Skogsforum har tittat lite på mekaniserad sådd. Hur det fungerar, vad det kostar och hur resultatet blir. Vi tror att det är en underskattad föryngringsmetod när förutsättningarna är de rätta. Mekaniserad sådd finns idag som välutvecklad metod och den görs i samband med markberedning till en relativt låg extra kostnad jämfört med plantering. Det som kostar är själva fröet. I alla fall om man väljer plantagefrö vilket man nog bör göra.
Viktigt att förutsättningarna är rätt
Vid föryngring med sådd handlar det nästan uteslutande om sådd av tall. Sådd istället för plantering fungerar säkrast på marker som inte är för bördiga och då är tall det naturliga valet. Enligt Skogsstyrelsens publikation om sådd i skogsskötselserien är det lämpligt att så på följande marker:
-Friska till torra ristyper (där det växer blåbär, lingon eller ljung med andra ord)
-Mark som inte har grusigt ytskikt och därmed riskerar att torka ut för mycket
-Mark som inte har allt för finkornig jord, det ska vara grövre än finmo (för att undvika uppfrysning)
-Det ska vara möjligt att markbereda = ej för blockigt
-Sådd rekommenderas inte i Västra Götaland (för stor gräskonkurrens?)
Hur går det till att så med maskin?
Om man gör en maskinell sådd så görs den samtidigt som markberedningen. Markberedningsmaskinen har ett extra såddaggregat monterat som med precision doserar ut rätt mängd tallfrö i de nypreparerade harvspåren. Läs mer om tekniken i tråden Teknik för maskinell skogssådd
Vad kostar maskinell skogssådd?
Vi har pratat med några markberedningsentreprenörer i södra och mellersta Sverige och den extra kostnaden för sådd verkar ligga ungefär lika. Ca 300-400 kr/ha utöver kostnaden för markberedningen (som ju oftast ändå görs om man ska plantera). Den stora kostnaden för skogssåden är för själva tallfröna. Ska man köpa plantagefrö så ligger priset runt 12-15 000 kr/kg beroende på grobarhet och proviniens. En normal åtgång verkar ligga mellan 200-300 gram/ha. Ju högre grobarhet och bättre markförutsättningar desto lägre giva kan man köra på. Det ger en frökostnad runt 2500 – 4500 kr/ha. Det går ibland att köpa billigare beståndsfrö och då kan man komma undan med ca 70% av frökostnaden jämfört med plantagefrö.
Total såddkostnad blir då mellan 2700 – 4900 kr/ha. Plus markberedningskostnaden. Med beståndsfrö mellan 2000 kr – 3100 kr/ha + markberedining.
Fördelen med plantagefrö är främst att man får en högre tillväxt (uppskattningsvis ca 10-15%) än med beståndsfrö men det finns även en annan stor fördel vid maskinell sådd och det är att plantagefröet har jämnare frökvalité, högre frövikt och mindre föroreningar (damm mm) vilket ger bättre precision vid sådden.
Hur många frön sår maskinen per ha?
Om maskinen doserar ca 300 gr/ha så motsvarar det ungefär ett frö var 10 cm i harvspåret. Om det är två meter mellan harvspåren motsvarar det ca 50 000 frön/ha. Ett bra utgångsläge för en god start på föryngringen. Alla frön kommer inte att gro p g a att de antingen hamnar för torrt eller äts upp av något djur men vid ett bra föryngringsår kan man räkna med riklig uppkomst av små tallplantor.
Sådd ökar hos privata skogsägare
Skogsforum har pratat med flera markberedningsentreprenörer och de ger en ganska samstämmig bild: Skogssådd ökar bland privata skogsägare men minskar hos de större bolagen. Stiftet och mindre bolag/stora privatskogsägare verkar vara de som nyttjar maskinell sådd mest. Enligt Skogsstyrelsens återväxtinventering är sådd vanligast i Norra Norrland där drygt 10% av arealen såddes (2014/2016). I Götaland och Svealand är andelen försvinnande liten men den kan enligt Skogsstyrelsen vara större i verkligheten eftersom sådd ofta utförs under skärm i dessa landsdelar och därmed klassas som naturlig föryngring. Hursomhelst går det säkert att öka arealen.
Så under skärm/fröträd
Enligt Skogsstyrelsens återväxtinventering så minskar andelen föryngringsareal med fröträd ganska kraftigt. Från ca 30% av föryngringsarealen vid millenieskiftet ner mot 10% idag.
Bolagen och de större skogsägarna minskar mest men även de privata ägarna minskar användningen av fröträd/skärm. Några av entreprenörerna som jobbar mycket med sådd hävdar att sådd under skärmställning har stora fördelar, trots att det gör deras markberedningsjobb krångligare. Skärmen bidrar till att skugga och hålla fukten bättre vilket ökar antalet frön som gror till plantor. De bidrar troligtvis även till att minska gräskonkurrensen samt att de ju även tillför ytterligare frö av lokal proviniens. Bra för den som vill ha hängslen och livrem i den genetiska riskspridningen.
Fördelar med (maskinell) sådd*
-Billigare än plantering
-Ger fler plantor per ha, större chans att klara viltbetet, större urval vid röjning
-Ger möjlighet att använda förädlat material (jmf med självföryngring)
-Föryngringsjobbet blir gjort! Och det blir gjort direkt i anslutning till markberedningen
-Bra och precis spridning av frön
-Mindre risk för snytbaggeangrepp än vid plantering
Nackdelar med (maskinell) sådd*
-Känsligare för torka jämfört med plantering
-Kostar mer jämfört med självföryngring
-Markberedningen måste göras vid rätt tidpunkt (tidig vår t o m midsommar)
-Större risk för plantdöd p g a svampangrepp än vid plantering (typ snöskytte)
*en del av för- & nackdelarna gäller även vid manuell sådd
Ett konkret exempel
Jag besökte för några dagar sedan en maskinell sådd som min bror gjorde i våras. Till skillnad mot torråret 2018 så har 2019 varit ett utmärkt år för skogssådd i stora delar av landet däribland södra Värmland som det här handlar om. Sådden gjordes maskinellt i samband med markberedningen och nu kunde man beskåda resultatet som såg mycket bra ut.
Det var gott om tallplantor i harvspåren och de flesta såg kraftiga och växtliga ut. Jag gjorde lite stickprov och uppskattar att det var 4-5 plantor per meter harvspår i genomsnitt. Det fanns inga stora sammanhängande sträckor i harvspåren som saknade plantor men däremot var det lite tätare på vissa ställen. Marken var en typisk ristyp på ganska grunt jorddjup med relativt grov jordtextur. Gissar att det står typ T22 eller T24 i skogsbruksplanen…
Nu var det inte bara tallar som växte i harvspåren utan där fanns även rikligt med aspplantor. Vårens ymniga aspblomning har spridit sig till den här föryngringen även om man inte kunde se någon asp i närheten. Sannolikheten för att de här asparna ska klara sig i någon större omfattning och konkurrera ut tallplantorna är väl inte så stor men jag ska följa utvecklingen och se hur det går de närmaste åren.
Här finns några bilder och en videosnutt från den här tallsådden.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto