Skogz skrev:Nu med snacket om hög inflation och räntehöjningar så börjar man ju fundera över hur det påverkar skogen..
Som det är idag så kan ju ett skogsskifte bära sin egen räntekostnad. Generellt så kan man ju hugga ut ca 2-3% av skogen per år (tillväxten) och generera ett kassaflöde som fullgott kan användas till räntebetalningar.
Hur fungerar det dock i ett högränteklimat?
Om marknadsräntan är skyhög, t.ex. 10% så kommer väl aldrig ett skogsskifte kunna bära sin egen räntekostnad? Jag menar, en skog växer ju inte mer än 2-3% bara för att marknadsräntorna är höga? Priskollapsen på skog bör ju bli påtaglig.
Hur var skogen som en investering jmf. övriga investeringar under 70,80,90-talet?
Någon gammal räv som kan berätta? 🤓
Timmerbilan skrev:Men torde det inte bli så att om inflationen ökar kommer även virkespriserna göra det om efterfrågan är densamma? Så även om skogen växer 2-3% per år bör avkastningen hänga med inflationen. Eller tänker jag galet?
Timmerbilan skrev:Intressant tråd. Skulle det bli ett läge med höga räntor och hög inflation finns det ju två solklara vinnare. Ägare av skog med låg belåningsgrad samt kapitalstarka investerare. Som redan nämnts. Om man redan är skogsägare och kan rida ut stormen med ett högre ränteläge gynnas man ofantligt av inflation vilket gör att i slutändan kommer värdet på fastigheten gå upp. Att äga obelånad fysisk egendom är guld vid hög inflation. Då är det tråkigt att sitta med slantarna på ett sparkonto.
Själv äger jag ingen skog än, mer än 3ha som tillhör gården, men det räknas inte anser jag. Ligger i vassen och lurar för att investera i skog, så personligen skulle jag gärna se att priserna på skog får en tillfällig dipp
Framtiden får utvisa vad som händer!
Men torde det inte bli så att om inflationen ökar kommer även virkespriserna göra det om efterfrågan är densamma? Så även om skogen växer 2-3% per år bör avkastningen hänga med inflationen. Eller tänker jag galet?
rokon skrev:Timmerbilan skrev:Intressant tråd. Skulle det bli ett läge med höga räntor och hög inflation finns det ju två solklara vinnare. Ägare av skog med låg belåningsgrad samt kapitalstarka investerare. Som redan nämnts. Om man redan är skogsägare och kan rida ut stormen med ett högre ränteläge gynnas man ofantligt av inflation vilket gör att i slutändan kommer värdet på fastigheten gå upp. Att äga obelånad fysisk egendom är guld vid hög inflation. Då är det tråkigt att sitta med slantarna på ett sparkonto.
Själv äger jag ingen skog än, mer än 3ha som tillhör gården, men det räknas inte anser jag. Ligger i vassen och lurar för att investera i skog, så personligen skulle jag gärna se att priserna på skog får en tillfällig dipp
Framtiden får utvisa vad som händer!
Men torde det inte bli så att om inflationen ökar kommer även virkespriserna göra det om efterfrågan är densamma? Så även om skogen växer 2-3% per år bör avkastningen hänga med inflationen. Eller tänker jag galet?
Ja du tänker som de flesta dvs galet!
Jag kan ge dig ett råd som borde fungera bra på sikt, när du skriver att du vill investera i skog och ditt alias är Timmerbilan så tycks det mig att du vill ha något rejalt att hugga i, men sådan skog är alltid dyr och nästan omöjlig att få låna till.
Jag tycker inte du ska ligga i vassen och lura för att investera i skog.
Var aktiv när andra tvekar
Så börja i rätt ände, försök köp så ung skog som möjligt, gärna oplanterade hyggen, för mindre slantar.
och gör vad som är bäst för att beskoga dem, om du gör ett gott jobb så kommer du på några få år se att dina plantor har vuxit med över 100%, du får alltså ingen avkastning men du får en hög tillväxt, lååångt mer än 2-3 %
Eftersom du i vilket fall som helst om du köper ett normalt beskogat skifte får räkna med en rejäl egen kapitalinsats förutom lånebiten, så kan du säkert köpa det oplanterade eller oröjda hygget utan att behöva låna, vilket är bra vid en befarad räntehöjning.
Sen finns de de som säger att det måste vara en viss storlek på ett skifte för en ny skogsägare, men det är en sanning med modifikation. Aronderingen för den som vill sälja ungskogsavdelningen eller hygget kanske är olämplig för denne, men lämpligare för dig, och där kanske dina 3 ha kan spela in, försök hela tiden öka ditt innehav i areal räknat!
När det sedan har gått ett antal år och du har fått till en växande ungskog som är obelånad eller väldigt lågt belånad, så kan den utgöra en bra säkerhet för ytterligare belåning till ett köp av en mer virkesrik fastighet.
Kom ihåg att slutaverkningsbar skog som S1 och S2 knappast är något som bankerna är villiga att ge lån till om du inte har en extremt bra relation till banken.
Jag har själv köpt till mycket ungskog och röjt mycket.
Timmerbilan skrev:rokon skrev:Timmerbilan skrev:Intressant tråd. Skulle det bli ett läge med höga räntor och hög inflation finns det ju två solklara vinnare. Ägare av skog med låg belåningsgrad samt kapitalstarka investerare. Som redan nämnts. Om man redan är skogsägare och kan rida ut stormen med ett högre ränteläge gynnas man ofantligt av inflation vilket gör att i slutändan kommer värdet på fastigheten gå upp. Att äga obelånad fysisk egendom är guld vid hög inflation. Då är det tråkigt att sitta med slantarna på ett sparkonto.
Själv äger jag ingen skog än, mer än 3ha som tillhör gården, men det räknas inte anser jag. Ligger i vassen och lurar för att investera i skog, så personligen skulle jag gärna se att priserna på skog får en tillfällig dipp
Framtiden får utvisa vad som händer!
Men torde det inte bli så att om inflationen ökar kommer även virkespriserna göra det om efterfrågan är densamma? Så även om skogen växer 2-3% per år bör avkastningen hänga med inflationen. Eller tänker jag galet?
Ja du tänker som de flesta dvs galet!
Jag kan ge dig ett råd som borde fungera bra på sikt, när du skriver att du vill investera i skog och ditt alias är Timmerbilan så tycks det mig att du vill ha något rejalt att hugga i, men sådan skog är alltid dyr och nästan omöjlig att få låna till.
Jag tycker inte du ska ligga i vassen och lura för att investera i skog.
Var aktiv när andra tvekar
Så börja i rätt ände, försök köp så ung skog som möjligt, gärna oplanterade hyggen, för mindre slantar.
och gör vad som är bäst för att beskoga dem, om du gör ett gott jobb så kommer du på några få år se att dina plantor har vuxit med över 100%, du får alltså ingen avkastning men du får en hög tillväxt, lååångt mer än 2-3 %
Eftersom du i vilket fall som helst om du köper ett normalt beskogat skifte får räkna med en rejäl egen kapitalinsats förutom lånebiten, så kan du säkert köpa det oplanterade eller oröjda hygget utan att behöva låna, vilket är bra vid en befarad räntehöjning.
Sen finns de de som säger att det måste vara en viss storlek på ett skifte för en ny skogsägare, men det är en sanning med modifikation. Aronderingen för den som vill sälja ungskogsavdelningen eller hygget kanske är olämplig för denne, men lämpligare för dig, och där kanske dina 3 ha kan spela in, försök hela tiden öka ditt innehav i areal räknat!
När det sedan har gått ett antal år och du har fått till en växande ungskog som är obelånad eller väldigt lågt belånad, så kan den utgöra en bra säkerhet för ytterligare belåning till ett köp av en mer virkesrik fastighet.
Kom ihåg att slutaverkningsbar skog som S1 och S2 knappast är något som bankerna är villiga att ge lån till om du inte har en extremt bra relation till banken.
Jag har själv köpt till mycket ungskog och röjt mycket.
Mycket bra tankar! Väldigt värdefullt för mig som är ny i gemet.
Jag har faktiskt inte tänkt mycket på om jag vill ha hygge/ungskog eller äldre skog, så det här är väldigt värdefull information för mig. Anledningen till att jag lurar i vassen är att geografi och pris inte gått ihop för mig än. Det mesta som sålts där jag vill köpa har haft just mycket S1 och S2 och varit stora skiften.
Väldigt bra att få med sig lite bra tankar. Tack för det!
Timmerbilan skrev:Intressant tråd. Skulle det bli ett läge med höga räntor och hög inflation finns det ju två solklara vinnare. Ägare av skog med låg belåningsgrad samt kapitalstarka investerare. Som redan nämnts. Om man redan är skogsägare och kan rida ut stormen med ett högre ränteläge gynnas man ofantligt av inflation vilket gör att i slutändan kommer värdet på fastigheten gå upp. Att äga obelånad fysisk egendom är guld vid hög inflation. Då är det tråkigt att sitta med slantarna på ett sparkonto.
Själv äger jag ingen skog än, mer än 3ha som tillhör gården, men det räknas inte anser jag. Ligger i vassen och lurar för att investera i skog, så personligen skulle jag gärna se att priserna på skog får en tillfällig dipp
Framtiden får utvisa vad som händer!
Men torde det inte bli så att om inflationen ökar kommer även virkespriserna göra det om efterfrågan är densamma? Så även om skogen växer 2-3% per år bör avkastningen hänga med inflationen. Eller tänker jag galet?
JörgenO skrev:Lite spridda tankar kring ränta o belåning
Låneränta=realränta (egentligen real bnp-tillväxt)+inflation + bankmarginal
"Skogsränta"=volymtillväxt för skogen + timmer o massapriser
Jag tror inte det blir nån ifnlation den här gången heller även om det är ett orosmoment just nu, allt är årseffekter kring coronan
Timmer o massapriser tror jag nog har sämre förutsättningar än allmän inflation, råvaror utan förädlingsvärde med minskad efterfrågan (på massa iallafall). Det studsar upp ibland beroende på hur USD går, dvs hur Riksbanken missköter kronan.
Jag ser ingen fördel med att köpa utan lån. Så länge "skogsräntan" är större än låneräntan så blir ju din avkastning på egna kapitalet högre ju mer belånad du är. Och vi vill ju alla ha hög avkastning på vårt sparande/investering även om vi skulle ha råd att köpa obelånat.
(PS Jag är bekant med M&M-ansatsen men den är ju utifrån företagets perspektiv, inte investerarens)