fre 13 jan 2023, 10:27#788435
Vi landsbygdsbönder, vår plats i geografin är väl mest bara ett objekt att leka olika slags politik med. I bakgrunden finns tankar om att staten ska vara starkast och vet bäst hur folk ska leva och kontrolleras. Det finns en rädsla för att landsbygdsmänniskor fortfarande lyckas leva alltför oberoende av styrning och kontroll utgående från beskattning & bidrag & tvång.
Perspektiv.
Två med varandra närliggande exempel, eller säg 3st är Sverige, Finland och Norge. I samtliga finns, och har länge funnits en urbaniseringseffekt.
Finland styrs ändå med insikt om att det är ett "skogsland" med en landsbygdsbefolkning som respekteras. Det är exempelvis en självklarhet att levnadsvillkor som inkluderar skogsbrukets lönsamhet och långsiktighet, viltstammarnas skötsel åtnjuter ömsesidig respekt och förståelse mellan styrande och styrda.
Norge har "valspråket" att hela Norge ska leva och vara befolkat. Med aktiv ekonomisk politik ser man till att pengavärden stannar i bygderna, man avskriver studielån för ungdomar i glesbygd. Viltvård tar stor hänsyn till människors levnadsvillkor.
I Sverige kan man BEKRÄFTA utan att behöva TRO eller TYCKA att människors liv i bygderna överlämnas vind för våg till krafterna. Storkapitalets makter och motkrafter från enfrågemänniskor som lydigt pimplar löner med sina födkrokar och utövar kolonialism och överhöghet.
Hur många intill religion liknande experter, forskare och länsstyrelseanställda har inte suttit genom åren och fyllt i reseersättningsblanketter med traktamente för bystugemöten om varg? Man ska höra att man ska finna sej i beslut som berör livets kärnvärden men som fattas av såna som inte berörs av konsekvenserna av sina beslut.
Följande hör väl hemma i en annan tråd, men är samma analys som landar i att problemen sitter inomhus däruppe och inte ute i spenaten. Allt denna politik och reservatbildning i skogsbruket. Det räcker ju att ta 10 gubbar, eller hur många fibermaffiabossar det finns, ta dessa till bordet och styra upp hur skogsbruket och miljöpåverkan skall jämkas ihop. Inte f-n behövs det 1000 miljöaktivister på länsstyrelserna som ritar åt sej andras egendom år ut och år in.
Jag känner ingen som blivit frånhänt sin skog som haft intresse eller påverkansmöjligheter på hur skogsbruksmetoderna ska eller får se ut.
Stat och industri har ju gemensamt en tyst överenskommelse att elintensiv industri ska ha tillgång till billig el, billig råvara och LO har medlemmar på Pappers alla avdelningar. Bönderna finns inte med i ekvationen öht men pekas ständigt ut som de som ska bära problemen och stå för alla kalas på slottet.