Jag skulle vilja se en måttstock med på en bild så att diametern på stockarna går att bedöma samt vad som står i avverkningskontraktet ang minimidiameter för timmer.
- Richard Feynman
svampbob skrev:Har vi helt tappat bort den ursprungliga frågeställningen i tråden.
uffejohan skrev:Kanske lite of topic men det tangerar iaf. Om jag säljer en avverkning som avverkningsuppdrsg, kan jag då ha rätt att påverka apteringen? Eftersom sågverken, iaf häromkring, köper m3to, förlorar jag som säljare om de drar ut långa längder på timret och sågverket får en hel del extra flis som de sannolikt säljer till bra priser. Överenskommet pris är ett pris/m3to rakt över utan längdkorrektion. Gammal granskog på G28 blir sällan cylinderformad….
När jag hugger själv blir det mest 370 och 430 och jag inbillar mej att längdkorrektionen på listorna inte kompenserar den ökade volymen på korta stockar, särskilt inte på G28 och lägre.
Knagge skrev:Lite förenklat säljer man avverkningsuppdrag till ett företag som i huvudsak tjänar sina pengar på massa.
Då apterar de givetvis mer till massa.
uffejohan skrev:Kanske lite of topic men det tangerar iaf. Om jag säljer en avverkning som avverkningsuppdrsg, kan jag då ha rätt att påverka apteringen? Eftersom sågverken, iaf häromkring, köper m3to, förlorar jag som säljare om de drar ut långa längder på timret och sågverket får en hel del extra flis som de sannolikt säljer till bra priser. Överenskommet pris är ett pris/m3to rakt över utan längdkorrektion. Gammal granskog på G28 blir sällan cylinderformad….
När jag hugger själv blir det mest 370 och 430 och jag inbillar mej att längdkorrektionen på listorna inte kompenserar den ökade volymen på korta stockar, särskilt inte på G28 och lägre.
busholle skrev:uffejohan skrev:Kanske lite of topic men det tangerar iaf. Om jag säljer en avverkning som avverkningsuppdrsg, kan jag då ha rätt att påverka apteringen? Eftersom sågverken, iaf häromkring, köper m3to, förlorar jag som säljare om de drar ut långa längder på timret och sågverket får en hel del extra flis som de sannolikt säljer till bra priser. Överenskommet pris är ett pris/m3to rakt över utan längdkorrektion. Gammal granskog på G28 blir sällan cylinderformad….
När jag hugger själv blir det mest 370 och 430 och jag inbillar mej att längdkorrektionen på listorna inte kompenserar den ökade volymen på korta stockar, särskilt inte på G28 och lägre.
Man ska helt enkelt inte sälja timmer på fastpris om det mäts in på m3to eller matrisfub. Möjligen om man får längdkorrektion, men den försäljningsformen har jag aldrig hört talas om.
jannee skrev:Jag själv har bara hoppat in och kört skogsbil lite då och då, men fråga gärna Erre som kört i 10 år.
Vissa vägar har skotaren kört sönder så pass mycket att det varit hämtningsvägran intills de åtgärdat vägen.
Endast en gång (för mig) och då nere i Blekinge hade vägen varit i så pass miserabelt skick på vissa avsnitt att de fått lägga på 090 bergskross och därefter jämnat till med en hjullastare.
När skotaren kommer in på skogsvägen från skogen har den också en förmåga att trycka sönder vägbanken, kanske något man aldrig reflekterar över, därav de i möjligaste mån försöker lasta av från skogen.
Hade du mycket angripen skog, typ av granbarkborre?
Du kan av att se på massavedshögarna konstatera om de tagit mycket kubb.
Både Södra och Sydved vill nämligen ha så mycket massaved som är möjligt.
Knagge skrev:Lite förenklat säljer man avverkningsuppdrag till ett företag som i huvudsak tjänar sina pengar på massa.
Då apterar de givetvis mer till massa.
Säljer man till företag som tjänar sina pengar på sågtimmer då apterar de allt de kan till sågtimmer.
halvproffs skrev:När jag gjort rotpost har jag tagit betalt i fub vid inmätning. Absolut enklast.
Erre skrev:jannee skrev:Jag själv har bara hoppat in och kört skogsbil lite då och då, men fråga gärna Erre som kört i 10 år.
Vissa vägar har skotaren kört sönder så pass mycket att det varit hämtningsvägran intills de åtgärdat vägen.
Endast en gång (för mig) och då nere i Blekinge hade vägen varit i så pass miserabelt skick på vissa avsnitt att de fått lägga på 090 bergskross och därefter jämnat till med en hjullastare.
När skotaren kommer in på skogsvägen från skogen har den också en förmåga att trycka sönder vägbanken, kanske något man aldrig reflekterar över, därav de i möjligaste mån försöker lasta av från skogen.
Hade du mycket angripen skog, typ av granbarkborre?
Du kan av att se på massavedshögarna konstatera om de tagit mycket kubb.
Både Södra och Sydved vill nämligen ha så mycket massaved som är möjligt.
Skotare har inte att göra på vägar. Speciellt inte om dom har band.
Men visst på en skogsbilväg med mycket makadam så funkar det. Är det mest grus så är det sällan värt att låta dom gå upp. Dom slår sönder vägen något vansinnigt, å där dom går upp på vägen brukar göra att dom sabbar vägens lutning.