Kvist / grenar blir ett hinder i själva översikten o jag tror många gärna tar lite "för mycket" i sin första gallring / sista röjning som en effekt av det. I mellanåren mellan sista röjning o första gallring, kan det därför vara en, inför framtiden, lämplig åtgärd för att inte bara dana kvalitet på sina huvudstammar. Utan även ha kvar helhetssynen på beståndet o inte gallra för mycket via att just stamkvista. Det är ju trots allt vid slutavverkning vi ska ha det mesta kvar, som även ger ekonomi för åtgärden ! Gallring brukar ju INTE vara det idag.
😀 Detta undertäcknar jag helt! Och speciellt om man vill utväckla sin skog som blandskog.
Det litet vad jag har nu systematiskt stamkvistat mina ungskogar med sekatör i 2-2,5 m höjden, har största överraskning varit hur snabbt går man genom hela beståndet. Åtgärdet därmed betalar sig själv redan i nästa åtgärd. Är det röjning, går det mycket fortare när stammarna fäller utan att kyta varandra och är det gallring undviker man kvista vargar med maskin eller motorsåg.
Sammt att har klippt av endast de björktopparna som i akutläge hotar trädet, har kvarvarande björksly börjat böja under snön och börjat dö.
Väldigt kostnadeffektivt skötsel med sekatör, skratta den som vill.
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"