sön 08 mar 2020, 09:23#629765
Vi gjorde olika mekaniseringsjobb åt Westlings i Vansbro på 90-talet (uppköpta och numera LSAB (Långshyttans slipservice http://lsab.se/kontakt/medarbetare/slipning-service/ )).
De tillverkar, slipar klingor. Jag minns hur jag stod och tittade vid ett tillfälle på hur en YRKESMAN riktade klingor.
Man kan nog på goda grunder säga att upplärningskurvan sannolikt är både lång i tid och stor i volym. Man får nog räkna med vissa mindre lyckade resultat om man ska börja själv från noll och sen komma upp i nivå på egen hand.
Så helt utan kunskapsöverföring från mäster och gesäll till lärling så får man nog se det som en utmaning.
Man ser ju inte spänningarna i stålet bara de sammanlagda deformationerna och en bra riktning gäller det nog att få en fungerande spänst vid rak klinga. För sen när man börjar såga och påfrestningarna sätter till ska det ju fortfarnade visa sej rakt.
Säger detta å vi bygger/ svetsar krävande rostfria maskiner och rostfritt är känsligt för dragningar (bildar mycket inbygda spänningar) och ibland måste man rikta sina arbeten. Riktning bygger på att man får lära sej av egnas och andras erfarenheter och få känsla för material, utformning och åtgärd. Gör man fel kan man förvärra läget så hållfastheten försämras också.
Stora klingor är ju också dyra och svåra så därför kom ju de här verken med motgående mindre klingor (uppifrån/ underifrån, så man fick stabilare klingor som tål mer effekt är billigare och mindre känsliga för vibrationer/riktning. Volymsågverken vill ju heller inte såga grovt, som förr bl a pga krångel med stora klingor.
Man ska prova sina idéer men varför inte försöka hitta en pensionerad mäster så förs kunskaperna i klingriktning vidare.
Kort information om skogsforum.se