Bioenergi

[Torbjörn Johnsen]

mån 22 maj 2023, 18:25#801799 I alla fall i Västerbotten. Jag turnerade runt lite norröver i förra veckan och då såg jag GROT-högar på vart och vartannat hygge på ett sätt som jag inte sett förut. Även på relativt karga marker. Jag hittade t ex det här hygget mellan Umeå och Vindeln. Gick ur bilen och kollade lite årsringar och trädhöjd och kom fram till följande:

Mark på sandsediment med fältskikt av lingon och inslag av lavar och ljung.
Ålder ca 100 år, övre höjd runt 20 meter vilket borde innebära att det är SI T20.
De grövsta stubbarna var ca 25 cm i rotsnitt men många var betydligt klenare.
Enbart tall och smala kronor på de som man kunde se stod kvar = lite GROT.

Det blir garanterat en bra självföryngring under den här fina skärmen av frötall men frågan är om det är vettigt att ta ut GROT på den här typen av mark? Det ger ju inga jättemängder med biomassa men däremot kan ju markens produktionsförmåga sjunka i nästa generation.

Vad säger forskningen och Skogsstyrelsen om GROT-uttag?

Hur påverkar GROT-uttaget rennnäringen? Är det positivt eller negativt?

Några bilder:

• Läs mer om Bioenergi
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[alias]

mån 22 maj 2023, 18:44#801800

I alla fall i Västerbotten. Jag turnerade runt lite norröver i förra veckan och då såg jag GROT-högar på vart och vartannat hygge på ett sätt som jag inte sett förut. Även på relativt karga marker. Jag hittade t ex det här hygget mellan Umeå och Vindeln. Gick ur bilen och kollade lite årsringar och trädhöjd och kom fram till följande:

Mark på sandsediment med fältskikt av lingon och inslag av lavar och ljung.
Ålder ca 100 år, övre höjd runt 20 meter vilket borde innebära att det är SI T20.
De grövsta stubbarna var ca 25 cm i rotsnitt men många var betydligt klenare.
Enbart tall och smala kronor på de som man kunde se stod kvar = lite GROT.

Det blir garanterat en bra självföryngring under den här fina skärmen av frötall men frågan är om det är vettigt att ta ut GROT på den här typen av mark? Det ger ju inga jättemängder med biomassa men däremot kan ju markens produktionsförmåga sjunka i nästa generation.

Vad säger forskningen och Skogsstyrelsen om GROT-uttag?

Hur påverkar GROT-uttaget rennnäringen? Är det positivt eller negativt?

Några bilder:

Rimligen bör kvävetillgången vara tillväxtbegränsande på denna marktyp och då merparten av kvävet återfinns i barren så borde det inte medföra några nämnvärda problem, så länge som GROT-högarna får torka ut så att de tappar barren på hygget innan GROTen skotas ihop till avlägget för flisning.

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[SkogsGotte]

tis 23 maj 2023, 21:15#801916 Länge har vi väntat

Trevligt med lite enklare underväxtröjningar i och med groten samt betydligt härligare att plantera dessa objekt!
Brukar oftast gå lite överstyr i början när man börjar med något "nytt", för några år sedan skulle det knappt underväxtröjas alls....

Håller med om att det känns lite konstigt att grota tallhedarna runt vindeln t ex...

Gissar att värmeverken betalar bra och att skogsbolagen är oroliga över att de ej får in den massaved till det pris dom önskar sig när privata skogsägare kan skicka massaveden till värmeverken istället...

Skogsvårdsentreprenör i norr

[skogshuggaroscar]

ons 24 maj 2023, 13:49#801956 Det är ett samarbete mellan holmen skog och samebyn . Tanken är att det inte ska markberedas.. fläcken vi högg låg på 0.30 i medelstam.. Men roligt att det uppmärksammas

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Torbjörn Johnsen]

tor 08 jun 2023, 14:09#803191 Holmen har tecknat avtal med Umeå Energi om leverans av skogsbränsle till kraftvärmeverket i Dåva, Umeå. Enligt en artikel i energinyheter.se handlar det om ett flerårigt avtal som tecknats. Frågan är om det här kommer att lätta trycket på massavedsmarknaden i regionen? I fjol höjde ju den relativt lilla virkesköparen Qbik ensidigt massavedspriset efter att ha tecknat kontrakt med ett desperat värmeverk. Något som sedermera bidrog till att lyfta massavedspriset över hela den norrländska marknaden.

Om man läser mellan raderna i det här uttalandet så kan man tolka det som att Umeå Energi inte kommer att elda lika mycket massaved under kommande eldningssäsong.

- Vi är glada över samarbetet med Holmen, som bidrar till att stärka Umeå Energis arbete för en grön omställning. Skogsrester från skogar i Västerbotten är ett välkommet tillskott som biobränsle för vår lokala el- och värmeproduktion. Det frigör samtidigt biomassa för andra branscher att förädla till fossilfria produkter, säger Johan Söderberg affärsutvecklare Umeå Energi.

[norrskog]

ons 14 jun 2023, 21:45#803688 Läste att preem hade tagit fram en teknik som kan göra så att 90 procent sågspån kan blandas ut med diesel. Så denna marknad är nog snart utömd på virke

[Elis76]

tor 15 jun 2023, 07:59#803695 Det stämmer, Pyrocell är ett bolag som ägs gemensamt av Setra och Preem. Setra har råvaran, sågspånet, medan Preem har raffinaderier och tankstationer. I Pyrocells pyrolysoljeanläggning vid Setra Kastets sågverk i Gävle förädlas sågspånet till bioolja, som sedan vidareförädlas i Preems raffinaderi i Lysekil.

På Kiplingebergs gods i Uppland används c:a 800 m3fub granbarkborreangripen gran i en biokolpanna för att värma gårdscentrum med bl.a. bostäder och spannmålstork. Som biprodukt i pyrolysprocessen framställs även 300-400 kubikmeter biokol, c:a 100 ton på ett år.

http://kiplingeberg.se/

Usus magister est optimus