Skogsekonomi

[EdvinN]

mån 28 nov 2022, 13:55#781001 Läser följande ur skogstyrelsens rapport SKOGENS KOLBALANS OCH KLIMATET (https://www.skogsstyrelsen.se/globalass ... t-2020.pdf)

"För varje ökat antal skogskubikmeter på skogsinnehavet har ungefär 0,75×0,5×44/12 = 1,375 ton koldioxid bundits i trädbiomassa. Det betyder att på en fastighet där den årliga tillväxten är 200 m3sk binds 275 ton koldioxid varje år i trädbiomassa. Det kan jämföras med det konsumtionsbaserade utsläppet per person i Sverige som för år
2017 beräknades till cirka 9 ton."

När jag läser detta förundras jag över vilka sjuka mängder kol träd har kapacitet att lagra in, helt otroligt vilken nytta det bidrar med. Och alla som äger en skog bidrar till denna nytta. Framöver tror jag att de skogsägare som gör mest klimatnytta och kan visa det, med vetenskapliga belägg också kommer att ha den bästa lönsamheten. Därmed poppar flera frågor upp som jag gärna hör skogsforums åsikter om:

# Vad kan vi med säkerhet säga är bra för klimatet att göra som skogsägare?

- Är det att bidra till att få mer långlivade produkter som kommer binda koldioxid en längre tid?
Om ja på ovan, hur vet vi att de kortlivade produkterna inte bara tas någon annanstans ifrån?

- Är det att öka tillväxten? (Ökad tillväxt ger: Ökande kollager i skogen, ökande kollager i skogsprodukter och ökad substutitionseffekt.
Om ja på ovan, hur kan man se till så att en ökad tillväxt inte får negativa konsekvenser på andra värden? Syftar framförallt på biologiskt mångfald som också är en ödesfråga tillsammans med den globala uppvärmningen.

Om man kommer fram till att det finns åtgärder som onekligen ökar klimatnyttan (tex ovan förslag eller andra), hur kan man se till att få betalt för dem som skogsägare?

Till sist så tänker jag att mycket kommer tillbaka till konsumtionen om man drar dessa frågor till sin spets. Hade drivet efter kortlivade produkter minskat hade också en större del av skogen kunnat gå till långlivade produkter. Vilket gynnar klimatet och därmed också bör gynnas skogsägaren som bistår med de långlivade klimatsmarta materialen?

Samma med den ökade tillväxten. Om den ökade tillväxten går till klimatsmarta lösningar kan samma resonemang föras dit. Den stora frågan är ju dock hur man tar sig dit?

Intressant att höra era tankar ifall det faktiskt finns saker som skogsägare med 100% säkerhet kan göra till ökad klimatnytta? Onekligen komplicerade frågor, jag vädrar mest mina spontana tankar och vill gärna höra från er med mer vetskap i området.

Ha det gott!

• Läs mer om Skogsekonomi
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Skogsola]

mån 28 nov 2022, 21:46#781064 Världen skriker efter det som föraktfullt brukar kallas kortlivade produkter. Efterfrågan kommer bara att öka med stigande välstånd och ökande befolkning. Men kanske ska vi låta Ryssland överta den marknaden? Så kan vi sitta med gott klimatsamvete och livnära oss på kokt halm.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[skogshare]

tis 29 nov 2022, 10:26#781108 Är övertygad om att det globala skogsbrukets främsta och lönsammaste uppgift som råvaruleverantör är att hållbart producera maximal mängd råvara för långlivade produkter och då i synnerhet för träbyggnation med såväl massivt trä som skiv- och isoleringsmaterial. Detta från ett ståndortsanpassat skogsbruk produktionsmässigt optimal omloppstid och slutenhet som mål. Härigenom nås också totalt sett bästa möjliga klimateffekt samtidigt som bättre förutsättningar skapas för biologisk mångfald. Dessutom kommer vi säkert också att få storskaliga genomslag för många olika slag av långlivade, träbaserade nanofiberprodukter

Kortlivade produkter som tidnings-, journal- och tryckpapper kommer förmodligen snart vara ersatta av moderna möjligheter att kommunicera, skriva och läsa liksom bioenergin av billigare förnybar och planerbar energi. Frågan är om inte också förpackningshysterin nått vägs ände med negativa konsekvenser för inte bara plastindustrin utan också för efterfrågan på wellpapp och kartong.