Chainsaw Charlie skrev:Kan väl beskriva hur vi har gjort. 2021 övertog jag föräldragården, en produktiv virkesrik skogsgård med ett åttasiffrigt taxeringsvärde. De första diskussionerna och planeringen började drygt 10 år dessförinnan.
Vi genomförde affären som ett köp dvs jag betalade över taxeringsvärdet men en bit under marknadsvärdet. Framförallt för att få möjlighet till skogsavdrag och räntefördelning. För egen del har jag svårt att se hur jag skulle kunna bedriva ett aktivt skogsbruk utan att skatta ihjäl mig om jag inte haft tillgång till dessa verktyg. Detta löste då förstås ut en rejäl reavinstskatt.
Jag har en bror som behöver kompenseras för skillnaden mellan vad jag betalade och marknadsvärdet. Dels fick han en summa pengar för att köpa ett hus för ca 15 år sedan när han bildade familj. Dels fick han en summa pengar efter köpet 2021 och dels kommer han att få en mindre skogsfastighet om ett par år som min mor fortfarande äger.
Men även efter kompensationerna så är det jag som "tjänar" mest på affären i reda pengar. Även om det är svårt att sätta ett värde på att få pengar när man behöver dem som bäst i stället för att vänta på ett arv i en förhoppningsvis avlägsen framtid. Brorsan är medveten om detta och det tog ett par möten innan vi kom överens om hur stor den andra klumpsumman skulle vara för att han skulle vara nöjd. Vi har en bra relation, både före och efter affären. Inga äkta hälfter har varit inblandade i diskussionerna ska tilläggas.
Finansieringen löste jag genom 2/3 banklån och 1/3 genom en revers till mina föräldrar. Reversen löper på 10 år till en ränta under bankräntan och ärvs av ett eventuellt dödsbo. Min plan och förhoppning är att förlänga reversen med ytterligare 10 år när den löper ut för att därefter betala av den. Banklånet i sin tur är mindre än 50 % av marknadsvärdet. 2021 var det inga problem att få lån. Med dagens räntor är det nog kinkigare att klara bankens levnadskalkyler.
Mina föräldrar bor kvar i huset de byggde på 80-talet som ligger i gårdscentrat. Där kommer de få bo gratis så länge de vill och orkar därefter kommer jag att flytta dit. Både de och min bror har enligt köpekontraktet livstids tillgång till husbehovsved. Brorsan har även livstids tillgång till kräftfiske för husbehov.
Goda relationer med syskon är a och o. Men samtidigt så finns det få normala människor som kan reda ut att köpa en större fastighet till marknadsvärde. [i]Det finns oräkneliga exempel på gårdar som fördärvats för att syskon krävt millimeterrättvisa. [/i]
"Sometimes right isn't equal, sometimes equal's not fair."
Det är här skon klämmer i de flesta fall och skapar de största "irritationerna".
Vissa som anser att utlösta syskon ska acceptera en orättvis värdering i mån av att "gården går vidare i släkten".
Menar ni då att man ska acceptera en kompensation som är lägre än (marknadsvärde)-(latent skatt) = nettovärdet?
Eller menar ni att kompensationen bara ska vara lägre än marknadsvärdet? Med all rätt i det sistnämnda. Men om vi pratar nettovärde så tycker jag det är fördelaktigt nog för den övertagande att få ta över syskonets indirekta del av den räntefria skattekrediten som vilar över fastigheten.
För er som inte är insatta. I många fall vilar det en stor skattekredit över fastigheter med låga ingångsvärden.
Det vill säga, skulle fastigheten säljas så försvinner kanske 25% av marknadsvärdet i reavinstskatt.
Man kan då exempelvis se det som att fastigheten är en aktieportfölj med inbyggd värdepapperskredit som inte belöper någon ränta.
Portföljvärdet är 75% av marknadsvärde och resterande är lånefinansierat. Detta är FÖRMÅNLIGT. Och den som väljer att bli utlöst i ett arvsskifte ger samtidigt bort sin del av detta räntefria lånet till övertagaren iom att den latenta skatten räknas bort från marknadsvärdet.