Lars Lundqvist SLU skrev:Här finns en del…
https://apps.ualberta.ca/directory/person/karst
Det var en lång lista. Någon särskild titel du kan rekomendera?
Lars Lundqvist SLU skrev:Här finns en del…
https://apps.ualberta.ca/directory/person/karst
isteskog skrev:Kan komma mycket småtall i körvägar och små luckor..... de brukar bli max 1,5 m enligt min erfarenhet.
Anders Wilkes skrev:Hej Anders Wilkes här jag som är den som är med i filmen. Spännande att läsa alla reaktioner. Mycket av diskussionerna verkar hamna i att jämföra olika brukningsmetoder främst blädning och trakthyggesbruket. Detta borde det finnas massor med trådar och rapporter om, vilka flera har hänvisat till högre upp i tråden och till den diskussionen har jag väldigt lite att tillföra.
Den här filmen gjorde vi för att visa hur skogsbruk kan bedrivas på en småskalig gård och hur jag har valt att göra på min fastighet i nuläget och vilka motiv jag har till det. Vad som inte riktigt verkar nå fram med tanke på diskussionerna är att jag försöker livnära mig ekonomiskt på gården, genom växtodling, köttproduktion och virke.
Jag kan därmed inte ha en så lång tidshorisont i mina beslut som många verkar tycka vad gäller skogen och göra insatser som lönar sig om 50-60 år utan behöver fatta vettiga ekonomiska beslut här och nu som berör den tid jag har att lägga på mitt lantbruk så att pengar kommer in så jag kan betala mina levnadsomkostnader som alla andra.
Om man plockar bort det faktumet att jag finns och bara pratar skog rent allmänt utifrån massor av generella studier över 50 år eller mer, så hjälper liksom inte det mig. Vilket jag tror alla förstår. Jag är en del av landskapet som försörjer mig. Diskussioner bortom det blir bara på sin höjd litteraturstudier, statistik och rapporter som förvisso kan omvandlas till pengar om det är att skriva dessa man har som yrke. Men det har inte jag. Jag är lantbrukare, jag producerar mat och virke och behöver få betalt för dessa varor och det är viktigt att jag jobbar med de saker som har bäst ekonomisk utväxling.
Jag har en fast areal att förhålla mig till och i skogen försöker jag göra det som är bäst för mig och mitt fortsatta brukande. Vilket innebär att träd som nått måldiameter kan huggas och säljas i den omfattning som hushållet kräver. Vi har också tagit ett principbeslut inom familjen det blir inga nya hyggen. Det säger jag i filmen och det ligger fast. Det känns ganska skönt faktiskt och jag tror det är rätt på lång sikt också men det spelar ingen roll av ovan nämnda anledning.
Jag vurmar också för det lokalproducerade. När jag gick över från industrin och började jobba med matproduktion insåg jag ganska snart skillnaden med lokal och närproducerad mat både vad gäller pris och kvalitet men också framförallt kostnaderna. Det lokalproducerade har med kvalite i fokus möjlighet att leverera bättre än det som industrin levererar till lokalsamhället. Där är jag också lite av en idealist, jag tycker den bästa maten och virket skall komma dem till del som delar på landskapet. Att det också innebär att fler av lokalbefolkning kan sysselsättas, och få vettigt betalt utan att råvaruttaget höjs eller kanske till och med minskar är väldigt gynnsamt för lokalsamhället. Men med skogen i fokus kan en fördröjning av den utvecklingen mycket väl innebära att kvalitetsfördelarna förloras genom att den sista grova skogen också den processas ut genom industrin.
Jag tror vi lever i en unik tid, kanske löses det i framtiden med ny teknik men just nu känns det som vi slagit i taket vad gäller de konventionella brukningsmetoderna. Kostnaderna för huggarlag, maskiner, transporter och människors löneanspråk har drivits upp i en nivå där det lokala blivit lönsamt igen. Och jag förstår inte varför man som enskild skogsägare eller landsbygdsinvånare har något problem med det igentligen. Industrin flyttar verksamheter och byter metoder hela tiden beroende på kostnadsutveckling. Detta är ur ekonomisk synpunkt ingen skillnad förutom att det är just en fysisk plats som människor är en del utav och inte kan flyttas. Skilj platsen från människorna så kan man göra som man vill, men jag kommer hålla emot så hårt jag kan med att visa på alternativen som är affärsmässigt hållbara.
För att återgå till videon. 70 % av skogen som stod på skiftet innan mitt uttag ligger i spannet, 20-35 cm i brösthöjd. En storlek där virkesproduktionen och värdet ökar som mest, att i det läget kalavverka för att det blir bättre skog om 70-80 år är för mig lika dumt som att passa på att ta med årets kalvar med slaktbilen bara för att han ändå är där.
Fortsätt gärna kommentera men titta gärna innan dess på videon en gång till, glöm skogen och fokusera på skogsägaren. Härligt att ämnet engagerar.
Sundhult skrev:En jordart som är så kompakt att du inte kan ta prov i den har väldigt dålig jordstruktur = dålig jordaggregering.
Oavsett om det på jordbruksmark, din gräsmatta eller i skogen.
Lars Lundqvist SLU skrev:De som är från de senaste åren.
Det är ju så bra forskning fungerar - långsamt, tålmodigt, en pusselbit i taget. De som lyfter fram EN studie som påstås ändra allt har oftast noll koll.
Anders Wilkes skrev:Hej Anders Wilkes här jag som är den som är med i filmen. Spännande att läsa alla reaktioner. Mycket av diskussionerna verkar hamna i att jämföra olika brukningsmetoder främst blädning och trakthyggesbruket. Detta borde det finnas massor med trådar och rapporter om, vilka flera har hänvisat till högre upp i tråden och till den diskussionen har jag väldigt lite att tillföra.
Den här filmen gjorde vi för att visa hur skogsbruk kan bedrivas på en småskalig gård och hur jag har valt att göra på min fastighet i nuläget och vilka motiv jag har till det. Vad som inte riktigt verkar nå fram med tanke på diskussionerna är att jag försöker livnära mig ekonomiskt på gården, genom växtodling, köttproduktion och virke.
Jag kan därmed inte ha en så lång tidshorisont i mina beslut som många verkar tycka vad gäller skogen och göra insatser som lönar sig om 50-60 år utan behöver fatta vettiga ekonomiska beslut här och nu som berör den tid jag har att lägga på mitt lantbruk så att pengar kommer in så jag kan betala mina levnadsomkostnader som alla andra.
Om man plockar bort det faktumet att jag finns och bara pratar skog rent allmänt utifrån massor av generella studier över 50 år eller mer, så hjälper liksom inte det mig. Vilket jag tror alla förstår. Jag är en del av landskapet som försörjer mig. Diskussioner bortom det blir bara på sin höjd litteraturstudier, statistik och rapporter som förvisso kan omvandlas till pengar om det är att skriva dessa man har som yrke. Men det har inte jag. Jag är lantbrukare, jag producerar mat och virke och behöver få betalt för dessa varor och det är viktigt att jag jobbar med de saker som har bäst ekonomisk utväxling.
Jag har en fast areal att förhålla mig till och i skogen försöker jag göra det som är bäst för mig och mitt fortsatta brukande. Vilket innebär att träd som nått måldiameter kan huggas och säljas i den omfattning som hushållet kräver. Vi har också tagit ett principbeslut inom familjen det blir inga nya hyggen. Det säger jag i filmen och det ligger fast. Det känns ganska skönt faktiskt och jag tror det är rätt på lång sikt också men det spelar ingen roll av ovan nämnda anledning.
Jag vurmar också för det lokalproducerade. När jag gick över från industrin och började jobba med matproduktion insåg jag ganska snart skillnaden med lokal och närproducerad mat både vad gäller pris och kvalitet men också framförallt kostnaderna. Det lokalproducerade har med kvalite i fokus möjlighet att leverera bättre än det som industrin levererar till lokalsamhället. Där är jag också lite av en idealist, jag tycker den bästa maten och virket skall komma dem till del som delar på landskapet. Att det också innebär att fler av lokalbefolkning kan sysselsättas, och få vettigt betalt utan att råvaruttaget höjs eller kanske till och med minskar är väldigt gynnsamt för lokalsamhället. Men med skogen i fokus kan en fördröjning av den utvecklingen mycket väl innebära att kvalitetsfördelarna förloras genom att den sista grova skogen också den processas ut genom industrin.
Jag tror vi lever i en unik tid, kanske löses det i framtiden med ny teknik men just nu känns det som vi slagit i taket vad gäller de konventionella brukningsmetoderna. Kostnaderna för huggarlag, maskiner, transporter och människors löneanspråk har drivits upp i en nivå där det lokala blivit lönsamt igen. Och jag förstår inte varför man som enskild skogsägare eller landsbygdsinvånare har något problem med det igentligen. Industrin flyttar verksamheter och byter metoder hela tiden beroende på kostnadsutveckling. Detta är ur ekonomisk synpunkt ingen skillnad förutom att det är just en fysisk plats som människor är en del utav och inte kan flyttas. Skilj platsen från människorna så kan man göra som man vill, men jag kommer hålla emot så hårt jag kan med att visa på alternativen som är affärsmässigt hållbara.
För att återgå till videon. 70 % av skogen som stod på skiftet innan mitt uttag ligger i spannet, 20-35 cm i brösthöjd. En storlek där virkesproduktionen och värdet ökar som mest, att i det läget kalavverka för att det blir bättre skog om 70-80 år är för mig lika dumt som att passa på att ta med årets kalvar med slaktbilen bara för att han ändå är där.
Fortsätt gärna kommentera men titta gärna innan dess på videon en gång till, glöm skogen och fokusera på skogsägaren. Härligt att ämnet engagerar.
😀
Lars Lundqvist SLU skrev:Anders Wilkes skrev:Jag kan därmed inte ha en så lång tidshorisont i mina beslut som många verkar tycka vad gäller skogen och göra insatser som lönar sig om 50-60 år utan behöver fatta vettiga ekonomiska beslut här och nu som berör den tid jag har att lägga på mitt lantbruk så att pengar kommer in så jag kan betala mina levnadsomkostnader som alla andra.
Det diskussionen handlar om är just balansen mellan att få in pengar idag och hur det påverkar den skog man som skogsägare lämnar efter sig.
Det intressanta ur min synvinkel är att de som väljer att slutavverka, markbereda och plantera av ena sidan i debatten lyfts fram som de som bara ser på ekonomin, bara vill tjäna pengar, medan de som väljer att höggallra som du gör, av samma sida lyfts fram som de som inte avverkar för pengarnas skull. Fast du själv för fram det ekonomiska argumentet - tjäna pengar här och nu.
Kritiken som förs fram här inne är att det som blir kvar där du har gallrat inte kommer att växa som du tror, och framförallt kommer inte luckorna att utvecklas som du tror.
Det som vid första anblicken kan se ut som ett "skonsamt" skogsbruk, på skogens villkor, kan alltså lika gärna beskrivas som ett sätt att avverka det som lönar sig bäst och hur det blir sen spelar mindre roll.
Samtidigt är det naturligtvis så att om den totala mängd du avverkar är pytteliten i förhållande till hela skogsinnehavet så påverkas skogen som helhet i praktiken ingenting av ditt skogsbruk. Då kommer du så småningom lämna efter dig en innehav som varit orört under lång tid, vilket kan skapa problem i sig själv för den som tar över, om nästa skogsbrukare vill sköta skogen mer aktivt. Skogsbruk ÄR en långsiktig verksamhet eftersom träden växer så långsamt, och det man som skogsskötare gör eller inte gör får konsekvenser långt fram i tiden, vare sig vi vill det eller ej.
r93 skrev:Anders Wilkes skrev:Hej Anders Wilkes här jag som är den som är med i filmen. Spännande att läsa alla reaktioner. Mycket av diskussionerna verkar hamna i att jämföra olika brukningsmetoder främst blädning och trakthyggesbruket. Detta borde det finnas massor med trådar och rapporter om, vilka flera har hänvisat till högre upp i tråden och till den diskussionen har jag väldigt lite att tillföra.
Den här filmen gjorde vi för att visa hur skogsbruk kan bedrivas på en småskalig gård och hur jag har valt att göra på min fastighet i nuläget och vilka motiv jag har till det. Vad som inte riktigt verkar nå fram med tanke på diskussionerna är att jag försöker livnära mig ekonomiskt på gården, genom växtodling, köttproduktion och virke.
Jag kan därmed inte ha en så lång tidshorisont i mina beslut som många verkar tycka vad gäller skogen och göra insatser som lönar sig om 50-60 år utan behöver fatta vettiga ekonomiska beslut här och nu som berör den tid jag har att lägga på mitt lantbruk så att pengar kommer in så jag kan betala mina levnadsomkostnader som alla andra.
Om man plockar bort det faktumet att jag finns och bara pratar skog rent allmänt utifrån massor av generella studier över 50 år eller mer, så hjälper liksom inte det mig. Vilket jag tror alla förstår. Jag är en del av landskapet som försörjer mig. Diskussioner bortom det blir bara på sin höjd litteraturstudier, statistik och rapporter som förvisso kan omvandlas till pengar om det är att skriva dessa man har som yrke. Men det har inte jag. Jag är lantbrukare, jag producerar mat och virke och behöver få betalt för dessa varor och det är viktigt att jag jobbar med de saker som har bäst ekonomisk utväxling.
Jag har en fast areal att förhålla mig till och i skogen försöker jag göra det som är bäst för mig och mitt fortsatta brukande. Vilket innebär att träd som nått måldiameter kan huggas och säljas i den omfattning som hushållet kräver. Vi har också tagit ett principbeslut inom familjen det blir inga nya hyggen. Det säger jag i filmen och det ligger fast. Det känns ganska skönt faktiskt och jag tror det är rätt på lång sikt också men det spelar ingen roll av ovan nämnda anledning.
Jag vurmar också för det lokalproducerade. När jag gick över från industrin och började jobba med matproduktion insåg jag ganska snart skillnaden med lokal och närproducerad mat både vad gäller pris och kvalitet men också framförallt kostnaderna. Det lokalproducerade har med kvalite i fokus möjlighet att leverera bättre än det som industrin levererar till lokalsamhället. Där är jag också lite av en idealist, jag tycker den bästa maten och virket skall komma dem till del som delar på landskapet. Att det också innebär att fler av lokalbefolkning kan sysselsättas, och få vettigt betalt utan att råvaruttaget höjs eller kanske till och med minskar är väldigt gynnsamt för lokalsamhället. Men med skogen i fokus kan en fördröjning av den utvecklingen mycket väl innebära att kvalitetsfördelarna förloras genom att den sista grova skogen också den processas ut genom industrin.
Jag tror vi lever i en unik tid, kanske löses det i framtiden med ny teknik men just nu känns det som vi slagit i taket vad gäller de konventionella brukningsmetoderna. Kostnaderna för huggarlag, maskiner, transporter och människors löneanspråk har drivits upp i en nivå där det lokala blivit lönsamt igen. Och jag förstår inte varför man som enskild skogsägare eller landsbygdsinvånare har något problem med det igentligen. Industrin flyttar verksamheter och byter metoder hela tiden beroende på kostnadsutveckling. Detta är ur ekonomisk synpunkt ingen skillnad förutom att det är just en fysisk plats som människor är en del utav och inte kan flyttas. Skilj platsen från människorna så kan man göra som man vill, men jag kommer hålla emot så hårt jag kan med att visa på alternativen som är affärsmässigt hållbara.
För att återgå till videon. 70 % av skogen som stod på skiftet innan mitt uttag ligger i spannet, 20-35 cm i brösthöjd. En storlek där virkesproduktionen och värdet ökar som mest, att i det läget kalavverka för att det blir bättre skog om 70-80 år är för mig lika dumt som att passa på att ta med årets kalvar med slaktbilen bara för att han ändå är där.
Fortsätt gärna kommentera men titta gärna innan dess på videon en gång till, glöm skogen och fokusera på skogsägaren. Härligt att ämnet engagerar.
Kul att du skriver!
Intressant att höra din vision med skogen, då tänker vi lite olika, jag tänker som så att det ska finnas minst lika mycket volym på skogen när jag gör mig av med den som när jag skaffade den.
En sak jag undrar, blir du inte skrämd av stormluckan hur dåligt det har grott där? Gudrun var för 19 år sedan.
Sundhult skrev:r93 skrev:Länka till en två timmars youtubefilm från ngn kanal om biodiversitet med hela 3000 prenumeranter… nä där tappar du mig.
Jag kan ta fram en youtubefilm med fler visningar & fler prenumeranter som bevisar hur man botar cancer med healing, betyder det att det är sant?
Angående jordbruket så när farfar var ung så dog dom höet til midsommar sen var det inte mer med det, nu tar bonden tre skördar och i ton kan jag inte ens gissa hur mycket mer han får ut per hektar, men jordstrukturen är förstörd, eller?
Jag orkar titta på en två timmars föredrag av någon som kan ämnet.
Jag till och med ifrågasätter det han säger, och letar vidare för att lyssna och läsa vad de som kritiserar hans teser likväl som stödjer de.
Vi lever i en fantastisk tid då jag har samma möjligheter att göra litteraturstudier som en anställd på ett universitet och fördjupa mig i olika ämnen.
Vilket jag gärna gör för att skapa mig en egen bild. Försöker lära mig mer hela tiden.
Ja, tunga maskiner förstör jordstrukturen, och det är därför vi på våra marker minimerar att ha traktorerna på markerna så långt det bara går. Det är vid skörd som det passerar traktorer. Ingen plöjning. Ingen konstgödning. Oftast en eller två skördar.
När det är skörd så sammanfaller det alltid med bäst bärighet för marken dessutom.
Du får det du mäter.
Mäter du volym är det vad du får.
På det sätt vi arbetar med djuren har vi längre betessäsonger.
Den här säsongen gick djuren på grönbete länge. Våra tjurflock till efter nyår. Vår ko och krig flock till andra hälften av november.
Vi behöver alltså inte så många ton ensilage som andra kräver.
Djuren hanteras också över arealerna på ett sätt som ger bättre förutsättningar för mikrolivet att bygga upp markstrukturen.
Fast, det hade du vetat och varför det fungerar som det gör, om du orkat titta på Walter Jehnes föredrag.
Nu var detta en tråd om skogen, och jag drog parallellen till att jag ser vilken skillnad det gör på markerna här kring jordstrukturen, dels av tunga maskiner och framförallt av biologisk mångfald. Då påstår jag att det samma säkerligen gäller för skogen, även om den är svampdominerad i sin jordstruktur jämfört med en gräsmark som är mer bakteriedominerad.
Det vi vet att om ingen hävdar en mark kommer den alltid att vilja gå från bar jord, via gräsmark till mer vedartad sly till skogsmark.
Vi har relativt små hagar och fält insprängda i ett skogslandskap vilket vi är glada för. Det gör att vi kan få skog och gräsmark att fungera i symbios för att dra fördel av både mikrolivet i jorden med bakterier som svampen.
Genom att nyttja naturens inneboende kraft behöver vi inte tillföra lika mycket insatsvaror eller resurser.
Istället kan vi låta friska djur beta fram till efter nyår.
r93 skrev:Sundhult skrev:r93 skrev:Länka till en två timmars youtubefilm från ngn kanal om biodiversitet med hela 3000 prenumeranter… nä där tappar du mig.
Jag kan ta fram en youtubefilm med fler visningar & fler prenumeranter som bevisar hur man botar cancer med healing, betyder det att det är sant?
Angående jordbruket så när farfar var ung så dog dom höet til midsommar sen var det inte mer med det, nu tar bonden tre skördar och i ton kan jag inte ens gissa hur mycket mer han får ut per hektar, men jordstrukturen är förstörd, eller?
Jag orkar titta på en två timmars föredrag av någon som kan ämnet.
Jag till och med ifrågasätter det han säger, och letar vidare för att lyssna och läsa vad de som kritiserar hans teser likväl som stödjer de.
Vi lever i en fantastisk tid då jag har samma möjligheter att göra litteraturstudier som en anställd på ett universitet och fördjupa mig i olika ämnen.
Vilket jag gärna gör för att skapa mig en egen bild. Försöker lära mig mer hela tiden.
Ja, tunga maskiner förstör jordstrukturen, och det är därför vi på våra marker minimerar att ha traktorerna på markerna så långt det bara går. Det är vid skörd som det passerar traktorer. Ingen plöjning. Ingen konstgödning. Oftast en eller två skördar.
När det är skörd så sammanfaller det alltid med bäst bärighet för marken dessutom.
Du får det du mäter.
Mäter du volym är det vad du får.
På det sätt vi arbetar med djuren har vi längre betessäsonger.
Den här säsongen gick djuren på grönbete länge. Våra tjurflock till efter nyår. Vår ko och krig flock till andra hälften av november.
Vi behöver alltså inte så många ton ensilage som andra kräver.
Djuren hanteras också över arealerna på ett sätt som ger bättre förutsättningar för mikrolivet att bygga upp markstrukturen.
Fast, det hade du vetat och varför det fungerar som det gör, om du orkat titta på Walter Jehnes föredrag.
Nu var detta en tråd om skogen, och jag drog parallellen till att jag ser vilken skillnad det gör på markerna här kring jordstrukturen, dels av tunga maskiner och framförallt av biologisk mångfald. Då påstår jag att det samma säkerligen gäller för skogen, även om den är svampdominerad i sin jordstruktur jämfört med en gräsmark som är mer bakteriedominerad.
Det vi vet att om ingen hävdar en mark kommer den alltid att vilja gå från bar jord, via gräsmark till mer vedartad sly till skogsmark.
Vi har relativt små hagar och fält insprängda i ett skogslandskap vilket vi är glada för. Det gör att vi kan få skog och gräsmark att fungera i symbios för att dra fördel av både mikrolivet i jorden med bakterier som svampen.
Genom att nyttja naturens inneboende kraft behöver vi inte tillföra lika mycket insatsvaror eller resurser.
Istället kan vi låta friska djur beta fram till efter nyår.
Tack för svar!
Du svarar lite på min fråga med att ”vi behöver inte mer foder” ser man det från ett annat håll så kan man kontra med att det är resursslöseri med jordbruksmark att inte utnyttja dess totala potential, men det är en större fråga angående matproduktion etc, då borde även hästar förbjudas, varför ska tusentals hektar jordbruksmark avsättas till nöjesdjur, där det istället skulle produceras mat?.
r93 skrev:Anders Wilkes skrev:Hej Anders Wilkes här jag som är den som är med i filmen. Spännande att läsa alla reaktioner. Mycket av diskussionerna verkar hamna i att jämföra olika brukningsmetoder främst blädning och trakthyggesbruket. Detta borde det finnas massor med trådar och rapporter om, vilka flera har hänvisat till högre upp i tråden och till den diskussionen har jag väldigt lite att tillföra.
Den här filmen gjorde vi för att visa hur skogsbruk kan bedrivas på en småskalig gård och hur jag har valt att göra på min fastighet i nuläget och vilka motiv jag har till det. Vad som inte riktigt verkar nå fram med tanke på diskussionerna är att jag försöker livnära mig ekonomiskt på gården, genom växtodling, köttproduktion och virke.
Jag kan därmed inte ha en så lång tidshorisont i mina beslut som många verkar tycka vad gäller skogen och göra insatser som lönar sig om 50-60 år utan behöver fatta vettiga ekonomiska beslut här och nu som berör den tid jag har att lägga på mitt lantbruk så att pengar kommer in så jag kan betala mina levnadsomkostnader som alla andra.
Om man plockar bort det faktumet att jag finns och bara pratar skog rent allmänt utifrån massor av generella studier över 50 år eller mer, så hjälper liksom inte det mig. Vilket jag tror alla förstår. Jag är en del av landskapet som försörjer mig. Diskussioner bortom det blir bara på sin höjd litteraturstudier, statistik och rapporter som förvisso kan omvandlas till pengar om det är att skriva dessa man har som yrke. Men det har inte jag. Jag är lantbrukare, jag producerar mat och virke och behöver få betalt för dessa varor och det är viktigt att jag jobbar med de saker som har bäst ekonomisk utväxling.
Jag har en fast areal att förhålla mig till och i skogen försöker jag göra det som är bäst för mig och mitt fortsatta brukande. Vilket innebär att träd som nått måldiameter kan huggas och säljas i den omfattning som hushållet kräver. Vi har också tagit ett principbeslut inom familjen det blir inga nya hyggen. Det säger jag i filmen och det ligger fast. Det känns ganska skönt faktiskt och jag tror det är rätt på lång sikt också men det spelar ingen roll av ovan nämnda anledning.
Jag vurmar också för det lokalproducerade. När jag gick över från industrin och började jobba med matproduktion insåg jag ganska snart skillnaden med lokal och närproducerad mat både vad gäller pris och kvalitet men också framförallt kostnaderna. Det lokalproducerade har med kvalite i fokus möjlighet att leverera bättre än det som industrin levererar till lokalsamhället. Där är jag också lite av en idealist, jag tycker den bästa maten och virket skall komma dem till del som delar på landskapet. Att det också innebär att fler av lokalbefolkning kan sysselsättas, och få vettigt betalt utan att råvaruttaget höjs eller kanske till och med minskar är väldigt gynnsamt för lokalsamhället. Men med skogen i fokus kan en fördröjning av den utvecklingen mycket väl innebära att kvalitetsfördelarna förloras genom att den sista grova skogen också den processas ut genom industrin.
Jag tror vi lever i en unik tid, kanske löses det i framtiden med ny teknik men just nu känns det som vi slagit i taket vad gäller de konventionella brukningsmetoderna. Kostnaderna för huggarlag, maskiner, transporter och människors löneanspråk har drivits upp i en nivå där det lokala blivit lönsamt igen. Och jag förstår inte varför man som enskild skogsägare eller landsbygdsinvånare har något problem med det igentligen. Industrin flyttar verksamheter och byter metoder hela tiden beroende på kostnadsutveckling. Detta är ur ekonomisk synpunkt ingen skillnad förutom att det är just en fysisk plats som människor är en del utav och inte kan flyttas. Skilj platsen från människorna så kan man göra som man vill, men jag kommer hålla emot så hårt jag kan med att visa på alternativen som är affärsmässigt hållbara.
För att återgå till videon. 70 % av skogen som stod på skiftet innan mitt uttag ligger i spannet, 20-35 cm i brösthöjd. En storlek där virkesproduktionen och värdet ökar som mest, att i det läget kalavverka för att det blir bättre skog om 70-80 år är för mig lika dumt som att passa på att ta med årets kalvar med slaktbilen bara för att han ändå är där.
Fortsätt gärna kommentera men titta gärna innan dess på videon en gång till, glöm skogen och fokusera på skogsägaren. Härligt att ämnet engagerar.
Kul att du skriver!
Intressant att höra din vision med skogen, då tänker vi lite olika, jag tänker som så att det ska finnas minst lika mycket volym på skogen när jag gör mig av med den som när jag skaffade den.
En sak jag undrar, blir du inte skrämd av stormluckan hur dåligt det har grott där? Gudrun var för 19 år sedan.