#762171Vi har anlitat GIS-specialisten Anton Holmström för att göra en jämförelse mellan data som baserades på den kritiserade artikel i Nature om avverkningsnivåer i Europa och svensk skogsdata. Allt mynnade ut i en ganska seriös analys som visar att data från GFC (Global Forest Watch) har 15 % mer avverkningsareal är Riksskogstaxeringen på årsbasis. Detta när analysen körts på bara skogsmark, avverkningar över 0,5 hektar och där GFC:s pixlar stämts av mot laserdata i SGD. Analysen baseras på tre år, 2016 - 2018.
Analysen är ganska omfattande och av teknisk karaktär. Vi har ändå försökt att hålla det på en så bra nivå som möjligt.
#762183En korrigering. Det som hamnar mellan kurvorna för 5§ och 10§, dvs det som kallas Klass 1 i er analys (skärmar) är inte anmälningspliktiga utom inom svårföryngrat område. Föryngringsavverkning har anmälningsplikt, men då hamnar man under 5§. Så er Klass 1 ska räknas bort helt och hållet.
#762189Kollade i den interaktiva kartan ni har på i Skogen. Det som slog mig när jag tittade var att skiftena som är markerade som avverkade, verkar vara något stora i den kartan. Tog fem stycken föryngringsavverkade ytor som jag känner till och jämförde arealen i lantmäteriets mina sidor. Det var en rätt så stor skillnad på dom fem ytorna, mätt med lantmäteriets kart funktion 9,54ha och i den interaktiva kartan 12,45ha.
Re: Jämförelse mellan GFC och svensk skogsstatistik #762196
#762196Lars L: Spännande! Jag läser det som att det beror på om beståndet uppnått LSÅ eller ej. Skogsstyrelsens jurister svarar kort och gått att under §10 är anmälningspliktigt.
Vad som syns tydligt i kartan är att många som använder utglesning för naturlig föryngring, inte ens avverkningsanmäler när de tar avverkar skärmträden. Jag antar att det är en glidande effekt, där utglesning utan anmälan är ok:at av SKS lokalt och till slut när beståndet är så glest och föryngringen är ok, så avverkar man de sista träden utan anmälan.
JL: Fredrik hade tidigare en förenklad karta för att hemsidan inte skulle kapsejsa, men nu verkar han ha löst den utmaningen. Jag vet inte vilken version det är du tittar i, men överlag så överskattar GFC många ytor, främst de mindre. I artikeln redovisas sammanställning av "överblödningen" av skog genom att vi samkört alla ytor mot Skogliga grunddata som har betydligt bättre upplösning än vad GFC har. I det framkommer det även att GFC tämligen frekvent underskattar/missar andra områden, även om det är i mindre del än överskattningen.
#762201Du har rätt. Jag blandade ihop med att det aldrig uppstår någon föryngringsplikt. Men ett annat problem är att bilagan (diagrammet) inte är juridiskt bindande.
Sen undrar jag vad Taxen kommer att säga om att du använde tre års data, när statistiken är uppbyggd på användande av 5 års rullande medelvärden.
Dessutom finns det andra intressanta frågor, som var man drar gränser mellan bestånd och hur den påverkas av om det finns träd eller ej. Om det finns träd i två bestånd så drar du nog gränsen ungefär mitt emellan träden, men om det ena är ett hygge så drar du gränsen vid träden i det trädbevuxna beståndet. Samma problem som när man mäter stickvägsbredd. Det ger en liten överskattning av hyggesarealen.
#762224Den interaktiva kartan var snurrig värre, eller är det något jag inte begriper, Det är knallrött över arealer där jag vet att skogen stod kvar imorse?
20 årig plantering som är markerad med orange?
Åker som är markerad som gul?
...
Re: Jämförelse mellan GFC och svensk skogsstatistik #762227
#762227Jag har tittat på både GFCs karta och den ni själva lagt upp, och det ser ut som om pixlar i gränsen mellan hygge och skog konsekvent klassas som tillhörande hygget, så det ingår delar av omgivande skog i alla markerade ytor men hyggesytor ligger inte utanför. Så det ser ut som om GFC-data konsekvent överskattar arealen.
Sen finns det med ytor som juridiskt möjligen är skogsmark men som i praktiken inte är det, exempelvis mark som tidigare nyttjats för bete och då varit öppen, sen börjat växa igen men som nyligt rensats på sly.
Slutligen så är er klass 1 fortfarande inte föryngringsavverkning.
Re: Jämförelse mellan GFC och svensk skogsstatistik #762229
#762229Lars, ja, det var ju detta som det togs höjd för i sista steget i bilden till första inlägget. 11 % drogs av på grund av detta.
Plus då att analysen helt tpg bort 4 % av alla GFC ytor som hade en storlek mellan 0,25 till 0,5 hektar. Riktigt små ytor under 0,25 hektar togs också bort.
Lite trubbigt kanske men drygt 20 % av GFC arealen har rensats bort genom detta. Trots det finns 15 % mer avverkad areal jmf med RST
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
TS
Re: Jämförelse mellan GFC och svensk skogsstatistik #762231
#762232Det blir lite äpplen och päron nu. 213 ovan är det jag menar resultatet från analysen där 11 % dragits av för överskattning. Drygt 237.000 hektar var det innan avdrag för överskattning.
Alltså, RST data behöver inte blandas in i detta.
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
TS
Re: Jämförelse mellan GFC och svensk skogsstatistik #762233
#762291Ja, när det gäller Klass 0 ("Hygge") så har GFC 6 % mer än Riksskogstaxeringen, det står också i klartext i artikeln.
Att vi sedan tagit med även klass 1 har att göra med att vi försökt gå efter Skogsvårdslagen. Enligt Skogsstyrelsen (länk nedan):
Om man vill föryngra genom naturlig föryngring måste man i allmänhet lämna kvar fröträd. Åtgärden kallas ändå kalhuggning om slutenheten i beståndet efter avverkningen är så låg att beståndet klassificeras som kal mark. Gränsen för detta går vid slutenhet 0,3 och finns definierat i 5 § i skogsvårdslagen (se figur S2).
Vidare:
Skärmställning. Slutavverkning där man ställer en skärm innebär i princip att man gallrar den slutavverkningsmogna skogen, men man gallrar så hårt att beståndet efter avverkningen inte längre uppfyller skogsvårdslagens krav på slutenhet i 10 §, dock inte så mycket att det blir kalmark.
Min tolkning är att artikelns "Klass 0" direkt kan översättas till under §5 kurvan och även då en slutenhet under 0,3. Artikelns "Klass 1" kan översättas till under §10-kurvan men över §5-kurvan och en slutenhet på mellan 0,30000000000000001 (typ) och upp till 0,5.
Skogsstyrelsen tolkar alltså både klass 0 och 1 som slutavverkningar (hyggen) och det har vi också gjort. Skogsstyrelsens jurister säger också att en huggning som planeras under §10-kurvan ska anmälas genom avverkningsanmälan.
Observera att vi inte räknat på några volymer när det kommer till Klass 1. Det torde bli en utmaning. Kanske om man dristar sig till att använda medelvärdet för slutenhet på 0,4 men det känns osäkert. Vi har dock angett en estimerad siffra på knappt 3 miljoner m3sk i artikeln men det är för Klass 0 enbart.
Använder vi Klass 0 och 1 så blir det 15 % fler avverkningar i analysen vid arealer över 0,5 hektar. Går vi ner till samma mätning som RT (0,25 ha) blir skillnaden knappt 25 % men med mer osäkerhet, därför har vi inte använt detta i artikeln.
Fredrik Reuter skrev:Skogsstyrelsen tolkar alltså både klass 0 och 1 som slutavverkningar (hyggen) och det har vi också gjort.
Slarva inte med begreppen. Slutavverkning och kalhuggning är inte synonymer. Kalhygge med eller utan fröträd är under 5§-kurvan.
Skärmställning är en slutavverkningsmetod som innebär att skogen glesas ut i flera steg. När blir det då ett hygge? En skärmställning med 400 st/ha är inte ett kalhygge, eller hur? Och när de sista skärmträden tas ner är ungskogen oftast redan en bra bit över brösthöjd. Då är det inte heller ett hygge. Att blanda in den delen gör det bara mer komplicerat och ökar risken för fel.
#762371Eller kalhuggning eftersom det är det diskussionen gäller. Föryngringsavverkning är bara ett annat ord för en avverkning som gör att volymen hamnar under kurvan för paragraf 5, dvs kalhuggning med eller utan fröträd.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Jag läser det som att det beror på om beståndet uppnått LSÅ eller ej. Skogsstyrelsens jurister svarar kort och gått att under §10 är anmälningspliktigt.
