Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Lars Lundqvist SLU]

tor 25 jan 2024, 00:32#828970

Jag hade definitivt önskat att återväxten varit bättre, kanske sätter det fart lite bättre nu när jag har härjat lite. 🙂

Om tanken är att på sikt omvandla till fullskiktat och blädningsbruk så är svaret "nej, du kommer aldrig bli nöjd om det är återväxt du väntar dig". Men du kanske siktar på att på sikt få till en granskärm som till slut avvecklas helt och så har du en granungskog istället?

Skog växer så långsamt på våra breddgrader att enda sättet att lära sig är att pussla ihop alla de observationer våra föregångare har gjort. Att bara utgå från egna mätningar och erfarenheter räcker inte. I de blädningsytor jag jobbade med som doktorand har huvuddelen av de små granplantor jag mätte höjd och toppskott på för 40 år sen i bästa fall nått 2-3 meters höjd nu. Men ytorna har stadigt ökat sin tillväxt tack vare ändrad skötsel, baserat på observationer på norska ytor anlagda på 1920-talet.

Ett tips i all välmening. Läs min handbok om blädningsbruk. Det jag sammanfattar där är inte mina egna idéer utan samlad kunskap från väldigt många människor runt om i framförallt Europa, från senare delen av 1800-talet fram till idag, som alla var nyfikna och intresserade av hur granskog fungerar och som mätte och dokumenterade vad de såg.

[Sundhult]

tor 25 jan 2024, 01:30#828972

Ok, det låter ju bra, huvudsaken är ju att du är nöjd.

Men åter till skogen, ser du inga problem med att konstant köra tunga maskiner i skogen?

Jo, jag ser ser att det finns problem att köra upprepade gånger med stora tunga tunga maskiner si skogen av flera olika skäl.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Niking]

tor 25 jan 2024, 01:37#828973

Skogsmark är till övervägande delen moräner, med en helt annan bärighet än jordbruksmark. Studier av kompaltering på skogsmark är oftast gjorda på sediment, eftersom det är så svårt att ta sig ner i en morän ens för att ta prover.

Morän är en jordart.
Jordstrukturen är den fysiska uppbyggnaden mellan jordpartiklar, alltså moränen.

En jordart som är så kompakt att du inte kan ta prov i den har väldigt dålig jordstruktur = dålig jordaggregering.
Oavsett om det på jordbruksmark, din gräsmatta eller i skogen.

Jordarten avser enbart kornstorleken hos den dominerande jordfraktionen.

Morän innebär att du har minst 4 av 6 jordartsklasser (sand, mo, mjäla, ler, grus och sten) närvarande. Å denna blandning gör att mindre partiklar fyller upp mycket av det utrymme, som hos enkelkornjordar utgörs av porer.

Det gör alltså moränjordarna betydligt mer kompakta och således mer tåliga mot ytterligare kompaktion, precis som Lars Lundqvist skrev.

Det gör också moränjordarna betydligt mer vattenhållande än enkelkornjordar av motsvarande kornstorlek.

Markstrukturen är helt enkelt ett mått på jordens aggregatstabilitet. Å här är det då främst jordarnas lerhalt och mullhalt, som styr detta. Mullrika och/eller lerrika jordar brukar räknas som strukturstarka jordar, medan mullfattiga och sandiga jordar blir struktursvaga.

Moräner finns ovanför den högsta kustlinjen, medan sedimentjordarna återfinns i svackor nedanför den högsta kustlinjen.
/Niklas

/Niklas

[Sundhult]

tor 25 jan 2024, 01:55#828976 @Anders:

I all välmening, läs gärna flera böcker och artiklar som handlar om hur du vill sköta din skog, och skaffa de flera perspektiv.
Helt enkelt, gör din egna litteraturstudie.

Tänk! Din framtida investeringen i skogen är kanske det du gör nu fungerar väldigt bra så att du kan skriva en riktig handbok som bygger på verkliga resultat av ditt sätt att bruka skogen, där fokus är på skogsägaren som vill leva på sin småskaliga går där en inkomstström utifrån de lokala förutsättningarna, de personliga förutsättningarna och vad skogsägaren vill med skogen.

Kanske kan bli en storsäljare och du blir stenrik småskalig gårdsherre.

Eller så går det åt pepparn.
Men då gjorde du det du trodde på, och är glad att du ändå gjorde vad du kunde.

Det kan säkert också bli en bra bok. Kanske inte lika säljande, men väldigt trovärdig från en som smakat på kakan genom att bita i den.

Senast redigerad av Sundhult tor 25 jan 2024, 02:03, redigerad totalt 1 gång.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Sundhult]

tor 25 jan 2024, 02:02#828977

Skogsmark är till övervägande delen moräner, med en helt annan bärighet än jordbruksmark. Studier av kompaltering på skogsmark är oftast gjorda på sediment, eftersom det är så svårt att ta sig ner i en morän ens för att ta prover.

Morän är en jordart.
Jordstrukturen är den fysiska uppbyggnaden mellan jordpartiklar, alltså moränen.

En jordart som är så kompakt att du inte kan ta prov i den har väldigt dålig jordstruktur = dålig jordaggregering.
Oavsett om det på jordbruksmark, din gräsmatta eller i skogen.

Jordarten avser enbart kornstorleken hos den dominerande jordfraktionen.

Morän innebär att du har minst 4 av 6 jordartsklasser (sand, mo, mjäla, ler, grus och sten) närvarande. Å denna blandning gör att mindre partiklar fyller upp mycket av det utrymme, som hos enkelkornjordar utgörs av porer.

Det gör alltså moränjordarna betydligt mer kompakta och således mer tåliga mot ytterligare kompaktion, precis som Lars Lundqvist skrev.

Det gör också moränjordarna betydligt mer vattenhållande än enkelkornjordar av motsvarande kornstorlek.

Markstrukturen är helt enkelt ett mått på jordens aggregatstabilitet. Å här är det då främst jordarnas lerhalt och mullhalt, som styr detta. Mullrika och/eller lerrika jordar brukar räknas som strukturstarka jordar, medan mullfattiga och sandiga jordar blir struktursvaga.

Moräner finns ovanför den högsta kustlinjen, medan sedimentjordarna återfinns i svackor nedanför den högsta kustlinjen.
/Niklas

Tack för det svaret.

Det är alltså skillnad på jordens art och jordens struktur.
Jordarten ger olika förutsättningar för jordens struktur.

En fråga återstår och det är om det finns fler faktorer än de mekaniska/fysiska som aggregerad jordarten i en struktur.

Hur skulle du mäta stabilteten i jordaggregeringen?

Har du något att delge kring det?

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Anders Wilkes]

tor 25 jan 2024, 06:18#828982

Jag hade definitivt önskat att återväxten varit bättre, kanske sätter det fart lite bättre nu när jag har härjat lite. 🙂

Om tanken är att på sikt omvandla till fullskiktat och blädningsbruk så är svaret "nej, du kommer aldrig bli nöjd om det är återväxt du väntar dig". Men du kanske siktar på att på sikt få till en granskärm som till slut avvecklas helt och så har du en granungskog istället?

Skog växer så långsamt på våra breddgrader att enda sättet att lära sig är att pussla ihop alla de observationer våra föregångare har gjort. Att bara utgå från egna mätningar och erfarenheter räcker inte. I de blädningsytor jag jobbade med som doktorand har huvuddelen av de små granplantor jag mätte höjd och toppskott på för 40 år sen i bästa fall nått 2-3 meters höjd nu. Men ytorna har stadigt ökat sin tillväxt tack vare ändrad skötsel, baserat på observationer på norska ytor anlagda på 1920-talet.

Ett tips i all välmening. Läs min handbok om blädningsbruk. Det jag sammanfattar där är inte mina egna idéer utan samlad kunskap från väldigt många människor runt om i framförallt Europa, från senare delen av 1800-talet fram till idag, som alla var nyfikna och intresserade av hur granskog fungerar och som mätte och dokumenterade vad de såg.

Jag har inga illusioner det är uppenbart om du tittar på filmen, du missar poängen Lars. Men vad du säger är sant jag kommer inte få uppleva denna mark som fullskiktad.

Man har den skog man har, jag väljer att göra som jag gör av rationella ekonomiska anledningar i nuläget, det är också uppenbart i filmen.

Det enda vi kan säga om hur just den här platsen och hur den ser ut om jag lever och finns kvar om 40 år är att den inte kommer se ut som planteringen innanför, som också är med i filmen. För det ser jag faktiskt som det sämre alternativet i min kontext som spänner bredare än bara skog.

Kanske är den en betesmark igen rent utav. Jag har inga problem med det heller. Min morfar planterade igen denna betesmarken, jag blir kanske den som öppnar upp och släpper in djuren igen inte för virkets skull för att förtydliga.

Mina barn planterar kanske igen den på nytt när de är i min ålder efter de rön som lyder då och deras barnbarn hugger kanske ner den. Åtskilliga studier skrivs längs vägen om olika delar medans liv av alla de slag levs i allsköns variation i helheter utan intresse att dokumenteras för allsköns anledningar och beroende spelar in vilket gör jobbet omöjligt.

Artiklar skrivs säkert ändå för att försöka förstå och i århundraden i efterhand diskuteras och debatteras men till slut, är det vad vi gör just nu som är av betydelse.

Du försöker hela tiden leda in detta på en allmän diskussion i generella termer vilket gör den irrelevant från den verklighet jag lever i och skogen jag brukar. Vi måste se oss som en del av landskapet framåt om äganderätten eller brukanderätten skall ha någon betydelse.

Alternativet är att åtgärder dikteras utefter andra intressen som spänner förbi dig som skogsägare och vad är då igentligen en äganderätt mer än att man ingått ett annat avtal?

Att försöka försörjas av sitt landskap är en väldigt bra skola i den konsten. I all välmening, testa.

[Badger]

tor 25 jan 2024, 07:44#828985

Jag har inga illusioner det är uppenbart om du tittar på filmen, du missar poängen Lars. Men vad du säger är sant jag kommer inte få uppleva denna mark som fullskiktad.

Man har den skog man har, jag väljer att göra som jag gör av rationella ekonomiska anledningar i nuläget, det är också uppenbart i filmen.

Det enda vi kan säga om hur just den här platsen och hur den ser ut om jag lever och finns kvar om 40 år är att den inte kommer se ut som planteringen innanför, som också är med i filmen. För det ser jag faktiskt som det sämre alternativet i min kontext som spänner bredare än bara skog.

Kanske är den en betesmark igen rent utav. Jag har inga problem med det heller. Min morfar planterade igen denna betesmarken, jag blir kanske den som öppnar upp och släpper in djuren igen inte för virkets skull för att förtydliga.

Mina barn planterar kanske igen den på nytt när de är i min ålder efter de rön som lyder då och deras barnbarn hugger kanske ner den. Åtskilliga studier skrivs längs vägen om olika delar medans liv av alla de slag levs i allsköns variation i helheter utan intresse att dokumenteras för allsköns anledningar och beroende spelar in vilket gör jobbet omöjligt.

Artiklar skrivs säkert ändå för att försöka förstå och i århundraden i efterhand diskuteras och debatteras men till slut, är det vad vi gör just nu som är av betydelse.

Du försöker hela tiden leda in detta på en allmän diskussion i generella termer vilket gör den irrelevant från den verklighet jag lever i och skogen jag brukar. Vi måste se oss som en del av landskapet framåt om äganderätten eller brukanderätten skall ha någon betydelse.

Alternativet är att åtgärder dikteras utefter andra intressen som spänner förbi dig som skogsägare och vad är då igentligen en äganderätt mer än att man ingått ett annat avtal?

Att försöka försörjas av sitt landskap är en väldigt bra skola i den konsten. I all välmening, testa.

Hej, Anders. Roligt att du tagit dig in hit!

Jag har liknande förutsättningar som du. En mindre areal skog och begränsad tid. Min fastighet har drabbats hård av Gudruns härjningar i granplantagerna och efter besvärliga och misslyckade planteringar sedan dess har jag börjat intressera mig för ett mer varierat skogsbruk. Jag lutar åt en modell med längre och smalare skiften som teoretiskt kan avverkas med maskin om man vill, men ändå är så smala att större delen av ytan har kontakt med närliggande träd som kan sprida sina frön och även har rötter med mykoriza som kan hjälpa kommande plantor. Sen har jag en mindre areal som blädats under ett par generationer som jag tänker behålla som blädad.

Till skillnad från dig så lever jag inte på marken. Jag har ett annat jobb och sköter bara skogen deltid. När jag tänker på det så är det ganska intressant att för 200 år sedan så levde 10 personer på marken genom att sköta djur och grödor med häst och handverktyg. I mitten på 70talet konstaterade min far att han trots traktorer och andra maskiner inte kunde leva på samma areal. Det skaver i själen när jag tänker på hur vårt samhälle fungerar.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[r93]

tor 25 jan 2024, 07:59#828986

När jag tänker på det så är det ganska intressant att för 200 år sedan så levde 10 personer på marken genom att sköta djur och grödor med häst och handverktyg. I mitten på 70talet konstaterade min far att han trots traktorer och andra maskiner inte kunde leva på samma areal. Det skaver i själen när jag tänker på hur vårt samhälle fungerar.

Det man glömmer lätt är att det var sådan misär och fattigdom på den tiden att när chansen kom emigrerade över en miljon svenskar.

Grannen har ett bevarat torp i skogen, de som sist bodde där hade 11 barn, ytan är väl runt 60 kvadratmeter, ett par barn dog.
Numera är det ett idylliskt ställe som ibland hyrs ut till storstadsbor som vill leva ett par veckor "off grid", men historiskt sett så är det misär och död som präglat det.

...

[Sundhult]

tor 25 jan 2024, 08:12#828988

Till skillnad från dig så lever jag inte på marken. Jag har ett annat jobb och sköter bara skogen deltid. När jag tänker på det så är det ganska intressant att för 200 år sedan så levde 10 personer på marken genom att sköta djur och grödor med häst och handverktyg. I mitten på 70talet konstaterade min far att han trots traktorer och andra maskiner inte kunde leva på samma areal. Det skaver i själen när jag tänker på hur vårt samhälle fungerar.

Jag håller med att det skaver.

Just det där är väl kontentan av filmen;
Att det under lång tid rullat på enligt vissa modeller utan att ta helhetsgrepp kring landskap och personerna som bor i landskapet.

Jag är himla glad att vi i bygden här hittat ett samarbete där vi äger en djurbesättning tillsammans i ett gemensamtägt företag, och idag brukar stora arealer i vår rote (den gamla geografiska beskrivningen).

Djuren är en del, men samarbetet gör att vi naturligt hittar annan samverkan, som stärker den lokala ekonomin i bygden några varv till innan pengarna går vidare.

Som du skriver var det väldigt naturligt en gång i tiden att vara mångsysslare, medan det idag är mer av silosysslor. Du gör en sak 7-16 på annan plats. Trots det har förutsättningar idag med de digitala möjligheterna aldrig varit bättre att göra fler saker parallellt, skaffa sig högre kunskap som tidigare bara fanns i ett hus det stod universitet på, och där ett fåtal personers tankar genomsyrade det som studenterna fick med sig när de lämnade byggnaden.

Dessutom helt nya sätt att nå de som är intresserad av det jag har att erbjuda på ett enklare sätt via olika plattformar. Oavsett om det är grönsaker, virke eller tjänster jag kan utföra.

Så möjligheterna idag är fantastiska, och det är det jag tycker Anders beskriver så väl i filmen.

Bygden kan verkligen bli en community där vi hjälper varandra om vi stannar upp och funderar på vad vi har nu, istället för att rusa vidare.

I en sådan community är skogen en av flera delar som tillsammans med andra skapar en hållbar tillväxt.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[r93]

tor 25 jan 2024, 08:14#828989

Jag har inga illusioner det är uppenbart om du tittar på filmen, du missar poängen Lars. Men vad du säger är sant jag kommer inte få uppleva denna mark som fullskiktad.

Man har den skog man har, jag väljer att göra som jag gör av rationella ekonomiska anledningar i nuläget, det är också uppenbart i filmen.

Det enda vi kan säga om hur just den här platsen och hur den ser ut om jag lever och finns kvar om 40 år är att den inte kommer se ut som planteringen innanför, som också är med i filmen. För det ser jag faktiskt som det sämre alternativet i min kontext som spänner bredare än bara skog.

Kanske är den en betesmark igen rent utav. Jag har inga problem med det heller. Min morfar planterade igen denna betesmarken, jag blir kanske den som öppnar upp och släpper in djuren igen inte för virkets skull för att förtydliga.

Mina barn planterar kanske igen den på nytt när de är i min ålder efter de rön som lyder då och deras barnbarn hugger kanske ner den. Åtskilliga studier skrivs längs vägen om olika delar medans liv av alla de slag levs i allsköns variation i helheter utan intresse att dokumenteras för allsköns anledningar och beroende spelar in vilket gör jobbet omöjligt.

Artiklar skrivs säkert ändå för att försöka förstå och i århundraden i efterhand diskuteras och debatteras men till slut, är det vad vi gör just nu som är av betydelse.

Du försöker hela tiden leda in detta på en allmän diskussion i generella termer vilket gör den irrelevant från den verklighet jag lever i och skogen jag brukar. Vi måste se oss som en del av landskapet framåt om äganderätten eller brukanderätten skall ha någon betydelse.

Alternativet är att åtgärder dikteras utefter andra intressen som spänner förbi dig som skogsägare och vad är då igentligen en äganderätt mer än att man ingått ett annat avtal?

Att försöka försörjas av sitt landskap är en väldigt bra skola i den konsten. I all välmening, testa.

Ja, du skördar frukten av din morfars arbete, hade betesmarken inte planterats så hade du inte haft några stora granar att sälja, missförstå mig rätt men att detta skulle vara ett mer "naturnära" skogsbruk förstår jag inte?

Det kan ju vara så att jag tänker fel, men att bara plocka ut det bästa i skogen över tid och sedan får det bli som det blir med eventuell återväxt, tycker jag mer låter som rovkapitalistiskt brukande, det viktigaste är att jag får ut max av marken, hur det blir sedan är inte mitt problem.

Men man får göra som man vill på sin egna mark, det vill jag vara tydlig med!

Det är mer att man döper om det till "naturnära" som skaver, men det kan vara ett genidrag! Plocka ut max vad marken producerar, med minimalt arbete, ingen plantering eller röjning, kalla det naturnära så slipper man få miljörörelsen efter sig.

...

[r93]

tor 25 jan 2024, 08:20#828993

I en sådan community är skogen en av flera delar som tillsammans med andra skapar en hållbar tillväxt.

Det är väl där vi inte håller med varandra, vad är en hållbar tillväxt?
Att se till att det blir återväxt, eller bara låta det vara och sedan blir det nästa generations problem?

...

[Badger]

tor 25 jan 2024, 08:25#828994 Definitionen av att "kunna leva" på något har onekligen ändrats. Men det är något konstigt om förbättrad teknik gör att en familj på 3 inte kan leva på samma yta som 10 utan teknik. Visst levde man enkelt, hade samma träskor tills de nötts ut och åt fläsk och gröt ofta, men enligt vad min farfar berättade så var det när man köpte traktorn som hans bröder lämnade gården för andra jobb i städerna för att det inte behövdes så många att sköta gården längre. Sen gick det bara under en generation att driva gården för far och son med maskiner innan den blev olönsam med ett dussin kor och spannmål.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Niking]

tor 25 jan 2024, 08:50#829000

Skogsmark är till övervägande delen moräner, med en helt annan bärighet än jordbruksmark. Studier av kompaltering på skogsmark är oftast gjorda på sediment, eftersom det är så svårt att ta sig ner i en morän ens för att ta prover.

Morän är en jordart.
Jordstrukturen är den fysiska uppbyggnaden mellan jordpartiklar, alltså moränen.

En jordart som är så kompakt att du inte kan ta prov i den har väldigt dålig jordstruktur = dålig jordaggregering.
Oavsett om det på jordbruksmark, din gräsmatta eller i skogen.

Jordarten avser enbart kornstorleken hos den dominerande jordfraktionen.

Morän innebär att du har minst 4 av 6 jordartsklasser (sand, mo, mjäla, ler, grus och sten) närvarande. Å denna blandning gör att mindre partiklar fyller upp mycket av det utrymme, som hos enkelkornjordar utgörs av porer.

Det gör alltså moränjordarna betydligt mer kompakta och således mer tåliga mot ytterligare kompaktion, precis som Lars Lundqvist skrev.

Det gör också moränjordarna betydligt mer vattenhållande än enkelkornjordar av motsvarande kornstorlek.

Markstrukturen är helt enkelt ett mått på jordens aggregatstabilitet. Å här är det då främst jordarnas lerhalt och mullhalt, som styr detta. Mullrika och/eller lerrika jordar brukar räknas som strukturstarka jordar, medan mullfattiga och sandiga jordar blir struktursvaga.

Moräner finns ovanför den högsta kustlinjen, medan sedimentjordarna återfinns i svackor nedanför den högsta kustlinjen.
/Niklas

Tack för det svaret.

Det är alltså skillnad på jordens art och jordens struktur.
Jordarten ger olika förutsättningar för jordens struktur.

En fråga återstår och det är om det finns fler faktorer än de mekaniska/fysiska som aggregerad jordarten i en struktur.

Hur skulle du mäta stabilteten i jordaggregeringen?

Har du något att delge kring det?

Tja, vad jag minns så mäts väl aggregatstabiliteten med ett mekaniskt tryck (kraft/area), för att utröna vilket mekaniskt tryck som fordas för att krossa aggregaten. Men nu det var ju närmare 30 år sedan jag pluggade markvetenskap...
/Niklas

Senast redigerad av Niking tor 25 jan 2024, 09:05, redigerad totalt 1 gång.

/Niklas

[Badger]

tor 25 jan 2024, 09:01#829002

I en sådan community är skogen en av flera delar som tillsammans med andra skapar en hållbar tillväxt.

Det är väl där vi inte håller med varandra, vad är en hållbar tillväxt?
Att se till att det blir återväxt, eller bara låta det vara och sedan blir det nästa generations problem?

Hållbarhet beror nog väldigt mycket på hur många olika aspekter man lägger in i ordet.

Jordmån och förutsättningar
PNV - (vilka växter har naturlig fördel på platsen)
Tillväxthastighet
Virkeskvalitet
Kostnader för åtgärder (markberedning/plantering/röjning/gallring/avverkning/skotning)
Variationer i virkespriser
Resiliens för betande djur
Resiliens för stormskador
Resiliens för insektsangrepp
Resiliens för svampangrepp
Resiliens för klimatförändringar
Alternativa värden som kan tas ut, svamp, bär, viltkött, upplevelser...

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Sundhult]

tor 25 jan 2024, 09:06#829003

I en sådan community är skogen en av flera delar som tillsammans med andra skapar en hållbar tillväxt.

Det är väl där vi inte håller med varandra, vad är en hållbar tillväxt?
Att se till att det blir återväxt, eller bara låta det vara och sedan blir det nästa generations problem?

Hållbarhet beror nog väldigt mycket på hur många olika aspekter man lägger in i ordet.

Jordmån och förutsättningar
PNV - (vilka växter har naturlig fördel på platsen)
Tillväxthastighet
Virkeskvalitet
Kostnader för åtgärder (markberedning/plantering/röjning/gallring/avverkning/skotning)
Variationer i virkespriser
Resiliens för betande djur
Resiliens för stormskador
Resiliens för insektsangrepp
Resiliens för svampangrepp
Resiliens för klimatförändringar
Alternativa värden som kan tas ut, svamp, bär, viltkött, upplevelser...

Nu plockar du en liten del mängd ur helheten.

Hållbarheten behöver ses ur ett sammanhang, och Anders beskriver sitt sammanhang väl i filmen.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com