Skogsstyrelsen pekar speciellt ut arbetet kring avverkningsanmälningar, artskyddsfrågor och återkommande rättsprocesser som resurskonsumerande och föreslår därför en modell med "Systemtillsyn" istället för dagens "objektstillsyn":
Nya domar och den pågående rättsutvecklingen när det gäller artskyddet och skogsägares ansvar för att ta hänsyn till skyddade arter, ställer allt större krav på myndighetens handläggning. I allt fler fall krävs omfattande utredningar och beslut kring fridlysta arter. Redan idag är Skogsstyrelsens tillsynsarbete av resursskäl i stort sett avgränsat till artskyddsärenden, en utveckling som sannolikt kommer att fortsätta.
– Hanteringen i hela landet börjar nu alltmer likna ett tillståndsförfarande där vår tillsyn blir reaktiv och händelsestyrd. Vi utreder förekomster av ibland vanliga arter i trivial skog istället för att fokusera på miljöer med höga naturvärden. Bland annat därför har vår styrelse beslutat att föreslå en utredning om hur vår tillsyn kan bli ett effektivare verktyg för att nå målen för miljö och produktion i skogen, säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist.
Systemtillsyn = ansvaret hos skogsägaren
Som jag tolkar det så innebär systemtillsyn att man istället för att att granska enskilda objekt kommer att kräva ett långtgående ansvar från den enskilde skogsägaren via dennes plan. Det här ligger delvis i linje med de skogsutredningar som gjorts men blir lite tydligare när skogsstyrelsen beskriver det i sitt budgetunderlag.
Skogsstyrelsen ser att ett sätt att rejält effektivisera och förenkla både för skogssektor och myndighet skulle kunna vara att upphöra med avverkningsanmälningar och ersätta med krav på uppdaterade planer. Detta behöver utredas vidare avseende genomförande, effekter och konsekvenser.
Det kopplar till frihet under ansvar och sektorsansvar. Krav på uppdaterade planer återkommer i EU processer och tillsynen skulle i stället kunna ske som systemtillsyn.
Skogsstyrelsens idéer om systemtillsyn innebär så vitt jag kan tolka det att de godkänner skogsägarens plan och att skogsägaren sedan är fri att utföra åtgärderna som anges inom ramen för denna plan. Nu pratar vi dock troligtvis inte om en vanlig skogsbruksplan utan om något betydligt mer omfattande. Skogsstyrelsen anger på flera ställen att modellen med "uppdaterade planer" kopplar till EUs olika initaiv med bäring på skogen. Bl a nämns Taxonomin, Naturrestaureringsförordningen, Kartläggning och skydd av urskog och naturskog, Ramverk för frivillig certifiering för CO2-upptag och CO2-uppfångning, Skoglig övervakning, rapportering och strategiska planer samt LULUCF. När det gäller EUs inflytande över Skogsstyrelsens myndighetstillämpning skriver Skogsstyrelsen att:
Konsekvensen av att inte införa och tillämpa EU-lagstiftningen korrekt kan bli att EU-kommissionen inleder ett formellt överträdelseförfarande mot Sverige och i nästa steg överlämnar ärendet till EU-domstolen. En bristande efterlevnad kan också få negativa konsekvenser för förtroendet internationellt för svenskt skogsbruk och Sveriges globala konkurrenskraft.
Jag uppfattar det som att man i Skogsstyrelsens budgetunderlag för 2024 - 2026 kan se någon form av paradigmskifte i svensk skogsvårdslagstiftning. Kanske inte i skrivningarna men i tillämpningen. Även om det kan låta bra med skippade avverkningsanmälningar så innebär det istället att man lägger över ett avsevärt mycket större ansvar på den enskilde skogsägaren. "Frihet"...nja? Men "Under ansvar"...definitivt!
Läser man lite i "nyanserna " i Skogsstyrelsens text så framgår några intressanta saker. Dels att Skogsstyrelsen skriver om "systemtillsyn enligt skogsvårdslagen och då inte avgränsat till naturhänsyn". Frågan är vad som i så fall ska vara med i planerna och systemtillsynen? Skogsproduktion? Virkesransonering? Klimat och kolbalans?
Skogsstyrelsen ser sig ha en viktig roll att ta fram och tillgängliggöra data som skogsägarna behöver samt att bistå med information och rådgivning. Exempel på sådan data är geografiska uppgifter (t ex i mina sidor) om virkesförråd, naturtyper, kollagring etc. Laserskanningen anses t ex göras med tätare omdrev än idag då den ger data som efterfrågas av många.
Är det här bra eller dåligt för skogsägarna?
Svaret kan nog vara både ja och nej. Skogsägaren får mer ansvar och mer kostnader för att själv ta fram mer eller mindre byråkratiska planer. I den bästa av världar blir hanteringen och kontakten med myndigheten därefter enklare om man ska tolka Skogsstyrelsens beskrivning i budgetunderlaget. Samtidigt kommer det troligen att vara hårda krav på att naturvärden, naturskogar och annat viktigt tas med i planerna och man kan ju gissa att det kommer att göras någon form av kontroll-av-kontrollen.
För skogsägaren kan ju en mer detaljerad plan över naturvärden och kolbalans utgöra ett underlag för nya affärsmöjligheter. Om CO2-lagringen beskrivs enligt EUs riktlinjer så bör steget inte vara så stort att kunna använda planen som underlag om man t ex vill sälja kolsänka.
Vi får se hur det här budgetäskandet landar och hur resultatet blir. Kanske är det här bara en "testraket" från SKS för att ta den nya regeringen på pulsen?
Här kan ni läsa hela budgetunderlaget från Skogsstyrelsen och här finns ett pressmeddelande om Skogsstyrelsens äskanden.
Kort information om skogsforum.se