Skogsnyheter

Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

98 inlägg 17706 visningar 13 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Fredrik Reuter  
#727905 Ja, fast nu pratade jag inte om hyggesfritt. Läs igen.

   TS
Elmia
Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Lars Lundqvist SLU  
#727907 Inte jag heller.
Men vilka incitament finns det för en skogsägare att idag gallra svagare?
Och hur skulle svagare gallringar leda till bättre ekonomi eller bättre virkeskvalitet inom låt säga 20 år?
Och om kalhuggning förbjuds, hur skulle det kunna leda till svagare gallringar?

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

skogshare  
#727908
Lars Lundqvist SLU skrev:
skogshare skrev:Mot bakgrund mot de många felaktiga/vilseledande utsagor som cirkulerar i den aktuella klimatdebatten, vore det då ändå värdefullt med en så öppen redovisning - gärna officiell - som möjligt av SLU:s förhoppningsvis samlade ställningstaganden till de mest frekventa och allvarligaste felaktigheterna med avseende på skog, skogsbruk och ev. förädlingsindustri, som framförs också av tyngre debattörer som Rummukainen med flera.

SLU är ett universitet och har därmed inte någon samlad uppfattning i politiska frågor. Det Rummukainen framför är hans egen uppfattning, inte Lunds universitets uppfattning.


Förhoppningsvis finns det en betydande samstämmighet mellan svenska - och ev. även europeiska skogsforskare/skogsvetenskap - om vad som är direkta felaktigheter i den pågående debatten och vad som är rätt, på samma sätt som det finns en oerhört bred och klart redovisad samstämmighet bland världens klimatforskare - inom ramen för IPCC - om klimathotet och vad som krävs.

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Fredrik Reuter  
#727911
Lars Lundqvist SLU skrev:Inte jag heller.
Men vilka incitament finns det för en skogsägare att idag gallra svagare?


Ja, mycket finns väl att tänka på ang Gallringskatastrofen i den Svenska skogen? men också Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverkning?.

Och hur skulle svagare gallringar leda till bättre ekonomi eller bättre virkeskvalitet inom låt säga 20 år?


Tja, kanske man se här ovan?

Och om kalhuggning förbjuds, hur skulle det kunna leda till svagare gallringar?


Om kalhuggning förbjuds så ställs ju många saker på sin spets. I princip inträder väl då hyggesfritt skogsbruk och då är det väl selektiv höggallring som gäller. Gallringen som vi ser den idag är då kanske ett minne blott?

Intressant kan vara att tänka på hur en modell med betalning av kolsänka skulle kunna se ut om nu ex. taxonomin slår in som EU-kommissionen vill. Då kanske man kan använda tabellen som finns i tråden Kolsänka, värdet i kronor per kubikmeter skog? och räkna ett på procentuellt värde utifrån hur skogsbruket var till vad man i framtiden vill. Ökad kolinlagring från hur det varit alltså.

Menar EU-kommissionen allvar med att land- och skogsägare sitter på en stor del av lösningen så kanske man gallra optimalt för att förhindra självgallring och dessutom casha in kolsänkapengar, låt säga 230 kr per extra kubikmeter man binder in i tillväxten. 230 kr/m3 är idag en gängse betalning för kolinlagring fast inte i skogstillväxt.

Då har man skogsägare bidragit till kolinlagringen (och fått skäligt betalt för jobbet) och dessutom maximerat för ett framtida uttag av sågtimmer som kan byggas in i hus under lång tid.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Lars Lundqvist SLU  
#727987 Grafen över virkesförrådets förändring över tid i en huggningsklass, som du presenterar i en av trådarna du länkar till, är ett konstigt sätt att resonera. Om du vill göra en rimligare analys, utgå från virkesförråd i 20-års åldersklasser och redovisa med 20 års mellanrum. Då ser du hur samma skog utvecklas över tid om du drar ett streck mellan skog som är 20-40 år gammal vid start och 40-60 år 20 år senare, osv. Då ser du volymutvecklingen över tid.

Men även om man jämför åldersklasser korrekt så finns det felkällor. Vilka bestånd slutavverkas först? De som har litet virkesförråd eller stort? Det påverkar medelförrådet på sikt.

Det finns en diskussion nånstans om gallringsmallarna. De är bara ett grovt hjälpmedel och på inget vis ett facit på vad som är optimal eller ens bra skogsskötsel. Dom kan användas som ett grovt prognoshjälpmedel om man inte har tillgång till moderna prognosmodeller, men kan inte användas för att analysera utvecklingen i Sveriges skogar.

Kanske är det så att dagens skogsbruk är redan 2.0 i förhållande till det skogsbruk som bedrevs före 1994? Skogsbruk är en ekonomisk verksamhet och då är det inte självklart att det är fel med hårda gallringar eller korta omloppstider. Allt hänger på hur skogsägaren räknar. Dessutom är det väl nästan inga skogsägare som mäter volymtillväxten i sin skog så man vet inte när medeltillväxten kulminerar?

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Fredrik Reuter  
#728118 Med tanke på att lönsamheten hos skogsägarna är på ett sluttande plan (enligt Skogsforsk), och varit det i snart 50 år så vete rackarn om man inte kan säga att det är självklart att hårda gallringar och korta omloppstider enbart är till för skogsindustrins bästa?

M.a.p. prognoser, det måste finnas spaltmeter med körningar i Heureka som motbevisar min tes och stärker din i denna fråga?

   TS
Avatar Fallback

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

isteskog  
#728120 Med hårda gallringar och (för) tidig avverkning så får man väl procentuellt mycket massaved under en omloppstid? Är det inte timret i avverkningen som ger skogsägaren förtjänsten...... (trodde jag då i min enfald) 😉

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Lars Lundqvist SLU  
#728124 Lönsamheten i skogsbruket var på väg ner mot noll på 1960-talet med kraftigt stigande avverkningskostnader, beroende på att arbetskraftskostnaderna steg rejält. Men så kom ett tekniksprång på 1970-talet som ledde fram till engreppsskördarna. Det ledde till att avverkningskostnaderna sjönk rejält och därmed steg lönsamheten på motsvarande sätt. Det som sen har hänt är att arbetskraftskostnaderna har fortsatt att stiga, men tekniken har inte gjort några liknande språng som på 1970-talet. Samhällsutvecklingen har gjort att vi som kunder vill betala allt mindre för samma varor, vår levnadsstandard har ökat och som en följd av det har lönsamheten i själva avverkningsledet fortsatt att sjunka - avverkningskostnaden har stigit men inte betalningen för virket.

Påverkas andelen massaved, sett över en hel omloppstid, av hur man gallrar? Väldigt lite, förutsatt att omloppstiden justeras i förhållande till hur man gallrat. Det som har störst inverkan är nämligen omloppstidens längd. Ju mer man gallrar, desto längre omloppstid krävs för att få ut samma medeltillväxt sett över hela omloppstiden. Längre omloppstid ger generellt högre timmerandel och grövre medelstam.

Är det då skogsindustrins fel hur skogen gallras och när den slutavverkas? Hur skogsbolagen hanterar sin egen skog kan vi lämna utanför diskussionen och fokusera på den halva av svensk skogsmark som ägs av privatpersoner. Är det skogsindustrins fel hur privata skogsägare sköter sin egen skog? Jag har svårt att se det. Ingen tvingar någon att vare sig gallra eller slutavverka. Ingen tvingar dig som skogsägare att vare sig gallra hårt eller slutavverka tidigt.

Nu invänder antagligen någon och säger att virkesköparna ger rådet att gallra hårt och slutavverka tidigt, därför att industrin tjänar på det. Självklart!

Min lokala bilhandlare ger mig rådet att byta bil, därför att bilhandlaren och bilindustrin tjänar på det. När jag går in på något av de stora elektronikvaruhusen får jag rådet att byta till en större TV, köpa ny mobiltelefon, osv. Inte därför att jag tjänar på det utan därför att tillverkare och återförsäljare tjänar på det. Men jag måste ju inte lyssna på råden jag får.

Vi lever i en marknadsekonomi där vi som konsumenter vill betala så lite som möjligt för det vi konsumerar, men som arbetskraft få så bra betalt som möjligt för vår tid. Det fungerar naturligtvis på samma sätt i skogen. Och priset sätts av balansen mellan utbud och efterfrågan. Så länge skogsägare fortsätter att sälja till dagens priser så kommer inte priserna stiga i reala värden. Men om efterfrågan på virke stiger, och utbudet från skogsägarna sjunker, då stiger priserna.

Avatar Fallback

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

r93  
#728127
Fredrik Reuter skrev:Med tanke på att lönsamheten hos skogsägarna är på ett sluttande plan (enligt Skogsforsk), och varit det i snart 50 år så vete rackarn om man inte kan säga att det är självklart att hårda gallringar och korta omloppstider enbart är till för skogsindustrins bästa?

M.a.p. prognoser, det måste finnas spaltmeter med körningar i Heureka som motbevisar min tes och stärker din i denna fråga?


Jo, så är det ju.
Vi är ju råvaruproducenter åt industrin, men för de flesta finns ju inget alternativ.

Det är precis som med bönderna, dom är också råvaruproducenter till matindustrin, och var bonden får för kilopriset på spannmål till färdig limpa är nog ganska mycket.

Det finns ju även småskalig produktion av både mat och virke, för vissa lyckas det, de flesta inte.

Kommer ju alltid någon artikel om ett par på landet som drar igång något med ”närodlat”

Jättebra! Och det brukar alltid bli en push i början, men sedan så lägger sig ”hypen” och folk handlar med plånboken, så försvinner tyvärr lönsamheten.

Den bittra sanningen är att vi är längst ner i näringskedjan, och en hel del folk ska ha pengar på vägen.

Maskinförare
Lastbilsförare
Sågverkspersonal
Lastbilsförare igen
Byggvaruhandel

Det går ju givetvis att ta bort allt det där, men då måste du ju göra det själv istället.

Gallra är väl ändå frivilligt idag?
Så det blir fel att generalisera alla skogsägare med att dom gör ”hårda gallringar” vi har en sådan på forumet .

För ett par år sedan då var forumet väldigt intressant i lärande syfte, fantastiska medlemmar som var väldigt transparenta i sin motormanuella skötsel, nu är merparten av dessa borta vilket är väldigt tråkigt, något som verkligen bör uppmuntras så är det just typen av motormanuell skötsel, då troligtvis majoriteten här är intresserade ägare som gärna håller i en såg.

Jag har själv lärt mig massor av tips och trix i skogen med små medel.

Idag så är forumet extremt polariserat, och väldigt få trådar har något egentligt innehåll, mest gissningar till höger och vänster, där vissa hotas med varning och avstängning om man inte uppvisar källa, medans andra kan slänga ur sig det ena påståendet efter det andra utan att behöva källanvisa.

Avatar Fallback

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

r93  
#728128 Mycket bra skrivet Lars!!!

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Fredrik Reuter  
#728138
Lars Lundqvist SLU skrev:Lönsamheten i skogsbruket var på väg ner mot noll på 1960-talet med kraftigt stigande avverkningskostnader, beroende på att arbetskraftskostnaderna steg rejält. Men så kom ett tekniksprång på 1970-talet som ledde fram till engreppsskördarna. Det ledde till att avverkningskostnaderna sjönk rejält och därmed steg lönsamheten på motsvarande sätt. Det som sen har hänt är att arbetskraftskostnaderna har fortsatt att stiga, men tekniken har inte gjort några liknande språng som på 1970-talet. Samhällsutvecklingen har gjort att vi som kunder vill betala allt mindre för samma varor, vår levnadsstandard har ökat och som en följd av det har lönsamheten i själva avverkningsledet fortsatt att sjunka - avverkningskostnaden har stigit men inte betalningen för virket.


Ja, jag håller med. Frågan är om kostnadsjakten har gjort branschen blind för jakten på förädling och lönsamhet. I vårt räkneexempel på iskogen.se så kan det vara så illa att om man gallrar ett träd som planterats så går skogsägaren back 6 kr. Detta då nettot för det utgallrade trädet är 4 kr och det kostade 10 kr att plantera det samma.

Återigen, andra länder inom både EU och internationellt verkar ha lyckats bättre (till och med Finland) så varför frågan inte diskuteras mer inom Sverige är en gåta.

Påverkas andelen massaved, sett över en hel omloppstid, av hur man gallrar? Väldigt lite, förutsatt att omloppstiden justeras i förhållande till hur man gallrat. Det som har störst inverkan är nämligen omloppstidens längd. Ju mer man gallrar, desto längre omloppstid krävs för att få ut samma medeltillväxt sett över hela omloppstiden. Längre omloppstid ger generellt högre timmerandel och grövre medelstam.


Vet inte men påståendet kanske stämmer på tall men hur ser det ut för gran som dominerar i nedre halvan av Sverige? Med i ekvationen får man då ta med ökade risker för röta och stormfällning.

Är det då skogsindustrins fel hur skogen gallras och när den slutavverkas? Hur skogsbolagen hanterar sin egen skog kan vi lämna utanför diskussionen och fokusera på den halva av svensk skogsmark som ägs av privatpersoner. Är det skogsindustrins fel hur privata skogsägare sköter sin egen skog? Jag har svårt att se det. Ingen tvingar någon att vare sig gallra eller slutavverka. Ingen tvingar dig som skogsägare att vare sig gallra hårt eller slutavverka tidigt.

Nu invänder antagligen någon och säger att virkesköparna ger rådet att gallra hårt och slutavverka tidigt, därför att industrin tjänar på det. Självklart!


Självklart! Några problem infinner sig dock. Dels måste man kunna ifrågasätta både varför varken skogsägarföreningar, forskning eller myndighet (Skogsstyrelsen) lyckats med att förkovra skogsägarna i de fallgropar som ändå finns?

Min lokala bilhandlare ger mig rådet att byta bil, därför att bilhandlaren och bilindustrin tjänar på det. När jag går in på något av de stora elektronikvaruhusen får jag rådet att byta till en större TV, köpa ny mobiltelefon, osv. Inte därför att jag tjänar på det utan därför att tillverkare och återförsäljare tjänar på det. Men jag måste ju inte lyssna på råden jag får.

Vi lever i en marknadsekonomi där vi som konsumenter vill betala så lite som möjligt för det vi konsumerar, men som arbetskraft få så bra betalt som möjligt för vår tid. Det fungerar naturligtvis på samma sätt i skogen. Och priset sätts av balansen mellan utbud och efterfrågan. Så länge skogsägare fortsätter att sälja till dagens priser så kommer inte priserna stiga i reala värden. Men om efterfrågan på virke stiger, och utbudet från skogsägarna sjunker, då stiger priserna.


Så är det. Men kan man ifrågasätta huruvida skogsägare generellt kunnat fått mer svartvit information om läget?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Lars Lundqvist SLU  
#728139 Angående information till skogsägarna:
Jag tror det finns två svar.
Dels finns det löjligt lite forskning och utbildning om skogsbruk med tanke på att det är en näring som påverkar mer än halva Sveriges yta.
Dels finns det massor av information för den som är beredd att läsa på och lära sig. Skogsbruk är en komplex verksamhet så det finns inga genvägar. Den som inte vill läsa på måste lita på tumregler och råd från någon annan, dvs i praktiken från de som vill köpa virket. Då är det såklart köparens intrssen som har störst inflytande.

Vi kan dra en parallell till jordbruk, som i många avseenden är enklare än skogsbruk eftersom det är ettåriga grödor. Ska man skörda vallfoder tidigt eller sent på säsongen? Flera skördar utspridda över sommaren eller en stor samlad i slutet av sommaren? Det beror på …

Vad vill du producera och vilken utrustning har du tillgång till? Är det torrhö till hästar som ska löstorkas inne på en höloge, eller ska det vara hösilage med högt näringsinnehåll till mjölkkor? Har du egen utrustning och ska förbruka själv eller hyra/låna utrustning och sälja?

Skogsbruk spänner över 60-100 ggr så lång "växtsäsong" och ger ännu fler valmöjligheter på vägen, så det vore märkligt om det skulle vara enklare än jordbruk.

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Mellberg  
#728141 En övergång till ett gallringsskogsbruk, hur påverkar det lönsamheten för den privata skogsägaren? Kommer självverksamheten att öka, eller upphöra helt? Allt mindre tillgänglig skogsråvara, kommer det att innebära högre virkespriser, eller kommer importen att öka för att mätta vår skogsindustri tills den tjänat ut?

Hur mycket skogsindustri kommer vi ha kvar i landet om 30 år?

Hur kommer fastighetspriserna att utvecklas över tid? Vad händer om låneräntan, tre eller fyrdubblas?

Avatar Fallback

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

r93  
#728142 Det är svårt att jämföra länder med varandra, varför tjänar skjuksköterskor mer i Norge?

Varför klarar sig grekiska bönder med 25 getter?

Ni jämförde ju Finlands priser med Sverige och jag vet inte riktigt vad som kom fram ur den tråden, finnarna får betalt för barken, och det är bra! Där om något är det problem.

Men det verkade ju inte som att våra finska vänner kände igen priserna som presenterades.

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Fredrik Reuter  
#728146 Nja, nu var det väl så att en av våra finska vänner lade upp en bild från en tidning som visade aktuella virkespriser för sista veckan i augusti 2021. Där toppade grantimret på 816 kr/m3fub (omräknat). Under samma tidsperiod var bland de högst betalade i Sverige (Södra) ett genomsnittspris på grantimret om ~710 kr/m3fub.

Sverige har nog bland de lägsta rundvirkespriserna i EU och kanske Europa just nu. Det är bara att konstatera och spotta i nävarna för att försöka ändra det. Alternativet blir ju som att skylla på domaren när man förlorat en match. Det brukar sällan fungera i det långa loppet om man vill vara framgångsrik.

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).