Jämför man med Norra Skogs aktuella prislista för detta område så ser det ganska tråkigt ut ur ett skogsägarperspektiv. Trots att vissa hävdar att det är "rimliga priser" även i norra Sverige så visar en jämförelse att virkespriserna har utvecklats katastrofalt dåligt i förhållande till den allmänna prisutvecklingen (KPI). Det enda i den gamla prislistan som hängt med upp är transportavdragets storlek. Där har nivån istället ökat jämfört med den allmänna kostnadsutvecklingen. Alltså till nackdel för skogsägaren det också eftersom industrin kompenserat sig med marginal för sina ökade kostnader.
Barrmassaveden ner 45%
1990 års prislista för massaved visade priser i m3f vilket innebär det som även kallas m3fpb. En måttenhet där barken ingår. Någon gång in på 90-talet ändrades den prisgrundande måttenheten för massaved till m3fub vilket är det som gäller idag. Därför har jag, för att det ska bli jämförbart, räknat om 1990 års m3f-priser till m3fub-priser genom att använda omräkningstal från skogskunskap.se. Tittar man på de omräknade massaveds-priserna från 1990/91 så ligger de t o m högre än idag redan innan man tar hänsyn till den allmänna prisförändringen. Om man till detta lägger den omräkning (med KPI) man måste göra för att kunna jämföra historiska priser med dagens så ser det riktigt dåligt ut. Dagens barrmassavedspris är nämligen 45 procent lägre än barrmassaveds-priset var i reella tal 1990. För björkmassaveden är motsvarande pris idag 43 procent lägre än 1990.
Om massaveds-priserna skulle ha hängt med den allmänna prisutvecklingen så hade barrmassaveds-priset istället legat på 560 kr/m3fub idag. Ingen orimlig prisnivå beaktat skogsindustrins exempellösa lönsamhet och även om man ser till dagens efterfrågan.
Svårt att jämföra timmerpriser
När det gäller timmerpriserna är det svårare att jämföra på grund av att kvalitetsklasserna ändrats. För granen har jag gjort en jämförelse med snittpriset för O/S & V-klass 1990 och dagens klass 1-pris. Inte 100% rätt men troligen ganska nära. För Talltimmer har jag jämfört 1990 års klass V-pris med dagens klass 2 & 3-priser.
I nominella tal ligger talltimmer ungefär på samma pris som idag medan grantimmer-priset var lägre 1990. Men omräknat med KPI så hamnat dagens talltimmer 42 procent lägre än motsvarande 1990 och grantimret 23 procent lägre. Granen har uppenbarligen stått sig bättre i pris eller också så är det min kvalitetsjämförelse som brister.
Transportavdraget hänger med och ökar!
Det finns dock ett pris i 1990 års prislista där nivån har hängt med den allmänna prisutvecklingen. Transportavdraget på massaved!
Det generella transportavdraget 1990 var 16 öre per m3fub & kilometer (14 öre/m3fpb). Omräknat med KPI blir det 28 öre och i dagens prislista ligger det på 30 öre. Upp med 7% över KPI-utvecklingen med andra ord.
Det som har utvecklats allra bäst (sämst för skogsägaren) är nivån för det maximala transportavdraget. 1990 var den 28 kr/m3fub (24 kr/m3fpb). Omräknat med KPI blir det 48 kr/m3fub. I dagens prislista ligger det dock på 70 kr/m3fpb. En ökning med 45 procent med andra ord. Industrin har sett till att ta ut för sin kostnadsökning men förväntar sig att skogsägaren inte ska göra detsamma.
Vi vidhåller med en dåres envishet att rundvirkes-priserna måste upp i Sverige och det finns idag bara två sätt att åstadkomma detta. Antingen att låta skogen stå och på det sättet skapa en bristsituation. Eller att sälja rundvirke på export till länder som betalar bättre. Helst en kombination av båda. Det finns ingen naturlag att den svenska skogsindustrin ska ha den lägsta råvarukostnaden. Idag är skogsindustrin dessutom "dopad" av en hög dollarkurs samt att man har en gynnsam energimix i jämförelse med andra länders skogsindustrier.
Här hittar ni de båda prislistorna jag använt så kan ni jämföra själva:
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto