sön 03 jan 2010, 23:14#76601
Ulf skrev:Hej..
En tanke som bör tänkas inom området momentdragning av bultar och bultförband är, att maxdrar du en bult så "sträcks" materialet ut...Med andra ord så försämras hållfastigheten i bulten när den har blivit maxdragen.
Nya bultar är att föredra varje gång, när man har bultförband som skall momentdras maximalt..
Japp..Jag fuskar med mitt eget råd för det mesta.. Men inte i dyra och svårmekade konstruktioner..
Det är även nyttigt att ha ett schema på, i vilken ordning som bultarna skall dras i ett bultförband, för att få en så jämn fördelning av belastningen som möjligt..
Sedan finns det ju olika sorter av momentdragning av bultar, med till exempel vinkel dragning i grader efter uppnåt moment..
Nåja..värdelöst vetande kanske... Men jag kunde ändå inte låta bli att nämna det..
Mvh. Ulf
Hej Ulf
Har kikat på denna tråd ett tag, och valde att kommentera ditt inlägg. Vill först säga att det du tar upp långt ifrån är något "värdelöst vetande". Tvärtom!
Mycket av det vi kommer i kontakt med på maskinerna är ihopsatt med skruvförband av olika slag. Det är av stor betyelse att de funkar. I annt fall kostar det pengar.
Tycker att du har både rätt och fel i dina påståenden. Å ena sidan är det så att vissa bultar/skruvar ska bytas ut med jämna mellanrum. Och då INNAN de går av. Å andra sidan är det definitivt INTE så att skruvförbanden "slits" fortare än de komponenter som skruvförbanden förbinder, som jag ser det. När så är fallet handlar det om rena felkonstruktioner, eller "felproduktioner" (skeva ytor o.s.v.)
Det är lätt att tänka fel på skruvförband (och övriga konstruktioner i smitt stål, alltså ej "gjutjärn"): Man upplever allt av stål som "hårt" och stumt. Och visst kan stål upplevas hårt, exempelvis om man tappar en skruv/bult på foten. Jättehårt.
Man bör dock tänka på skruvförband (och de flesta övriga konstruktioner) som elastiska, och på en skruv att den har egenskaper som en gummisnodd.
Jag har själv bytt ut många skruvförband: Eftersom jag dragit några topplock i mina dar har detta fallit sig naturligt. Men då har det handlat om ett förband som blivit utsatt för ett otal antal värmeväxlingar och det har även blivit draget ett antal gånger.
En skruv/bult ska i de allra flesta fall dras åt så hårt att den dras till "sträckgräns". Men vad är nu det?
Jo, när du drar åt en skruv, drar du först, vanligtvis, först ihop två material mot varandra. Efter detta börjar skruven gå tyngre, du drar åt den, och drar den i bästa fall till "rätt moment". Det som händer, när det börjar gå tungt, är att skruven blir längre, töjs ut, som en gummisnodd. Drar man skruven till sträckgräns, eller till ett moment under sträckgräns, och mäter den med exempelvis en micrometer efteråt, har den exakt samma mått som innan den användes. Drar man skruven hårdare, eller om den belastas hårdare, startar deformationer, och den börjar "gå sönder". Vad jag kan förstå kan du dra en skruv till sträckgräns upprepade gånger, utan att detta är orsak till att byta ut den.
Vid en viss belastning går skruven av, detta kallas för brottgräns.
Jag tror följande, utan att veta helt säkert: När en skruv är märkt 8.8 betyder den första 8:an att skruven har en brottgräns om 80 kg/mm2. Den andra 8:an betyder att skruvens sträckgräns ligger på 80% av detta värde, d.v.s. 64 kg/mm2.
En 12.9 skruv har en brottgräns om 120 kg/mm2 och en sträckgräns om 90 % av 120, d.v.s. 108 kg/mm2.
Sträckgräns är den nivå till vilken man kan belasta en skruv utan att det uppstår deformationer-att den slits ut. När skruvar/bultar exempelvis i en kranfot eller i vändkranslager måste bytas ut, har de på något sätt blivit utsatta för belastningar större än "sträckgräns", något har gått galet: Fel dragna, skeva ytor, för stora belastningar i förhållande till konstruktionen, materialfel hos skruven, etc-
En M 16-skruv av 8.8 kvalitet kan belastas i axiell riktning med ungefär 10 ton, utan att det uppstår "deformationer", och att skruven "slits ut". Exakt samma som sträckgräns, dit man drar skruven när den "dras med moment" eller snarare "till rätt moment".
Hävdar den skruvade
/Per-erik