isteskog skrev:Här i Hälsingland har jag sett samma sak, Torbjörn. På mina marker är det T24 och bättre det fungerar så på.
Är det markberett då?
Lars Lundqvist SLU skrev:Begreppet "hyggesfritt" är märkligt eftersom det säger vad du inte gör (kalhyggen) istället för att fokusera på vad skogsägaren faktiskt gör. Och definitionen är lika märklig eftersom inte heller den säger vad skogsägaren gör eller har gjort, huvudkomponenten är markägarens intention. Den som säger sig inte ha tänkt kalhugga inom överskådlig tid kan alltså sägas bedriva hyggesfritt skogsbruk, även om hen inte gör nånting alls i skogen. Och all gallring kan klassas som hyggesfritt, förutsatt att skogsägaren säger sig inte ha för avsikt att helt kalhugga den dag det är dags för slutavverkning.
Det vore mer funktionellt att diskutera vilka åtgärder som görs eller kan/bör göras, baserat på hur våra skogar naturligt fungerar, istället för att fokusera på ett begrepp som bygger på vad man inte gör.
Fredrik Reuter skrev:Fast är det rimligt att jämföra den nya definitionen med hur skogsbruket bedrevs på 1800-talet? Det har ändå hänt lite både med forskningen och tekniken på 140 år?
Det blir lite som att jämföra ekonomin i hyggesfritt kontra trakthyggesbruk där trakthyggesbruket används som måttstock. Jag menar, även om tillväxten skulle sjunka något och avverkningskostnaderna öka så innebär inte det per automatik sämre netto till skogsägaren? Här tror jag tillgång och efterfrågan styr mer och skulle Nordens skogsindustri som just nu är maximerad för att i princip avverka tillväxten i tre länder årligen helt plötsligt inte skulle kunna göra detta. Ja, då tror jag virkespriserna ut till skogsägarna blir minst det som betalas för importen.
Men nog om det exemplet.
Skogsbruket med skärm (tall och kanske löv) känns som det finns potential i. Kostnadseffektiv återbeskogning som i de bästa av världar skapar så pass mycket plantor att även viltet kan vara med och dela utan att det påverkar. Kanske?
Fredrik Reuter skrev:Fast är det rimligt att jämföra den nya definitionen med hur skogsbruket bedrevs på 1800-talet? Det har ändå hänt lite både med forskningen och tekniken på 140 år?
Fredrik Reuter skrev:Skogsbruket med skärm (tall och kanske löv) känns som det finns potential i. Kostnadseffektiv återbeskogning som i de bästa av världar skapar så pass mycket plantor att även viltet kan vara med och dela utan att det påverkar. Kanske?