans, avslöjad!
Tänkte att det skulle vara bra om jag kunde lura några bonnläppar att bygga ett Vikingaland innan jag släpper "Here we go again Vikings! "🤣
Sjögård 4 skrev:Vikingafetisch Badger... är det du E-type?
jl skrev:Vad kvalitet är sitter nog i betraktarens ögon.
Själv är jag snarare beredd att betala mindre för tätvuxet virke, i alla fall för vanligt konstruktionsvirke som ska byggas in i en skyddad miljö.
För varför betala mer för något som är tyngre, hårdare att bearbeta och spricker lättare om man skruvar nära änden, för konstruktionsvirke räcker det i mitt fall att regeln klarar hålfastighetskraven och att skruv/spikförband orkar dra och hålla ihop.
Sådant virke producerar marken jag har bra av, men det kräver på dom bättre boniteterna att det står rätt så tätt. Skulle jag då börja dimensionshugga i det är risken att en del kvarvarande träd skulle få för stora årsringar och knappt fungera för mina krav.
jl skrev:Badger skrev:
Ja, vad är egentligen kvalitet. Det är en intressant fråga att grotta ned sig i. Så länge något är rakt och utan kvist så klassas det högt i prislistan. Finns det någon som vill betala merr för täta årsringar också?
Vad kvalitet är sitter nog i betraktarens ögon.
Själv är jag snarare beredd att betala mindre för tätvuxet virke, i alla fall för vanligt konstruktionsvirke som ska byggas in i en skyddad miljö.
För varför betala mer för något som är tyngre, hårdare att bearbeta och spricker lättare om man skruvar nära änden, för konstruktionsvirke räcker det i mitt fall att regeln klarar hålfastighetskraven och att skruv/spikförband orkar dra och hålla ihop.
Sådant virke producerar marken jag har bra av, men det kräver på dom bättre boniteterna att det står rätt så tätt. Skulle jag då börja dimensionshugga i det är risken att en del kvarvarande träd skulle få för stora årsringar och knappt fungera för mina krav.
Ibland kan kvalitet också vara stora årsringar, i dag valde jag virket med dom största årsringarna jag hittade just för att det inte skulle spricka när jag skruvade ihop dom.
Trots breda årsringar kommer dom nog att hålla lika länge som dom antagligen 200 åriga bitarna som jag inte behövde byta ut.
Samtidigt är kvalitet för Torleif som bygger med gamla metoder tätvuxet virke.Så det som är kvalitet för en person kan vara något helt annat för en annan.
Sundhult skrev:Ser att du lagt upp fler filmer om detta Sundhult. Hoppas du gör filmer med en bred flora av olika "gurus" med olika åsikter om skog när du gör uppföljningarna.
https://youtu.be/tZbEowNNeVE?si=DAXeuwm2VHL5qtoX
Badger skrev:
Har jag också en del avdelningar där det växer så fort att man knappt tror det är sant och absolut kan man påverka resultatet där med hur tät man låter träden stå. Och visst är det lätt att spika i och så. Lätt att bära och lätt att bygga in, men undrar hur starkt det är. Det finns reglar och så som är utsorterade för att hålla för belastning bättre än annat. Vet inte med där kan jag tänka mig att vårt glesa virke inte duger. Så det är så klart beroende på vad man skall använda det till. Ska jag ha en stolpe ut tar jag iaf den mest undertryckta smalaste gamla rackaren jag kan hitta i min skog. Ett intressant ämne som nog är värt en egen tråd för jag håller med dig om att det troligen inte är så enkelt som att det finns en kvalitet som är bäst till allt.
Vad är det för en intressant kil du satt upp på bilden förresten?
Lars Lundqvist SLU skrev:Sen blir det ju lite komiskt kan jag tycka när du Sundhult skriver att du är öppen för allt, "ett blankt papper" och sen hänvisar till en ganska känd guru inom alternativrörelsen på jordbrukssidan som i stora drag förkastar all etablerad forskning.
Lars Lundqvist SLU skrev:Några kommentarer till Sundhultarnas kommentarer:
Stickvägsbredd: Synpunkten att smala stickvägar är bättre än breda är en ganska vanlig synpunkt och åsikt. Den känns ju intuitivt rätt, men faktum är att den är fel om man tittar på de faktiska mätningar som gjorts. Förklaringen är att det inte spelar nån roll exakt hur träden står. Det som påverkar framåt är (förenklat) hur många dom är, eller mer korrekt beståndets grundyta, volym och stamantal. Hur vet man det? Jo, genom att anlägga experiment där träden planteras alltifrån extremt jämnt till extremt ojämnt. Det visar sig då att det inte spelar nån roll, och därmed inte heller om stickvägarna är 3, 4 eller 5 meter breda. Faktum är att en fördel med att göra breda stickvägar från början är att kantträden då anpassar sig till den lite mer utsatta positionen där, vilket minskar risken för skador.
Lars Lundqvist SLU skrev:Beståndsstorlek: Hanna säger i en av sina kommentarer att hon inte vill ha stora sammanhängande bestånd därför att erfarenheter av Gudrun visar att det kan ge stora skador. Det är helt rätt. Analyser efter Gudrun och andra stormar visar att tre faktorer som ökar risken för skador är höjden på skogen, att det är nygallrat och att det är trädslagsren granskog. Christian (och Anders W) pratar å andra sidan om att gallra ofta men lite och inte ta ut ens hälften av tillväxten, och inte slutavverka. Det leder till stora sammanhängande områden med hög skog, som den mesta tiden är nygallrad och som förblir ren granskog. Om man vill ha små bestånd med flera trädslag och som inte blir alltför hög så ska man göra små hyggen, vid röjning och gallring spara flera trädslag och ha måttliga omloppstider.
Lars Lundqvist SLU skrev:"…skogen springer ifrån dig": Det här var den intressantaste delen eftersom den så tydligt visar problemet när man fokuserar på enskilda avverkningar istället för hantering, planering och hushållning av hela skogsinnehavet. Anders W säger i filmen att han inte förstår resonemanget. Skogen finns ju kvar och har samma värde där den står? Ja, men för att anknyta till punkten "beståndsstorlek" och Hannas kommentar så ökar risken för skador ju äldre och högre skogen blir. Om man dessutom höggallrar (tar ut grövre träd än genomsnittet) så ökar risken ännu mer. Till slut kan man då hamna i ett läge där man inte hinner med att ta hand om skogen i samma takt som behövs, utan skador kommer styra alla åtgärder.
Att ni tycks ha svårt att förstå tanken förvånar mig. Den som har en lagom stor fårbesättning slaktar normalt alla lammen varje höst, inte bara en tredjedel, eftersom det skulle innebära att fårbesättningen antingen skulle växa okontrollerat år efter år, eller att fodret inte skulle räcka och det skulle bli svält och sjukdomar under vintern. Djurskötsel kräver genomtänkt långsiktig planering och hushållning, och det är likadant med skogen. Den som bara har nåt hektar eller bara två får behöver inte planera så mycket, men den som har 100 hektar skog måste naturligtvis ha en långsiktig plan för hela innehavet, på samma sätt som man har för en stor fårbesättning.
Lars Lundqvist SLU skrev:Christian säger i sin kommentarvideo att han vill ha en diskussion..