Anledningen till att rapporten tagits fram är enligt Skogsstyrelsen det regeringsuppdrag som finns om åtgärder för att öka den skogliga kolsänkan. Underförstått torde det handla om EU:s klimatlag som tar avstamp i FN:s klimatkonvention. I denna kontext handlar det då om markanvändningssektorn och det som brukar kallas LULUCF. Här finns nyligen nya mål till 2030 som innebär att kolsänkan måste öka i Sveriges skogar.
Skogsstyrelsen har totalt tagit fram sju stycken scenario eller förslag på ökad kolsänka och jämför dessa med dagens skogsbruk (BAU, Business As Usual). De är som följer:
1. Halvera viltskadorna på ungskog ner till 5 %.
2. Förlängd omloppstid genom att höja lägsta slutavverkningsålder med 30 %.
3. Tre gånger högre areal föryngrad med björk
4. Öka andelen hyggesfritt skogsbruk från 4 till 25 %.
5. Öka skogsgödslingen 4,5 ggr till 150.000 ha/år
6. Fördubbla arealen naturvårdsavsättningar.
7. Minska den årliga avverkningen med 10 %.
Effekten av de olika åtgärderna syns i stapeldiagrammet nedan. Ökad kolsänka brukar oftast representeras av ett ökat minusvärde men här är det tvärtom eftersom man relaterar till effekten jämfört med BAU (positiva staplar är ökad kolsänka jämfört med idag).
Naturligtvis finns det en hel hoper med osäkerheter gällande dessa resultat. Främst verkar det handla om att det så kallade markkolet inte tagits med i denna rapport och eftersom majoriteten av kolsänkan i skogen kan finnas i marken så blir det vanskligt att dra alltför stora slutsatser.
Utöver detta så ser man i diagrammet att den åtgärd som ger mest effekt är höjd ålder för slutavverkning tätt följt av minskad avverkning. I teorin är det också en enkel åtgärd att genomföra. Problemet finns i att det under en period kommer minska virkesflödet från skogen. Man skulle kunna säga att det skulle krävas några år att “bygga om” den svenska skogen för att den ska anpassas åldersmässigt för en högre slutavverkningsålder.
Rapporten tar upp att störst effekt skulle detta ha för virkesflödet i Svealand och Götaland. Men tittar man på Riksskogstaxeringen så kan det finnas utmaningar även i norra Sverige (se diagrammet nedan).
Det finns otroligt mycket att diskutera kring detta. Man skulle kunna börja med den klassiska tesen om tillgång och efterfrågan. Troligtvis är det så att en minskad avverkning skulle öka virkespriserna när tillgången sjunker. Sveaskog kan vara ett bra exempel på detta som nu minskat sin avverkning men tjänar ändå minst lika mycket pengar.
Men det finns också andra aspekter att diskutera om detta. Hur starkt är det så kallade samhällskontraktet inom politiken? Alltså, hur benägen skulle Sveriges riksdag vara att ändra lägsta slutavverkningsålder? Hur viktigt är det att följa LULUCF? Är det till och med så att Sveriges skogar skulle kunna bli en kolkälla och Sverige som land skulle betala “böter” för att följa nivåerna?
Och då har vi inte diskuterat de övriga åtgärderna. Vad tycker du?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Kort information om skogsforum.se