Gallring

[nisse]

tor 26 mar 2009, 11:16#54402 Vad jag vet så har man inte mycket för att odla fram hög kvalitet av gran.Rent ekonomiskt är det väl oftast bäst att snabbt få fram en hög timmerandel,om än med usel kvalitét?

Tall har litet större merbetalning för kvalitét, men jag är skeptisk till att man har lönsamhet i att satsa hårt på kvalitét idag med täta bestånd och stamkvistning mm.
Jag stamkvistar en del, men det är mest av estetiska skäl.

Lite OT, men är det någon här som fått extra betalt för att ett bestånd varit stamkvistat?

/Nisse

[jönsson84]

tor 26 mar 2009, 22:58#54459

Gallrar ni äpplena också? Eller vinbären?

Det här med liknelse som bas för kunskap får man ta det lite varligt med.

Fast man beskär ju oftast äppelträden för att få mer och bättre frukt och ett vitalare träd(bör väl vara av den anledningen ,eller nåt liknande,är ju inte trädgårdsmästare,har dock äppelträd i behov av beskärning )

Såg inte roligt ut på dina vägar,hur mycket är det du har gallrat(ha/ca beräknad volym)?

Man skulle ju oxå kunna tänka tvärtom där angående sönderkörning av vägar,om mindre volymer tas ut varje gång så kasnke man kunde undvika/minska sönderkörning,iofs måste ju volymen vara så pass stor så att flytt/startavgiften inte blir för stor per m3(om man inte är självverksam).
På stickvägarna har ju grässvålen/översta markskiktet bra bärighet så länge man inte går igenom och har lite risbädd och behöver man inte dra allt för mycket virke på dom varje gång så tror jag bärigheten "återhämtar sig" lite mellan åtgjärderna.

Men nu kan du ju iaf ta av nettot från gallringen å få vägarna bättre än innan,så kasnke sönderkörningar förhindras/minskas vid nästa avverkning.Skära kanter (kanske få till lite bättre vägdiken,gör ju nytta för intillliggande skog oxå)för att få bort vatten och lite bärlager gör ju underverk på vägar som ibland kan kännas som att köra i matjord.

J.J(önsson )skog &maskin ab Rottne H8 &F10.Valtra T160.jabo fläcken mb-aggregat

[Mangan]

fre 27 mar 2009, 07:58#54470

Men nu kan du ju iaf ta av nettot från gallringen å få vägarna bättre än innan,så kasnke sönderkörningar förhindras/minskas vid nästa avverkning.Skära kanter (kanske få till lite bättre vägdiken,gör ju nytta för intillliggande skog oxå)för att få bort vatten och lite bärlager gör ju underverk på vägar som ibland kan kännas som att köra i matjord.

Jag säger det igen, nettot spelar ingen roll. Det är den långsiktiga lönsamheten på en omloppstid som är intressant. Bara för att man får pengar över i en gallring betyder inte det att man kan spendera dem fritt och ändå göra en bra affär.

Jag frågade köparen innan om det var lönt att förbättra vägen. "Nej, den går sönder ändå" var svaret.

Vad kan det kosta att fixa till detta, en basväg på 1 km som ser ut som bilderna ovan, 20:-/m kanske?

Själva bilvägen får vi väl se om jag måste fixa den också, de har knappt börjat köra ut än tror jag.

Det här med ordentliga vägar är säkert bra för entreprenörerna, men ekonomi vägförbättringar har jag svårt att se att man får.


Har någon sett en gallringskalkyl där man räkna med ökat vägslitage?

Självvald väg i egen skog

[jönsson84]

sön 29 mar 2009, 02:03#54644 Jag är fortfarnade lika nyfiken hur stor volym(ca/uppskattad) har dom kört på vägen?

Med vår grävare hade vi kört ca 33h för dom pengarna,är dock mest min bror som är insatt i det där.
Men det beror ju lite på hur höga krav du har på vägen,om man bara ska dra igen spåren med det översta materialet å släta till så går det ju fort men man har ju då en väg som inte tål att köras på om det är sämre väder(det blir ju likadana spår igen).
Ska man gräva fram bättre material å fylla med tar det ju lite längre tid ,beror ju lite på vad som finns vid sidan av vägen,om det bara är sten,berg,mösajord/matjord kan det ju ta lite tid att hitta bra material. Men vi föredrar alltid att försöka hitta bra material att fylla med (om inte kunden önskar annat)så man får en väg för aktivt skogsbruk som tål att användas utan att man ska behöva dit å laga massa spår igen.
Men sen beror det ju oxå på hur stora volymer som behöver transporteras på vägen i framtiden och hur stor övrig nytta man har av vägen.

Sen vet ja inte om ett bra utbyggt och underhållt vägnät bara är bra för entreprenörerna,men visst med bra vägar/vägnät underlättar och gör ju avverkningen billigare/mindre tidskrävande men det är ju även fördelaktigt för kunden/markägaren.
Man får ju också lätttillgängligare skog med ett bra/hållbart vägnät som gör skogen mer intressant för virkesköpare som kanske behöver ha trakter som går avverka även när väderförhållandena är sämre,vilket borde betyda att betalningsviljan för sådana objekt är bättre även det posetivt för markägaren.
Även för naturen/naturvården är det ju posetivt med bra vägar,någon timme med grävmaskin för att slänga i nån trumma vid blöta överfarter/surdråg/bäck på basvägar kan ju spara in på mycket spår/marskador och är ju posetivt för att hålla en bra vattenkvalitet och gör naturvännerna glada(iofs kan man ju använda tillfälliga broar eller stockmattor o dyl. men på frekvent använda basvägar är det ju bra med en permanent lösning).
Ett bra vägnät har man ju alltid nytta av igentligen ,om man ska plantera,röja,avverka,leta bb-träd eller vindfällor m,m.

Nej,har inte sett någon sådan gallringskalkyl,dock är väl gallringskontrakt med krav på tex max spårdjup/bildning eller krav på torr/frusen väderlek vid avverkning mer vanligt förkommande.

J.J(önsson )skog &maskin ab Rottne H8 &F10.Valtra T160.jabo fläcken mb-aggregat

[Mangan]

sön 29 mar 2009, 06:37#54648

Jag är fortfarnade lika nyfiken hur stor volym(ca/uppskattad) har dom kört på vägen?

Vet faktiskt inte, har ingen aning om hur mycket som är kvar i skogen, och hur stor del av gallringen som de körde där jag har tagit bilderna. De är inte klara än.

Man får ju också lätttillgängligare skog med ett bra/hållbart vägnät som gör skogen mer intressant för virkesköpare som kanske behöver ha trakter som går avverka även när väderförhållandena är sämre,vilket borde betyda att betalningsviljan för sådana objekt är bättre även det posetivt för markägaren.

Men den är inte stor. Se bara på skillnaden i vägstandard för bilvägen, där får man avdrag på några kronor per fub. Men att uppgradera vägen kostar mycket mer än man rimligen kan motivera, om man inte har en 100 ha slutavverking...

Ett bra vägnät har man ju alltid nytta av igentligen ,om man ska plantera,röja,avverka,leta bb-träd eller vindfällor m,m.

Ett sådant vägnät är av en helt annan klass än vad som behövs för skotning. Jag hade några sådana basvägar, men som jag nu inte kan använda eftersom skotaren har kört sönder så att jag inte kommer fram med min traktor (eller min bil). Återigen 1-2 km som måste fixas till för att någon var inne och hämtade vindfällen när det var som blötast (tror jag),

Självvald väg i egen skog

[Skogshuggarn]

sön 05 apr 2009, 16:44#55335 Det här med vägar och vägstandard är något som man får räkna på "individuell".

För oss så dribblar man ju lite hit och dit med skotningskostnaderna beroende på obj och volym, men normalt sett så ligger "grundpriserna" ungefär lika om man kan röra sig max 3-400 m "inom trakt + avlägg", med maskinen.
Utöver detta så kan det bli avdrag med ungefär 7-8:- spänn per m3fub och 100 tals meter, och då är ju frågan vad totalsträck + förmodad drivningsvolym är?, samt under vilka drivningsintervaller som man ska ut med virket?.

Ovanst ska då räknas mot att fixa väg + strategisk upplagsplats som har fullgod lastbilsstandard och det sk "transportavdraget".
Har man 1 km dålig basväg som aldrig fryser under vintern och en virkesfångs om några tusen m3?, så finns det god anledning att fundera över en förbättrad vägsituation.
Dessutom är det ju trevligare/rationellare för skogsägaren oxå när det gäller övrig skötsel av skogsfastigheten.

Skogshuggarn

Det är så roligt att leva, för då får en si hur det går.

[alias]

fre 15 maj 2009, 19:47#58788 Hej alla glada skogsentusiaster!

Ni får ha överenseende med mig, det här är första inlägget här på forumet, kan bli dubbelpostat eller något annat konstigt.
(jag och datorer är ungefär lika kompatibla som olja och vatten)

Får väl börja med att klargöra att jag är för gallring i de flesta fall (naturligtvis finns det undantag).
Om man inte ska gallra ska man ha anpassat beståndet till denna skötselstrategi senast i slutröjningen för att undvika otrevliga överraskningar senare.

Varför gallra (kommer nog inte på allt just nu men här kommer några argument)?

Historiskt sett har avverkningskostnaderna (läs löner och drivmedel m.m.) stigit mer i pris (realt) än virkessortimenten, varför man kan gissa att avverkningskostnaden även fortsättningsvis kommer att vara en starkt påverkande faktor för det slutliga rotnettot.

Att gallra ger valmöjlighet att styra trädslag och ta bort defekta träd.

Gallring ger valfrihet i kommande åtgärder. Det går alltid att elda upp ett rakt och grovt träd (som dessutom är billigare att avverka än ett klent). Det är betydligt svårare att såga ut något vettigt ur ett klent och krokigt träd.
Därmed inte sagt att jag är säker på att sågtimmer kommer att vara det bäst betalda sortimentet när beståndet väl ska avverkas.

Sist men inte minst, bästa sättet att hålla klåfingriga "miljömuppar" borta är enligt min mening att sköta skogen aktivt för att slippa höra begrepp som "...område med lång kontinuitet..."eller "...nästan inga märkbara spår av mänsklig aktivitet..." innan dessa lägger en "död hand" över området. (ursäkta, jag vet att det där sista var lite av ett "vargen kommer!" men jag förstår mig inte på hur en statlig myndighet ska kunna skapa mer mångfald än ett par hundra tusen "tjurskalliga" privata skogsägare, som alla sköter sin skog efter eget huvud).

"Fy f*n för lövskog, man ser inte ett barr och det finns inte en kotte att fråga om vägen!"

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[svenjo]

fre 05 feb 2010, 13:29#81006 Ett citat ur en artikel från tidningen Skogen som kom ut i samband med att Sveriges
färskaste grandoktor, Cristofer Wallentin, disputerade, som kanske kan nyansera debatten något.

"Det finns en rad mer eller mindre slentrianmässiga
argument för gallring, ni kan
dem säkert själva, säger Cristofer Wallentin
och listar:
• Minimerar självgallringen
• Skapar grövre dimensioner i kommande
gallringar och i slutvverkning
• Förbättrar virkeskvaliten
• Ökar motståndskraften mot skador från
snö och vind

SEDAN INVÄNDER HAN mot de klassiska argumenten,
ett efter ett:
- Självgallring? En skog behöver aldrig
gallras, den klarar sig bra ändå. Visst kan det
bli lite självgallring, men det är i princip bara
klena träd som dör, och de är ju ekonomiskt
ointressanta. Man kan till och med se det som
en gratis gallring - man blir av med träd som
man annars hade fått betala för att få bort!
- Dimension? Ja, alla skogsutbildade har
ju lärt sig att vi gallrar för att öka trädens medeldiameter.
Det är förvisso sant, säger han.
De enskilda träden växer bättre i en gallrad
skog än i en ogallrad. Också de grövsta träden
visar god respons på gallring.
Men man måste hantera många klena träd
för att få fram de grova. Gör en tankelek:
Dela ett ogallrat 25-årigt granbestånd i två
delar. Gallra ena halvan enligt dagens etablerade
skötselråd, det blir två-tre gallringar.
Låt den andra halvan stå ogallrad fram till
slutavverkning. Mät upp stamvolymen på
alla träd som avverkats under omloppstiden -
både i gallringar och i slutvverkning. Jag är
ganska säker på att det genomsnittligt över
omloppstiden blir en grövre medelstam i det
ogallrade alternativet.
- Virkeskvalitet: Visst kan vi genom att
gallra bort fula träd förbättra kvaliteten i beståndet,
och lägga tillväxten på önskvärda
träd. Men det är i ungdomen vi har den stora
möjligheten att dana trädens kvalitet, sett
över omloppstiden är den möjligheten faktiskt
allra minst i gallringsfasen.
- Vind- och snöskador? Ogallrade skogar
är inte högriskobjekt för stormskador. Tvärt
om! Vilka skogar står upp efter en storm? De
ogallrade, det finns det många svenska och
danska försök som visar!
- Snöskador då? Till att börja med drabbar
det främst den unga skogen. I medelåldern
löper de gallrade skogarna en ökad risk
de första åren efter ingreppet, sedan minskar
risken jämfört med om skogen varit ogallrad
för att åter öka efter nästa gallring. Sett över
en omloppstid är det antagligen ungefär
samma risk i gallrade och ogallrade skogar.
Risken att initialt efter gallring drabbas av
storm- och snöskador belystes allt för tydligt
i ett av Cristofer Wallentins försök. Det drabbades
av Gudrun tre år efter gallringen. Det
blev omfattande skador i de delar av försöket
som gallrats hårt, 60 procent, mer måttliga
skador i de delar som gallrats normalt, 30
procent, och minst skador i de ogallrade
ytorna. Snöskador drabbade beståndet två
månader senare och slog återigen hårdast
mot försöksytorna med hårdast gallring.
Blott tio procent av grundytan före Gudrun
återstod i de hårdast gallrade ytorna när vind
och snö härjat klart. Motsvarande siffror för
normalt gallrade ytor var i genomsnitt femtio
procent. Men på de ogallrade kontrollytorna
återstod nio av tio träd.

DE TYNGSTA ARGUMENTEN för att inte gallra
är att man kraftigt minskar risken för att
introducera rottickan via awerkningsstubbar
samt att man slipper awerkningsskador på
trädstammar och stödrötter - skador som
också ofta blir en inkörsport för röta (om än
av annat slag, vanligen blödskinn).
-Jag har följt upp ett antal gallringar Det
var slående hur mycket avverkningsskador
det fanns. Givet gamla skogsvårdslagens definition
av en gallringsskada - "stor som en
tändsticksask" - var skadenivån i 21 undersökta
förstagallringar närmare 6 procent.
I tolv senare gallringar var nästan 11 procent
av träden skadade. Här var det framför
allt körskador på rothalsarna. På den gamla
skogsvårdslagens tid var detta oacceptabla
nivåer - skogsägaren hade fått bota. Men i
dag är lagen uppmjukad."

Skogsägare som arbetat vid LRF Konsult Skogsbyrån i nästan 10 år.
Passiv medlem i LRF och Mellanskog.
Odlar även hybridasp på åkermark och får EU-stöd för det, och förundras över att inte fler också gör det...

[nisse]

fre 05 feb 2010, 14:08#81012 Jag har rätt stor areal gallringsskog och försöker fortbilda mig lite i ämnet. Tycker man ofta stöter på resultat som,om inte kullkastar, så åtminstone nyanserar bilden av det "klassiska" gallringsskogsbruket som finns i otaliga informationshäften mm.

T ex att de 300 grövsta tallarna är ung lika grova i ogallrad som välgallrad skog.
Hur många skogsägare skulle skriva under på det?
Nä, råd i god skogsvård har nog inte alltid haft skogsägarens ekonomi i åtanke.

/Nisse

[svenjo]

fre 05 feb 2010, 14:49#81023

Gallring ger valfrihet i kommande åtgärder. Det går alltid att elda upp ett rakt och grovt träd (som dessutom är billigare att avverka än ett klent). Det är betydligt svårare att såga ut något vettigt ur ett klent och krokigt träd.
Därmed inte sagt att jag är säker på att sågtimmer kommer att vara det bäst betalda sortimentet när beståndet väl ska avverkas.

Krokiga träd? Om man väljer att inte gallra så innebär det inte på något sätt att de träden man skulle ha sparat vid en gallring helt plötsligt kroknar. De träden står kvar raka och fina och kommer att utgöra prima virke för sågning vid den framtida slutavverkningen.

Klena träd?
Lägger in delar av en artikel från tidningen Skogen 2001 Där professor Helge Braastad intervjuas:

Inga "tusenbröder"
Många skogsmän tror nog att ogallrade skogar blir som tusenbröder av abborre. Att det blir så trångt mellan träden att ingen individ kan växa till sig. Att ogallrade skogar blir "stavagransbestånd", där alla träd blir lika grova - eller snarare; lika klena. Men detta är alltså i grunden fel, säger Helge Braastad. Han stödjer sig på ett stort antal produktionsförsök i Norge.
- Skogen skiktar sig alltid, säger han. Även om skogen är tät, så är det alltid några träd som tar över. Dessa vinnare kommer sedan att dominera under hela omloppstiden. De träd som kommer efter i starten, kommer alltid att vara undertryckta. Det är en sanning som gäller för både tall och gran. Sannolikt björk också.
Visst är medelstammen mycket klenare i en ogallrad skog, säger Helge Braastad till SKOGEN. Men det är en självklarhet och bedräglig sanning. Det beror ju bara på att det finns en massa klena träd kvar i den ogallrade skogen.
Men ser vi på de grövsta träden, så är skillnaden mellan ogallrad och välgallrad skog inte alls så stor. För de 500 - 600 grövsta träden per hektar skiljer det bara några få centimeter i medeldiameter (aritmetisk) vid slutavverkning.

Skogsägare som arbetat vid LRF Konsult Skogsbyrån i nästan 10 år.
Passiv medlem i LRF och Mellanskog.
Odlar även hybridasp på åkermark och får EU-stöd för det, och förundras över att inte fler också gör det...

[svenjo]

fre 05 feb 2010, 14:54#81025 Har du ett "Gallringsbehov" ?

Ett citat av en av mina favoritjägmästare Carl Henrik Palmér:

"Och hur ofta tror ni att ordet gallringsbehov" används i Sverige i dag? Det är
garanterat ett favoritargument när virkesköpare ska övertyga skogsägarna om att
skogen måste gallras.
Den enkla sanningen är att skogen aldrig behöver
gallras - den klarar sig bra ändå. Däremot har virkesköpande bolag som
Sydved och Holmen ett gallringsbehov - de ska fylla sina leveransplaner. Men det
är en annan historia..."

Min kommentar: DU kan dock ha ett omedelbart behov av likvida medel, och då kan en gallring vara ett sätt att tillfredställa det behovet, men din skog har inget sådant behov...

Skogsägare som arbetat vid LRF Konsult Skogsbyrån i nästan 10 år.
Passiv medlem i LRF och Mellanskog.
Odlar även hybridasp på åkermark och får EU-stöd för det, och förundras över att inte fler också gör det...

[Nisse Husberg]

fre 05 feb 2010, 20:20#81075 Vi har gallrat i 70 år i vår skog enligt en försiktig princip och det fungerar. Om man gallrar hårt så är snöskador ett faktum nästa snöstorm med tomma öppningar som följd.

Det är bra att hårdgallringsuppmaningarna kritiseras litet. Intressanta citat.

Det är riktigt att röjningen är viktigare då det gäller att välja vilka träd som släpps upp.

[Uvskogen]

fre 05 feb 2010, 20:45#81080 Tror också alltmer på en försiktighetprincip. Inspektorn jag hade på besök nyligen pratade också om det.

[masterchief]

fre 05 feb 2010, 22:01#81089 Ska det gallras enligt försiktighetsprincipen ska ni inte gnälla över att avverkningskostnaden blir högre...
Dagens prislistor tillåter inte gallring som understiger skogsstyrelsens gallringsmall, och Södras listor är anpassade efter södras mall....
Gallra försiktigt är inga problem, men då är det timköre som gäller...
Otyget med att inte gallra följer hela kedjan till slutavverkning.
Körde en slutavverkning häromsistens på medelstam 0,59.
Mycket 2 och 3kbukikare samt en föbenat massa en och 2 bitsträd....
Produktion 19,75 fub i timmen....
Hade det varit jämn diamter någorlunda hade man legat på 30 fub i timmen...

[svenjo]

fre 05 feb 2010, 22:55#81100

Ska det gallras enligt försiktighetsprincipen ska ni inte gnälla över att avverkningskostnaden blir högre...
Dagens prislistor tillåter inte gallring som understiger skogsstyrelsens gallringsmall, och Södras listor är anpassade efter södras mall....
Gallra försiktigt är inga problem, men då är det timköre som gäller...
Otyget med att inte gallra följer hela kedjan till slutavverkning.
Körde en slutavverkning häromsistens på medelstam 0,59.
Mycket 2 och 3kbukikare samt en föbenat massa en och 2 bitsträd....
Produktion 19,75 fub i timmen....
Hade det varit jämn diamter någorlunda hade man legat på 30 fub i timmen...

Ingen bör ha någon anledning att gnälla så länge man förstår vilka konsekvenser de val man gör leder till.

Själv skulle jag inte leja bort gallringen alls om jag inte fick den gjord på tjälad mark och jag var säker på att den gav ett netto på minst 8-10 000 kr/ha. Personligen så skulle jag gärna gallra motormanuellt (om överhuvudtaget ett behov finns), men lämnar virket kvar i skogen (vilket är fullt tillåtet så länge man följer föreskrifterna till 29 § SkVL).

Otyget med att inte gallra följer hela kedjan till slutavverkning.

När det gäller slutavverkning så finns det ingen anledning att avverka träd som inte ger ett netto. De bör tas bort före avverkningen eller helt enkelt lämnas kvar. När jag sist slutavverkade så lämnade jag alla träd med (om jag inte minns fel) en brösthöjdsdiameter om 15-16 cm eller mindre. Men så länge varje träd som står kvar ger ett netto så är ju produktionsvolymerna per timme inte så intressanta (även om det ena är avhängit av det andra förstås).

Medelstammen kanske är lägre men det blir MÅNGA m3 extra vid slutavverkning av ogallrade/försiktigt gallrade bestånd. För mig är den totala volymen viktigare än medelstammen.

Skogsägare som arbetat vid LRF Konsult Skogsbyrån i nästan 10 år.
Passiv medlem i LRF och Mellanskog.
Odlar även hybridasp på åkermark och får EU-stöd för det, och förundras över att inte fler också gör det...