Skogsnyheter

Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

57 inlägg 8693 visningar 11 följer Svara, dela mm...   
Avatar Fallback

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#730691
isteskog skrev:Här i Hälsingland har jag sett samma sak, Torbjörn. På mina marker är det T24 och bättre det fungerar så på.


Är det markberett då?

Avatar Fallback

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

isteskog  
#730697 Inte alla gånger, Mangan!

Användarvisningsbild

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

Sjögården  
#730805
Bidrar med en bild på mitt minsta hygge.
Klarar nog alla lagkrav i den nya tiden.
Är nog kulturminne iofs.
Flatberget bredvid användes som dansbana under många år i början av 1900 talet.
Så det kommer nog fram historiska minnen när vi markbereder.
Brukar hitta rätt mycket tomflaskor med härlig patina i skogen .
Kan också vara ett minne från ett par skogsarbetande bröder med lite ovanligare dryckesvanor… 😉

Användarvisningsbild

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

Monark1954  
#730978 Alla som är intresserad av hyggesfritt skogsbruk och även de som kanske inte tror på hyggesfritt skogsbruk bör läsa den ca 60 sidor långa rapporten.

Som rapporten påpekar är det många olika skogsskötselsystem som betraktar sig som hyggesfria eller i huvudsak hyggesfria.
Om vi kan förstå definitioner eller att det finns många tolkningar på olika åtgärder är det lättare att föra ett resonemang.
Hur den nya definitionen påverkar mitt skogsbruk tar nog ett tag att utvärdera.
Undantagen då man kan gå under 5§ kurvan känns bra att de finns.
I kapitel 5 är resonemang och avvägningar intressanta att läsa.
Som påpekas kan även hyggesfritt skogsbruk missa viss naturhänsyn om man det tänket inte finns med skötseln.
Att ett resonemang finns om hur mykorrhizan gynnas vid övergång med äldre träd till yngre är ett positivt steg.
Det konstateras även att kunskapsnivån är låg i flera aspekter och att definitionerna kan behöva justeras.

Saknas som alltid är ekonomiskt värdetillväxt. Allt språkbruk tolkar jag som att optimera volymtillväxt och inte lönsamhet för den enskilde skogsägaren.

Såg att i första inlägget finns en länk. Eller sök på " rapport-2021-8-hyggesfritt-skogsbruk---skogsst "

Användarvisningsbild

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#730990 Begreppet "hyggesfritt" är märkligt eftersom det säger vad du inte gör (kalhyggen) istället för att fokusera på vad skogsägaren faktiskt gör. Och definitionen är lika märklig eftersom inte heller den säger vad skogsägaren gör eller har gjort, huvudkomponenten är markägarens intention. Den som säger sig inte ha tänkt kalhugga inom överskådlig tid kan alltså sägas bedriva hyggesfritt skogsbruk, även om hen inte gör nånting alls i skogen. Och all gallring kan klassas som hyggesfritt, förutsatt att skogsägaren säger sig inte ha för avsikt att helt kalhugga den dag det är dags för slutavverkning.

Det vore mer funktionellt att diskutera vilka åtgärder som görs eller kan/bör göras, baserat på hur våra skogar naturligt fungerar, istället för att fokusera på ett begrepp som bygger på vad man inte gör.

Användarvisningsbild

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

Ove Lindberg  
#730991 Skogen skall skördas i lämplig tackt, efter det uppkommer ny sådan. Ibland verkar det som att varje ny generation ska uppfinna hjulet

Användarvisningsbild

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

Monark1954  
#731020
Lars Lundqvist SLU skrev:Begreppet "hyggesfritt" är märkligt eftersom det säger vad du inte gör (kalhyggen) istället för att fokusera på vad skogsägaren faktiskt gör. Och definitionen är lika märklig eftersom inte heller den säger vad skogsägaren gör eller har gjort, huvudkomponenten är markägarens intention. Den som säger sig inte ha tänkt kalhugga inom överskådlig tid kan alltså sägas bedriva hyggesfritt skogsbruk, även om hen inte gör nånting alls i skogen. Och all gallring kan klassas som hyggesfritt, förutsatt att skogsägaren säger sig inte ha för avsikt att helt kalhugga den dag det är dags för slutavverkning.

Det vore mer funktionellt att diskutera vilka åtgärder som görs eller kan/bör göras, baserat på hur våra skogar naturligt fungerar, istället för att fokusera på ett begrepp som bygger på vad man inte gör.

Kan det inte vara som beskrivs i rapporten att det finns liten kunskap hur olika system som i huvudsak bygger på INTE kalhyggen påverkar lönsamhet och produktion?
Att utan kunskap styra på "vad som görs eller kan/göras " bromsar kunskapsbasen och mångfalden i olika metoder.
Vi är få som INTE om möjligt kalhugger så vi har än låg inverkan på "skogsverige" men kanske upptäcker vi för och nackdelar med olika system.

Tror även det finns viss risk för missbruk av att hävda "Hyggesfritt" för kortfristiga intäkter, en definition kanske kan bromsa sådant.

Möjligheten att mer styra på vad som kan göras kan komma senare men att gå från ett planterat hygge och forma om det till flerskiktat genom röjning och senare gallring tar ju decennier. Sen någon invänder att man gör ingen nästan ingenting, även om det är rätt tar decennier att får ett svar med samma utgångspunkt.

Användarvisningsbild

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#731025 Det bakvända är att man först hittade på begreppet och långt senare började fundera över vad det skulle betyda. Det finns en fungerande skoglig terminologi som gås igenom i början av rapporten men som man sen i stort sett struntar i.

Avatar Fallback

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

jannee  
#731029 M.a.o. ska man återgå till att dimensionsbläda, exakt som det var på min fastighet när jag övertog den och då med ungefär 100 m3sk/ha.
Vissa skiften var i så pass skick att jag fick bidrag när jag slutavverkade.
Gäller också att gå flera steg tillbaka, börja använda mindre och mindre effektiva maskiner = fördyring = väldigt minskad lönsamhet.
Vem står då för förlorade intäkter?
Är det då det s.k samhällsansvaret rycker in.
INGEN enskild person ska bli lidande p.g.a. myndighetsbeslut.

Användarvisningsbild

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

th  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#731072 Var inte dimensionsblädning en av orsakerna till att skogarna på 1800-talet var så usla här nere i södra Sverige?

Användarvisningsbild

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#731080 Dimensionshuggning användes i hela Norrland från senare delen av 1800-talet, efter det att Riksdagen beslutat om den så kallade dimensionslagen, alltså en lag som förbjöd avverkning av träd mindre än en viss brösthöjdsdiameter. Gränsen ändras gradvis nedåt i takt med att efterfrågan på klenare träd ökade och de kvarlämnade träden inte vuxit i diameter som man hoppats.

Lagen byggde på den naiva föreställningen att alla skogar naturligt är flerskiktade och om man bara avverkar de största träden så kommer småträd och plantor i luckorna göra att man kan återkomma och dimensionshugga igen om 20-30 år.

Det fungerade inte.

Känns resonemanget igen?

Användarvisningsbild

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

Fredrik Reuter  
#731089 Fast är det rimligt att jämföra den nya definitionen med hur skogsbruket bedrevs på 1800-talet? Det har ändå hänt lite både med forskningen och tekniken på 140 år?

Det blir lite som att jämföra ekonomin i hyggesfritt kontra trakthyggesbruk där trakthyggesbruket används som måttstock. Jag menar, även om tillväxten skulle sjunka något och avverkningskostnaderna öka så innebär inte det per automatik sämre netto till skogsägaren? Här tror jag tillgång och efterfrågan styr mer och skulle Nordens skogsindustri som just nu är maximerad för att i princip avverka tillväxten i tre länder årligen helt plötsligt inte skulle kunna göra detta. Ja, då tror jag virkespriserna ut till skogsägarna blir minst det som betalas för importen.

Men nog om det exemplet.

Skogsbruket med skärm (tall och kanske löv) känns som det finns potential i. Kostnadseffektiv återbeskogning som i de bästa av världar skapar så pass mycket plantor att även viltet kan vara med och dela utan att det påverkar. Kanske?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

Ove Lindberg  
#731093 I latoxarnas paradis sköter man skogen på rygg i kökssoffan samtidigt som man läser veckans nummer av Land eller Atl

Avatar Fallback

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

r93  
#731097
Fredrik Reuter skrev:Fast är det rimligt att jämföra den nya definitionen med hur skogsbruket bedrevs på 1800-talet? Det har ändå hänt lite både med forskningen och tekniken på 140 år?

Det blir lite som att jämföra ekonomin i hyggesfritt kontra trakthyggesbruk där trakthyggesbruket används som måttstock. Jag menar, även om tillväxten skulle sjunka något och avverkningskostnaderna öka så innebär inte det per automatik sämre netto till skogsägaren? Här tror jag tillgång och efterfrågan styr mer och skulle Nordens skogsindustri som just nu är maximerad för att i princip avverka tillväxten i tre länder årligen helt plötsligt inte skulle kunna göra detta. Ja, då tror jag virkespriserna ut till skogsägarna blir minst det som betalas för importen.

Men nog om det exemplet.

Skogsbruket med skärm (tall och kanske löv) känns som det finns potential i. Kostnadseffektiv återbeskogning som i de bästa av världar skapar så pass mycket plantor att även viltet kan vara med och dela utan att det påverkar. Kanske?



Efter Gudrun så var ju kritiken enorm över att det var för mycket ”monokultur” högre andel löv i barret så klarar skogen en storm bättre?

Och det kan jag nog hålla med om, men nu då ska vi börja bedriva skogsbruk med stora luckor?

Alla skogsägare väntar ju med fasa på vad som kommer hända vid nästa storm, eftersom vi nu har mycket luckor efter gbb, för varje år som går så sjunker ju risken lite då träden i kanten kan rota sig lite.

Att då ställa om sitt skogsbruk till detta, när allt bara bygger på teoretiska modeller?

Vem vågar det?

Användarvisningsbild

Re: Nu finns en definition av hyggesfritt skogsbruk

Lars Lundqvist SLU  
#731108
Fredrik Reuter skrev:Fast är det rimligt att jämföra den nya definitionen med hur skogsbruket bedrevs på 1800-talet? Det har ändå hänt lite både med forskningen och tekniken på 140 år?

Det som hänt i forskningen är att vi nu kan förstå varför det blev som det blev. Träden och skogen fungerar ju på samma sätt nu som för 100 år sen så de observationer som gjordes då är lika relevanta idag. Att vi har effektivare teknik förändrar inget för trädens del.

Fredrik Reuter skrev:Skogsbruket med skärm (tall och kanske löv) känns som det finns potential i. Kostnadseffektiv återbeskogning som i de bästa av världar skapar så pass mycket plantor att även viltet kan vara med och dela utan att det påverkar. Kanske?

Om naturlig föryngring bedömdes som kostnadseffektivt i förhållande till plantering så skulle sannolikt alla bolag satsa på det. Du slipper planteringskostnaden men får slutavverkningen uppdelad i två eller tre avverkningar och måste normalt röja en extra gång. Det är utgiftsminimerande för den som gör allt jobb själv och som inte räknar sin arbetstid som en kostnad.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).