SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Skogsnyheter

Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kvar

144 inlägg 53674 visningar 37 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

Älgfoderodlare  
#753938
Höglandserik skrev:Att markägare ska ha betalt för att de lagrar kol i växande skog är snarare en fråga för samhället, inte marknaden, eftersom att marknaden vill köpa kompensation.


- Ja, men det är ju det som kommer av den förklaring jag gav i mitt inlägg. Genom att AVSTÅ en tänkt / planerad åtgärd, o öka skogens tot. tillväxt / areal, så får man även det överskottet, jämfört med det i dag gängse brukandet !
Man gallrar helt enkelt inte sönder sina skogar o skänker bort virket. Man får bet. istället under tiden den står där !
Det är det som marknaden är villig att betala för ! Ett Win - Win ! Problem med det, . . . - Någon ?

De sidoeffekter som då även kan gynna privatskogsbruket, blir; - Mindre kontinuerligt inflöde till industrin, som får bli att bet. efter marknadsvärde / efterfrågan = höjd pris på rundvirke av alla dim. o sortiment ! ( Win ! ), - Ökade stående volymer i skogen som gynnar råvaruproducenten vid en ev. avverkning ( Win ! ), - Tiden fram till att en ökad Int. handel kan o kommer att etablera sig, gör att denna "nya" marknads efterfrågan, kan motsvaras av den "nya" tillgång på volym / träd ( Win ! ) !
Jag förstår inte varför man sätter sig på tvärs mot en utveckling som gynnar oss producenter ?

De som fattar detta, kan köpa sig vilken "stege" som helst, o fortfarande gå med vinst !

Elmia
Användarvisningsbild

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

Baggböla  
#753946 Man kan ha många åsikter om skogens klimatnytta eller ej.

Man kan ju vara av åsikten att isf ska koldioxidkrediter tilldelas en markägare motsvarande ens genomsnittliga tillväxt under en omloppstid. Som den då sedan kan sälja eller bara förverkas. Samtidigt skulle skulle risken uppstå att en skogsägare slutaverkar så blir denne tvungen att köpa motsvarnde koldioxidkrediter pga kolavgången som sker från marken/humusen vid avverkningen. Tänk även vilken enorm byråkrati det antligen skulle innebära dessuom så skulle det behövas göras minst EU-nivå och där ska alla olika intressen komma med överens, knappast så att Grekland skulle tycka att det vore en bra idé.

Likaså så bör ju en markägare som äger myr och dikad torvmark helt enkelt behöva köpa eller inneha koldoxidkrediter för detta, för att dessa marker släpper ut rätt mycket koldioxid. Sitta och betala för en massa koldoxidkrediter för 200 ha myrimpediment i norrbotten är nog inte så kul.

Det är helt enkelt rimligt att bara tillväxthöjande åtgärder ska inbringa koldioxidskrediter, som gödsling, plantering osv.

Användarvisningsbild

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

Rytter  
#753957
Höglandserik skrev:
jannee skrev:Höglandserik - du begriper intet.
Tvärtom är det smålänningen gör visserligen något helt nytt men något naturligt = en självklarhet att skogsägaren ska eller bör ha ersättning för vad denne gör.
Används i senare skede produkten = virket till byggnation försvinner ej kollagringen.
M.a.o. är det upp till köparen att förvalta råvaran på rätt sätt.
Skogsägaren har gjort jobbet = inlagringen av kol och ska självklart ha samma ersättning som den som förbrukar kolet har i kostnader.
Slutänden bör det vara ett nollsummespel, inte ska staten har en massa pengar bara för att de hittar på eller kommer med krav.


Med ditt sätt att resonera, varför ska företagen gå omvägen via en markägare och inte köpa skogen själva?Skogsägaren har ju redan ekonomiska incitament att odla skog, det vill säga detta sker redan oavsett om manna får betalt för kollagringen eller ej. Hela syftet med att sälja klimatkompensation är ju att kompensera för ett utsläpp, alltså öka kolinlagringen . Annars kompenserar man ju inte. Låt säga att samma skogsägare hade höjt produktionen i skogen från 10 till 12 m3sk/ha/år så skulle markägaren kunna sälja kolinlagring på 2 m3sk/ha/år.

Att markägare ska ha betalt för att de lagrar kol i växande skog är snarare en fråga för samhället, inte marknaden, eftersom att marknaden vill köpa kompensation.


Ditt resonemang att företagen som ska klimatkompensera bara behöver köpa skog själva är en teoretisk tankevurpa.

Det är inte en praktisk möjlighet.

För det första vill nog inte det globala företaget som verkar i en helt annan branch ge sig in och skaffa ett nytt verksamhetsområde för nått de inte har kompetens inom. Kommer bli dyrt och administrativt för dem för det första.

Sedan så kommer det inte finnas tillräckligt med mark för att detta ska vara en möjlighet. Ca 50% ägs ju av privata skogsägare och dessa fastigheter kan de ju inte köpa. Den resterande delen dvs skog som ägs av bolag är nog inte så lättköpta. Eller tror du att Homen, SCA, Sveaskog gladeligen kommer vilja sälja av sitt innehav? Hur mycket tillgänglig bolagsmark finns det och hur mycket bolagsmark omsätts? Väldigt lite i förhållande till total areal.

Så bolag som behöver lagra kol kommer förmodligen vilja köpa detta som en tjänst då det blir mycket enklare och man kan vid behov förhandla om avtalet. Säg att man genomför energibesparande åtgärder, då kan man enligt kontraktet förhandla om var 5:e år över avtalsperioden om 30år (som jag förstod det i detta exempel på avtal). Har man däremot köpt skog så står man där och äger något som ligger helt utanför sitt verksamhetsområde och som man ej egentligen har nytta av eller ingår i ens kärnverksamhet.

Så jag tror inte att bolagen är intresserade av att köpa eller äga skog, de är intresserade av en enkel lösning som går att förändra vid behov.

Ta företaget i detta exempel, en kostnad på ca 25k/år är ju väldigt billigt. Dom kan med denna kostnad marknadsföra sig som ett äkta klimatneutralt företag, de har gjort energibesparingar och sedan säkrat co2 lagring för det de ej kan kapa bort genom att arrendera en bit mark som tar upp deras utsläpp.

Jag tycker det är betydligt värre när företag marknadsför sig och tar betalt för kolsänka för att de tillverkar produkter i trä utan att faktiskt äga eller ha ägt råvaran. Då ser jag hellre att detta går till markägaren som lägger ner allt jobb och tar risken med att äga och sköta skogen.

Avatar Fallback

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

tol  
#753962
Orsa skrev:En skogsägare som inte rör sin skog ger ju på sikt ingen kolinlagring öht. Här är ju paradoxen som miljökommunisterna har att diskutera i rampljuset någon gång inom kort. Man ska ha orörda marker i massor som inte kolinlagrar något i ett skogligt tidsperspektiv.
Sett mot bakgrund av detta är det väldigt relevant att betala skogsägare för att aktivt sköta och skörda skogen samt därutöver sälja den därmed förknippade miljönyttan till högstbjudande.

Man kan skilja mellan kolupptag och kollagring, och alla avverkningar ger mer CO2 etc i atmosfären på kort sikt (ofta även ganska lång). Det är en klimatkostnad som man nästan alltid bortser från. Och det viktiga är just halten växthusgaser i atmosfären.

Om du låter skogen stå så kommer den ha markant högre kolförråd än om du avverkar, och snittet över 1000 år är också större än för kalhyggesbruk. Se Skogforsks bild. Det är en klimatvinst i sig -- det betyder mindre CO2 i atmosfären. Sen kanske det går att få ännu högre förråd med rätt skötsel/material med någon tidshorisont. Man kan också tänka sig att markkolet ökar med tiden om vi släcker eventuella bränder, och då har du ett kolupptag i "evighet".

En del kol lagras i avverkat virke, en väldigt liten del som hus. Det mesta eldas upp inom något år. Högt upptag/avverkning ger chans att lagra kol som produkter men det är idag väldigt lite kol jämfört med det som fanns i den stående skogen. Av kolet i ett träd hamnar hälften i travarna, hälften av avverkningen är timmer, och hälften av timmerstocken blir bräder etc. Räkna bort spillbitar och ta hänsyn till kortlivade byggen som rivs/bränns efter bara några decennier.

Industrin pratar gärna om substitutionsnytta, men den är ett stort frågetecken. Mycket konsumtion kan vi helt enkelt undvika och då kan man inte gärna räkna det som en klimatnytta att orsaka faktiska CO2-utsläpp i onödan. Det gäller även när det finns ännu sämre alternativ. För annat går det att ofta att hitta andra lösningar som ger lägre utsläpp, t ex återvunnet material, värmepumpar, solel/solvärme med lagring, etc. Och då är det inte heller en klimatvinst att välja nåt som är sämre än det klimatbästa alternativet. Men ibland är träfiber nödvändigt och bäst.

Se trä som ett alternativ med en viss klimatkostnad, jämför det med alla andra möjligheter på ett ärligt vis, och välj det bästa. Klart är att vi kan använda virket klimatbättre än idag.

Användarvisningsbild

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

Badbollen  
#753965
tol skrev:Om du låter skogen stå så kommer den ha markant högre kolförråd än om du avverkar, och snittet över 1000 år är också större än för kalhyggesbruk. Se Skogforsks bild.

Motbevisar inte bilden som du länkar detta? Ser ut som att brukad skog leder till ett överlägset kolupptag över tid.

tol skrev:Industrin pratar gärna om substitutionsnytta, men den är ett stort frågetecken

Varför skulle substionseffektens nytta vara ett stort frågetecken? Så här skriver t.ex. Naturskyddsföreningen: "Skogsråvara kan användas till en lång rad produkter som kan substituera fossil råvara och produkter med stor klimatpåverkan som stål och cement". Även miljöorganisationer ser alltså till substiutionseffekten. Ja, de flesta gör det, frånsett en liten klick aktivister.

Avatar Fallback

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

Orsa  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#753969 Koldioxid frigörs i skog som lämnas för fäfot genom att biomassa ruttnar, eller på annat språk, bryts ner av svampar, insekter, mossor och lavar Det som brinner på platsen kan man i princip försumma. Skogen är ett nollsummespel. Förutom när människan läcker locket på genom att bygga eller gräva ner.
För klimatet på kort sikt är det bästa att avverka gammal skog, skapa maximalt med vedtillväxt per år per ytenhet (sker inte det i 20-70åriga skogar?).
Med trä ersätts så mycket stål, aluminium, plast och betong som möjligt.
Eftersom vi inte är växter avger vi koldioxid och om vi odlar mer än vi skördar så bidrar vi till en slags kompensation för att vi lever, eldar, bryter ner föda. Diagrammet verkar vara en evighetsmaskin i mina ögon där inte alla parametrar medtagits.
Ska vi också ta elefanten i rummet så är det sen levnadsmönster som blir en lång lista med 20-talets glada dagar med massflygindustri, skräpkonsumtion och som lök på laxen en aldrig tidigare skådad megapopulation av folk som lever på olja, lån som betalas med löfte och tro om evig tillväxt.
Det är klart fastighetsägare ska kunna ta betalt för bra kolinlagring.
Diagrammet vet jag inte om det tar hänsyn till all dynamik, men det är förstås idealiserat att hävda att vi ska låta mer och mer skog stå. Det omöjliggör stora delar av det vi menar med mänsklig civilisation. Miljörörelsens 3 % avsatt när vi började på 80-talet är nu tungotal på 30%-nivån.
Det förefaller dels som att skogsägare inte ska tillåtas äga rätt utvinna och få betalt för vare sig råvara eller andra nyttor från sin mark. Det väcker frågan om det är OK om exempelvis stater tar betalt då?
Pengar är ju faktiskt det bästa styrmedlet om man inte har tankegodset TVÅNG som huvudspår i sitt synsätt. Privatskogsbruket skulle snabbt lämna bolagsskogsbrukets uttagsdrivande metoder mot antagligen mindre intensivt bruk.
Det vore bra om facket, LRF, hjälpte oss bönder få ersättning för kolinlagringstjänster gentemot de som behöver släppa ut.

Användarvisningsbild

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

Sjögården  
#753970 Men om vi vänder på frågan kan man ju tänka sig att en skogsägare behöver avverka sin gamla halvtrötta granskog som har slutat växa.
Under hyggesfasen på kanske 10-15 år tills ungskogen börjar binda kol igen kan man ju tänka sig att en påhittig miljöorganisation föreslår att skogsägaren ifråga behöver köpa utsläppsrätter för att kompensera det som den gamla trötta granskogen tog med sig in i massabruket.
Ingen skall inbilla mig att vi som skogsägare kommer ur detta påhitt med lättförtjänta pengar på kontot.
Den som kommer att tjäna pengar är mäklaren som förmedlar affären.
Så har det alltid varit.. 😉

Avatar Fallback

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

tol  
#753973
Badbollen skrev:
tol skrev:Om du låter skogen stå så kommer den ha markant högre kolförråd än om du avverkar, och snittet över 1000 år är också större än för kalhyggesbruk. Se Skogforsks bild.

Motbevisar inte bilden som du länkar detta? Ser ut som att brukad skog leder till ett överlägset kolupptag över tid.

Nej. Brukat ger högt kolupptag (lutning i grafen) men lägre kolförråd i skogen (nivå i grafen). Det är olika saker.

Badbollen skrev:
tol skrev:Industrin pratar gärna om substitutionsnytta, men den är ett stort frågetecken

Varför skulle substionseffektens nytta vara ett stort frågetecken? Så här skriver t.ex. Naturskyddsföreningen: "Skogsråvara kan användas till en lång rad produkter som kan substituera fossil råvara och produkter med stor klimatpåverkan som stål och cement". Även miljöorganisationer ser alltså till substiutionseffekten. Ja, de flesta gör det, frånsett en liten klick aktivister.

Det finns substitutionsnytta, men det finns också väldigt många feltänk och kreativa antaganden. Kompetenta forskare och SNF brukar konstatera att återvinning och minskat slöseri är bättre än ökad resursanvändning.
* Nyttan räknas fel om du struntar i att biomassan ger faktiska utsläpp av CO2 istället för att lagra kolet i skogen. Det gäller oavsett om du tittar på träd/bestånd/landskapsnivå.
* Om inget trä fanns skulle total konsumtion minska, så man kan inte räkna 1:1.
* Inom EU finns det ett politiskt beslutat antal utsläppsrätter, det är ett hårt tak för industri/kraftverk. Fossilutsläppen i EU:s kraftverk/industri/etc påverkas inte av biomassatillgången, och då finns heller ingen substitution där.
* Det är orimligt att räkna ett alternativ som en klimatnytta i de fall det finns andra med bättre klimatprestanda.
* Det är orimligt att räkna onödig konsumtion med utsläpp som bra för klimatet.
Förklara gärna vad jag missar.

Avatar Fallback

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

tol  
#753974
Orsa skrev:Koldioxid frigörs i skog som lämnas för fäfot genom att biomassa ruttnar, eller på annat språk, bryts ner av svampar, insekter, mossor och lavar Det som brinner på platsen kan man i princip försumma. Skogen är ett nollsummespel. Förutom när människan läcker locket på genom att bygga eller gräva ner.

Njae, se bilden. Det bryts ner men det sänker ju inte förrådet lika mycket som kalhygge. Virkesförrådet är normalt, i snitt, högre i överhållen skog än ganska många decennier efter avverkning. Genomsnitten för brukad resp överhållen skog blir därefter.

Men visst är grundproblemet att vi lever över våra tillgångar, vad planeten klarar av. Lösningen är att ta reda på vad planeten klarar och rätta mun efter matsäck. Att sluta kräva/göra allt som vi inte har råd med och göra det bästa av vad vi har, med öppet sinne och ögon.

Avatar Fallback

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

torpöbo  
#753992 Med återföring biokol till skogen kan man sälja koldioxidlagring över kolets halveringstid vilken är någonstans 7000 år. Samtidigt borde produktionen/tillväxten öka på stående skog. Dvs.än bättre lösning sätt till helheten jämfört med att enbart binda koldioxid i växande skog. Med kolinlagring kan även kol lagras in och öka tillväxt i viss åkermark(lätta jordarter). Dvs. Possitivt för vår matförsörjning.

Användarvisningsbild

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

Höglandserik  
#754035
Rytter skrev:
Höglandserik skrev:
jannee skrev:Höglandserik - du begriper intet.
Tvärtom är det smålänningen gör visserligen något helt nytt men något naturligt = en självklarhet att skogsägaren ska eller bör ha ersättning för vad denne gör.
Används i senare skede produkten = virket till byggnation försvinner ej kollagringen.
M.a.o. är det upp till köparen att förvalta råvaran på rätt sätt.
Skogsägaren har gjort jobbet = inlagringen av kol och ska självklart ha samma ersättning som den som förbrukar kolet har i kostnader.
Slutänden bör det vara ett nollsummespel, inte ska staten har en massa pengar bara för att de hittar på eller kommer med krav.


Med ditt sätt att resonera, varför ska företagen gå omvägen via en markägare och inte köpa skogen själva?Skogsägaren har ju redan ekonomiska incitament att odla skog, det vill säga detta sker redan oavsett om manna får betalt för kollagringen eller ej. Hela syftet med att sälja klimatkompensation är ju att kompensera för ett utsläpp, alltså öka kolinlagringen . Annars kompenserar man ju inte. Låt säga att samma skogsägare hade höjt produktionen i skogen från 10 till 12 m3sk/ha/år så skulle markägaren kunna sälja kolinlagring på 2 m3sk/ha/år.

Att markägare ska ha betalt för att de lagrar kol i växande skog är snarare en fråga för samhället, inte marknaden, eftersom att marknaden vill köpa kompensation.


Ditt resonemang att företagen som ska klimatkompensera bara behöver köpa skog själva är en teoretisk tankevurpa.

Det är inte en praktisk möjlighet.

För det första vill nog inte det globala företaget som verkar i en helt annan branch ge sig in och skaffa ett nytt verksamhetsområde för nått de inte har kompetens inom. Kommer bli dyrt och administrativt för dem för det första.

Sedan så kommer det inte finnas tillräckligt med mark för att detta ska vara en möjlighet. Ca 50% ägs ju av privata skogsägare och dessa fastigheter kan de ju inte köpa. Den resterande delen dvs skog som ägs av bolag är nog inte så lättköpta. Eller tror du att Homen, SCA, Sveaskog gladeligen kommer vilja sälja av sitt innehav? Hur mycket tillgänglig bolagsmark finns det och hur mycket bolagsmark omsätts? Väldigt lite i förhållande till total areal.

Så bolag som behöver lagra kol kommer förmodligen vilja köpa detta som en tjänst då det blir mycket enklare och man kan vid behov förhandla om avtalet. Säg att man genomför energibesparande åtgärder, då kan man enligt kontraktet förhandla om var 5:e år över avtalsperioden om 30år (som jag förstod det i detta exempel på avtal). Har man däremot köpt skog så står man där och äger något som ligger helt utanför sitt verksamhetsområde och som man ej egentligen har nytta av eller ingår i ens kärnverksamhet.

Så jag tror inte att bolagen är intresserade av att köpa eller äga skog, de är intresserade av en enkel lösning som går att förändra vid behov.

Ta företaget i detta exempel, en kostnad på ca 25k/år är ju väldigt billigt. Dom kan med denna kostnad marknadsföra sig som ett äkta klimatneutralt företag, de har gjort energibesparingar och sedan säkrat co2 lagring för det de ej kan kapa bort genom att arrendera en bit mark som tar upp deras utsläpp.

Jag tycker det är betydligt värre när företag marknadsför sig och tar betalt för kolsänka för att de tillverkar produkter i trä utan att faktiskt äga eller ha ägt råvaran. Då ser jag hellre att detta går till markägaren som lägger ner allt jobb och tar risken med att äga och sköta skogen.


Rytter skrev:
Höglandserik skrev:
jannee skrev:Höglandserik - du begriper intet.
Tvärtom är det smålänningen gör visserligen något helt nytt men något naturligt = en självklarhet att skogsägaren ska eller bör ha ersättning för vad denne gör.
Används i senare skede produkten = virket till byggnation försvinner ej kollagringen.
M.a.o. är det upp till köparen att förvalta råvaran på rätt sätt.
Skogsägaren har gjort jobbet = inlagringen av kol och ska självklart ha samma ersättning som den som förbrukar kolet har i kostnader.
Slutänden bör det vara ett nollsummespel, inte ska staten har en massa pengar bara för att de hittar på eller kommer med krav.


Med ditt sätt att resonera, varför ska företagen gå omvägen via en markägare och inte köpa skogen själva?Skogsägaren har ju redan ekonomiska incitament att odla skog, det vill säga detta sker redan oavsett om manna får betalt för kollagringen eller ej. Hela syftet med att sälja klimatkompensation är ju att kompensera för ett utsläpp, alltså öka kolinlagringen . Annars kompenserar man ju inte. Låt säga att samma skogsägare hade höjt produktionen i skogen från 10 till 12 m3sk/ha/år så skulle markägaren kunna sälja kolinlagring på 2 m3sk/ha/år.

Att markägare ska ha betalt för att de lagrar kol i växande skog är snarare en fråga för samhället, inte marknaden, eftersom att marknaden vill köpa kompensation.


En bra utgångspunkt tycker jag är att om något verkar för bra för att vara sant så är det ofta det. Så även i det här fallet. I exemplet köper företaget en ”kolsänka” för 8 500 kronor/ha/år. Som mitt namn antyder har jag starka kopplingar till området, småländska höglandet. Marknadspriset för skogsmark ligger på cirka 100 000 kr/ ha. Eftersom de använder sig av schablonvärden för området spelar kvaliteten på skogen ingen roll. Företaget hade alltså kunnat köpa 3 hektar skog till marknadspris och betalat av det på 12 år. De betalar alltså ungefär 3 ggr marknadsvärdet för sin kolsänka, ett grovt överpris. Företaget kan lösa eget skogsägande på olika sätt, till exempel genom att ägaren till företaget köper en fastighet som denne hyr ut till bolaget.

Min poäng med detta exempel är att det är fullkomligt orimligt att marknaden för kolinlagring kommer se ut som i klippet. Man kan också fråga sig om det är önskvärt ur ett småskaligt skogsägar-perspektiv med skenande skogsmarkspriser för att företag ska spekulera i kolsänkor.

En mycket mer önskvärd utveckling är att skogsägaren får betalt för det extra kol denne lagrar. Tittar man på regelverk som kommer från EU så är de också inne på detta spår (taxonomin exempelvis). Då behövs ju dessutom en aktiv skötsel av skogen, vilket borde vara eftersträvansvärt ur ett skogsägarperspektiv. Exemplet i klippet som ju är helt passivt och markägaren totalt överflödig.

Avatar Fallback

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

jannee  
#754038 Den typiskt svenska avundsjukan i ett nötskal :!:
Äntligen säger äntligen kanske marken kommer upp i sitt rätta värde.
Kommuner är inte blyga när de säljer tomter, t.o.m. i inte speciellt attraktiva områden kan en tomt på 1 000 kvm kosta 400 000 kronr.
Utanför Lindsdal (kalmar) sålde en markägare tomter i en tallbacke för just 400 000/st.
Fanns varken vatten, avlopp, el eller fiber framdraget.
OK, markägaren har gjort sig besväret och kostnaden för att stycka av just 4 tomter från sin lantbruksfastighet, inte så lite omständligt eftersom markägaren fick göra det i två helt skilda omgångar för att komma runt myndigheternas (lantmäteriet) negativa inställning till just detta.

Användarvisningsbild

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

Badbollen  
#754040 Kloka resonemang där, HöglandsErik! 👍

Användarvisningsbild

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

Rytter  
#754041 Höglandserik:

Ditt exempel med priser är ju rent teoretiskt och funkar inte i praktiken. Den mängden mark som kan behövas i framtiden ägd av AB (företagen kan endast köpa bolagsskog) finns ej tillgänglig. Så när man inte kan köpa något får man arrendera och klart det blir dyrare då.

Sedan tror jag inte bolag är intresserade att äga mark, de måste köpa mycket mer än de just nu behöver, avverkar de så dödar de kolinlagringen och måste köpa mer mark med god tillväxt för att kompensera. Bolagen som söker kolinlagring är nog främst intresserade att köpa detta som en tjänst och kan då betala mer.

Så exemplet att bolagen bara kan köpa marken istället är ett dåligt exempel.

Resonerar du på samma sätt när det ställs ett vindkraftverk på marken? Ägaren av mark ska omöjligt få mer än ytan är värd och bolagen som har vindkraftsparken kan ju köpa marken istället för att betala ut stora summor varje år till markägaren?

Sedan är det ju inte du som kommer avgöra vad som är skäligt betalt, utan det kommer bli det pris marknaden är villig att betala. Precis som allt annat som säljs.

Användarvisningsbild

Re: Skogsägare säljer kollagring – äter kakan och har den kv

Baggböla  
#754047
Rytter skrev:Höglandserik:

Ditt exempel med priser är ju rent teoretiskt och funkar inte i praktiken. Den mängden mark som kan behövas i framtiden ägd av AB (företagen kan endast köpa bolagsskog) finns ej tillgänglig. Så när man inte kan köpa något får man arrendera och klart det blir dyrare då.

Sedan tror jag inte bolag är intresserade att äga mark, de måste köpa mycket mer än de just nu behöver, avverkar de så dödar de kolinlagringen och måste köpa mer mark med god tillväxt för att kompensera. Bolagen som söker kolinlagring är nog främst intresserade att köpa detta som en tjänst och kan då betala mer.

Så exemplet att bolagen bara kan köpa marken istället är ett dåligt exempel.

Resonerar du på samma sätt när det ställs ett vindkraftverk på marken? Ägaren av mark ska omöjligt få mer än ytan är värd och bolagen som har vindkraftsparken kan ju köpa marken istället för att betala ut stora summor varje år till markägaren?

Sedan är det ju inte du som kommer avgöra vad som är skäligt betalt, utan det kommer bli det pris marknaden är villig att betala. Precis som allt annat som säljs.


Det är ju ganska märkligt att jämföra med vindkraftverk, de reglar ju med anläggningsarrende. Ett avtal mellan fastighet och anläggningen, oberoende av vem som äger fastigheten eller bolaget. Det är rätt konstigt att i detta fallet så är avtalet med markägaren och och bolaget. Avtalet bör ju naturligtvis isf vara med fastigheten.
Det här är ju i detta fall ett avtal mellan privatperson och ett bolag.

Ja de är åklart att företag vill köpa in kollagring som tjänst, men jämförelsen är ju helt klart oerhört viktig om när man ser till det ekonomiska altermaivet till att köpa skog just i detta fallet med de priserna som är med 8000:- per år. Att synligöra hur galen prisättningen är i detta fallet.

Definitonen av marknadspris är inte högsta priset, utan det mest sannolika priset för en affär. Jag tror nog många anser att det priset i detta enskilda fall knappast utgör marknadspris eller är särkilt sannolik. En enskild transaktion utgör inte en marknad.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).