Skogsnyheter

Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

98 inlägg 10623 visningar 13 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Fredrik Reuter  
#727750 Framtidens skogsbruk, i denna kontext kallad Skogsbruk 2.0 går från att vi sedan den första skogsvårdslagen 1903 fokuserat på produktion (avverkning) till att addera ytterligare tre “ben” eller block i modellen. Skogsbruk 2.0 innehåller därför: klimat, biodiversitet, produktion och sociala värden.

Det är klimatprofessorn Markku Rummukainen som lägger fram tesen om Skogsbruk 2.0 i en föreläsning på YouTube som länkas här nedan. I grunden handlar det alltså om tiderna förändras och att vi nu gått in i ett ny fas för skogsbruket. Produktionen har styrt i över 100 år, den nya skogsvårdslagen från 1993 skulle ändra på detta genom att vikta produktions- och miljömål (men har inte lyckats fullt ut enligt Rummukainen). Dessutom har vi Sveriges miljömål som funnits från 1999 i sin första version och som heller inte skogen lever upp till idag.

Till sist kommer nu internationella- och EU-krav för att förhindra en klimatkris, detta genom Parisavtalet, rapporter från FN och EUs gröna giv och klimatlag. Enligt Rummukainen kan det därför vara bra att sluta stirra bakåt i tiden och istället se framåt. När ett mål snabbt blivit fyra (Klimat, Biodiversitet, Produktion och Sociala värden) så gäller det att hitta en ny balans mellan de olika målen som gör att alla fyra kan optimeras.

Dagens skogsbruk i Sverige är en kolsänka. Trakthyggesbruket som vi ser det idag är en kolkälla till max 20 år efter avverkning enligt studier som Rummukainen refererar till, sedan åter en kolsänka. Med tanke på att nya mål har satts in och som ska samsas med produktionen så kan det ske ändringar inom skogsindustrin. I Sverige är endast 20 % av den årliga produktionen av produkter från skogen långlivade (sågade trävaror).

Anledningen är att massa/papper tidigare har varit den mest lönsamma grenen för svensk skogsindustri. De senaste åren har detta ändrats och frågan är hur framtiden kommer se ut. Klimatmålet kommer vilja styra om produktionsmålet till att det kommer ut mer långlivade produkter och kanske är färre, lättare gallringar och längre omloppstider något som produktionsmålet kan “ge” klimatmålet?

Rummukainen avslutar videon med: “Historien kan inte (enkom) vara en referens för framtiden”. Grundtesen är alltså att vi historiskt haft ett stort fokus på produktion och avverkning. Men de senaste åren har detta börjat ändras och framtiden kan se helt annorlunda ut jämfört med historien. I skogen.

Här nedan kan du se videon.





   TS
Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Uvskogen  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#727775 Ur mitt perspektiv kan jag inte annat se än "2.0" modellen är det jag, och många fler runt där jag verkar, ägnar sig åt. Och har gjort i många år.
Det här resonemanget som professorn för känns väldigt riktat mot industriskogsbruket. Om det vet jag förvisso inte så mycket men tillräckligt mycket inbillar jag mig för att framkasta den tesen.

Avatar Fallback

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

isteskog  
#727779 Jag skulle då inte vilja bli jämförd med det sätt Sveaskog sköter skogarna här runt om kring mig ..... 👎

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Mellberg  
#727826 Snacka om snurrigt, vore bra om man pratar mer svenska.

Klimat, fasa ut det fossila kolet. Det är inte svårare än så. 😎

Socialt, räcker det inte med allemansrätten?

Biologisk mångfald hotas knappats i skogen.

Hög produktion, måste vara bättre, bäst.... :mrgreen:

Än så länge är det egentligen bara trakthyggesbruket som levererar när det gäller, i våra boreala skogar.

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Lars Lundqvist SLU  
#727846 Jag måste faktiskt hålla med Mellberg. Ganska snurrigt. Videon upprepar samma förenklade missuppfattning som även andra brukar slänga sig med: Sågade trävaror = långlivade, allt annat = kortlivade. Dessutom säger han väl inget konkret om hur skogarna ska skötas i framtiden?

Såhär brukar det i och för sig alltid vara när personer med bristande kunskap om skogsbruk uttalar sig.

Ett exempel - andelen sågade varor:
Trädstammar är runda i genomskärning och har avsmalning. Det gör att även om precis hela trädet skulle sågas, så skulle sågutbytet ändå bara bli ca 50%, därför att ingen vill ha bräder och plank som är trekantiga eller rombiska i genomskärning och som dessutom har avsmalning. Det är hopplöst svårt att bygga med annat än bräder/plank som är rektangulära i genomskärning och som har samma mått hela längden. Dessutom har sågblad en tjocklek. Det gör att ca 50% alltid försvinner när trädstammar sågas. Men hela träden kan inte sågas, vilket gör att volymen sågade varor, efter torkning, aldrig utgör mer än 20-30% av den avverkade volymen. Till det kommer att det ofta handlar om olika kubikmetermått. Stående skog mäts i m3sk (inkluderar bark och topp), avverkat virke mäts normalt som m3f, och det mäts oftast på bark men räknas om till under bark. Så bara en omvandling från m3sk till m3fpb till m3fub gör att det "försvinner" en massa volym.

Dessutom behöver vi människor mer fiberprodukter än sågade varor. Så ser världsmarknaden ut. År 2018 producerades 493 miljoner m3 sågade varor. Produktionen av olika typer av skivmaterial uppgick till 409 miljoner ton och fiber för alla sorters "papper" var 421 miljoner ton, vilket tillsammans motsvarar ca 1600 miljoner m3 virke. (källa: FAO, GLOBAL FOREST PRODUCTS 2018)
Dessutom ska man komma ihåg att globalt är "bioenergi", dvs trä som används till brännved, träkol och pellets, en ännu större och viktigare del. År 2018 uppgick det till 1943 miljoner m3, att jämföra med de ca 2000 miljoner m3 som användes till sågade varor, skivmaterial och fiberprodukter. Globalt utgör alltså brännved ca hälften av allt som avverkas.

Ett till exempel - medelstammens volym:
Vid gallring tar vi ut klena stammar för att få grövre stammar vid slutavverkningen. Men sanningen är att medelstamvolymen påverkas väldigt lite, alltså den totala avverkade volymen under hela omloppstiden dividerad med det totala antalet träd avverkade under hela omloppstiden. Enda sättet att markant öka medelstamvolymen är att förlänga omloppstiden ganska rejält. Men då ökar risken för avgång pga skador, så det är en balansgång.

Men framförallt säger väl Markku ingenting om hur det borde vara istället? Han presenterar inget konkret alternativ på hur skogen ska skötas i framtiden.

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

skogshare  
#727858
Lars Lundqvist SLU skrev:Jag måste faktiskt hålla med Mellberg. Ganska snurrigt. Videon upprepar samma förenklade missuppfattning som även andra brukar slänga sig med: Sågade trävaror = långlivade, allt annat = kortlivade. Dessutom säger han väl inget konkret om hur skogarna ska skötas i framtiden?

Såhär brukar det i och för sig alltid vara när personer med bristande kunskap om skogsbruk uttalar sig.
Men framförallt säger väl Markku ingenting om hur det borde vara istället? Han presenterar inget konkret alternativ på hur skogen ska skötas i framtiden.


Lars, finns enligt din uppfattning tillräcklig expertis från skogligt håll, som systematiskt och med tillräcklig genomslagskraft bemöter Markku Rummukainens och andra inflytelserika opinionsbildares uppenbart felaktiga eller bristande utsagor i media och annorstädes. Den aktuella debatten är ju tillräckligt infekterad även utan dessa vilseledande/vinklade inlägg från andra vetenskapliga discipliner. 

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Lars Lundqvist SLU  
#727871 Nej.

Forskningen om skogsbruk är pytteliten i förhållande till nästan all annan forskning, och det gör att kompetensen är väldigt begränsad.

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Fredrik Reuter  
#727877
Lars Lundqvist SLU skrev:Jag måste faktiskt hålla med Mellberg. Ganska snurrigt. Videon upprepar samma förenklade missuppfattning som även andra brukar slänga sig med: Sågade trävaror = långlivade, allt annat = kortlivade. Dessutom säger han väl inget konkret om hur skogarna ska skötas i framtiden?

Såhär brukar det i och för sig alltid vara när personer med bristande kunskap om skogsbruk uttalar sig.

Ett exempel - andelen sågade varor:
Trädstammar är runda i genomskärning och har avsmalning. Det gör att även om precis hela trädet skulle sågas, så skulle sågutbytet ändå bara bli ca 50%, därför att ingen vill ha bräder och plank som är trekantiga eller rombiska i genomskärning och som dessutom har avsmalning. Det är hopplöst svårt att bygga med annat än bräder/plank som är rektangulära i genomskärning och som har samma mått hela längden. Dessutom har sågblad en tjocklek. Det gör att ca 50% alltid försvinner när trädstammar sågas. Men hela träden kan inte sågas, vilket gör att volymen sågade varor, efter torkning, aldrig utgör mer än 20-30% av den avverkade volymen. Till det kommer att det ofta handlar om olika kubikmetermått. Stående skog mäts i m3sk (inkluderar bark och topp), avverkat virke mäts normalt som m3f, och det mäts oftast på bark men räknas om till under bark. Så bara en omvandling från m3sk till m3fpb till m3fub gör att det "försvinner" en massa volym.

Dessutom behöver vi människor mer fiberprodukter än sågade varor. Så ser världsmarknaden ut. År 2018 producerades 493 miljoner m3 sågade varor. Produktionen av olika typer av skivmaterial uppgick till 409 miljoner ton och fiber för alla sorters "papper" var 421 miljoner ton, vilket tillsammans motsvarar ca 1600 miljoner m3 virke. (källa: FAO, GLOBAL FOREST PRODUCTS 2018)
Dessutom ska man komma ihåg att globalt är "bioenergi", dvs trä som används till brännved, träkol och pellets, en ännu större och viktigare del. År 2018 uppgick det till 1943 miljoner m3, att jämföra med de ca 2000 miljoner m3 som användes till sågade varor, skivmaterial och fiberprodukter. Globalt utgör alltså brännved ca hälften av allt som avverkas.

Ett till exempel - medelstammens volym:
Vid gallring tar vi ut klena stammar för att få grövre stammar vid slutavverkningen. Men sanningen är att medelstamvolymen påverkas väldigt lite, alltså den totala avverkade volymen under hela omloppstiden dividerad med det totala antalet träd avverkade under hela omloppstiden. Enda sättet att markant öka medelstamvolymen är att förlänga omloppstiden ganska rejält. Men då ökar risken för avgång pga skador, så det är en balansgång.

Men framförallt säger väl Markku ingenting om hur det borde vara istället? Han presenterar inget konkret alternativ på hur skogen ska skötas i framtiden.


Är det inte konstigt då att Österrike har nästan 32 % av den avverkade volymen som blir sågade trävaror? Det är här delar av problemen ligger kan jag tro. Sverige förädlar sågade trävaror i din nedre del av spannet, andra länder ligger i övre delen.

Anledningen är troligtvis att skogsindustrin tjänat mest på massa. Det finns då inget incitament till ett högre sågutbyte. Det pekar istället på att det funnits incitament till att sänka utbytet (eftersom sågverksflis har haft bättre lönsamhet än sågade trävaror). Det är kanske därför vi har gått ner nästan 10 % i sågutbyte de senaste 50 åren?

Eftersom sågtimmer är det som ger över 90 % av intäkterna för skogsägare så är det ur deras aspekt inte munter läsning.

Rummukainen tar krasst sett upp att skogsindustrin i princip haft ensamrätt om skogen i 100 år men att det nu håller på att förändras. Troligtvis är det också så att klimatfrågan gör att omställningen inte kan påverkas. Det är helt enkelt för stora spelare med på internationell nivå för att "stoppa snöbollen".

Jag vet inte men det känns som att en lyckosam väg in i framtiden är att satsa på sågverk och kombinera sågverket med en skivindustri intill. Till detta kommer då längre omloppstider och mindre "massabruksgallringar". I kombination med skogar som klarar framtidens klimat så kan jag då inte se annat än en extremt ljus framtid för skogsägarna. Lägger man till att man under tiden man bygger "råvara för framtidens kollagring" kan få betalt för en bra skogsvård (kolsänka och/eller biodiversitet) så blir man nästan bländad.

Det är då riktigt tråkigt att den ev. förloraren (massabruken, med bihang?) jobbar stenhårt för att ovanstående är det sämsta som kan hända skogsbruket (fast de gärna framhåller sågtimret som frälsaren).

Det finns då en risk att svenska skogsägare hamnar på efterkälken i den internationella konkurrensen.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Lars Lundqvist SLU  
#727880
Fredrik Reuter skrev:Är det inte konstigt då att Österrike har nästan 32 % av den avverkade volymen som blir sågade trävaror?

Har du kollat att jämförelserna utgår från samma måttenheter, så man exv inte jämför andel av m3sk med andel av m3fub eller med andel av m3to ub?

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Fredrik Reuter  
#727887 Nej, vad jag har läst mig till så ska jämförelsen vara likvärdig. Men för att rätt ska vara rätt så har jag skickat från till Österrikes version av "Skogsindustrierna". Väntar på svar och återkommer.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

skogshare  
#727893
Lars Lundqvist SLU skrev:Nej.

Forskningen om skogsbruk är pytteliten i förhållande till nästan all annan forskning, och det gör att kompetensen är väldigt begränsad.


Mot bakgrund mot de många felaktiga/vilseledande utsagor som cirkulerar i den aktuella klimatdebatten, vore det då ändå värdefullt med en så öppen redovisning - gärna officiell - som möjligt av SLU:s förhoppningsvis samlade ställningstaganden till de mest frekventa och allvarligaste felaktigheterna med avseende på skog, skogsbruk och ev. förädlingsindustri, som framförs också av tyngre debattörer som Rummukainen med flera.

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Älgfoderodlare  
#727897
Fredrik Reuter skrev:
Lars Lundqvist SLU skrev:Men framförallt säger väl Markku ingenting om hur det borde vara istället? Han presenterar inget konkret alternativ på hur skogen ska skötas i framtiden.


Är det inte konstigt då att Österrike har nästan 32 % av den avverkade volymen som blir sågade trävaror? Det är här delar av problemen ligger kan jag tro. Sverige förädlar sågade trävaror i din nedre del av spannet, andra länder ligger i övre delen.

Anledningen är troligtvis att skogsindustrin tjänat mest på massa. Det finns då inget incitament till ett högre sågutbyte. Det pekar istället på att det funnits incitament till att sänka utbytet (eftersom sågverksflis har haft bättre lönsamhet än sågade trävaror). Det är kanske därför vi har gått ner nästan 10 % i sågutbyte de senaste 50 åren?

Eftersom sågtimmer är det som ger över 90 % av intäkterna för skogsägare så är det ur deras aspekt inte munter läsning.

Rummukainen tar krasst sett upp att skogsindustrin i princip haft ensamrätt om skogen i 100 år men att det nu håller på att förändras. Troligtvis är det också så att klimatfrågan gör att omställningen inte kan påverkas. Det är helt enkelt för stora spelare med på internationell nivå för att "stoppa snöbollen".

Jag vet inte men det känns som att en lyckosam väg in i framtiden är att satsa på sågverk och kombinera sågverket med en skivindustri intill. Till detta kommer då längre omloppstider och mindre "massabruksgallringar". I kombination med skogar som klarar framtidens klimat så kan jag då inte se annat än en extremt ljus framtid för skogsägarna. Lägger man till att man under tiden man bygger "råvara för framtidens kollagring" kan få betalt för en bra skogsvård (kolsänka och/eller biodiversitet) så blir man nästan bländad.

Det är då riktigt tråkigt att den ev. förloraren (massabruken, med bihang?) jobbar stenhårt för att ovanstående är det sämsta som kan hända skogsbruket (fast de gärna framhåller sågtimret som frälsaren).

Det finns då en risk att svenska skogsägare hamnar på efterkälken i den internationella konkurrensen.


Jag är nog benägen att hålla med dig "Fredrik". Även om det inte som "Lars L" säger, direkt framgår hur ett ev. framtida skogsbruk kan / ska förändras för att möta de förväntningar som finns inför framtiden. Så har jag ju ändå haft den drivkraften o uppfattningen sen jag själv vart skogsägare, att det är någonting som inte riktigt stämmer med hur vi sköter dagens skogar. Vad det i grunden var, vet jag kanske inte så där på rak arm. Men jag kan ju mer eller mindre konstatera idag, att jag inte varit fel ute. Min förhoppning är ju att det blir / skapas en mer utbredd internationell handel till gagn för oss svenska privatskogsbrukare i.o.m. dessa nu aviserade förändringarna. Oavsett hur o i vad handeln kommer att öka, så kan det säkert komma att bli brister på flera marknader, o de hoppas jag att vi blir klart bättre på att utnyttja till vår fördel. För hur ska denna int. marknad veta om VAD som finns i de svenska råvarutillgångarna, då vi aldrig blir marknadsförda att ens ha dom ! ? Tilltron till att vår egna inhemska marknad ger oss det bästa i avkastning, bleknar när man ser int. jämförelser. Därför står mina skogar tryggt kvar där dom står i väntan på denna framtid, o den kommer !

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Fredrik Reuter  
#727901 Jo, vi vet ju inte hur framtiden ser ut men det finns fog att tro att den inte kommer se ut som idag.

Tills jag förkovrar mig annorlunda så tror jag aldrig att det kommer bli "avverkningsstopp" på sågtimmer (något som skogsindustrin vitt och brett sprider ut att så blir fallet). Troligtvis inte heller hyggesförbud. Att fortsätta med låga sågutbyten och hårda uttag i gallringar för att få massaved tror jag dock kan bli svårt.

Och återigen, ska man vara riktigt krass så spelar också detta skogsägarna i händerna. Massaved är det troligtvis ingen skogsägare som blivit rik på de sista 50 åren och gallringar med mindre uttag och högre kvalitet är ju inte heller direkt av ondo, eller?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Lars Lundqvist SLU  
#727903
skogshare skrev:Mot bakgrund mot de många felaktiga/vilseledande utsagor som cirkulerar i den aktuella klimatdebatten, vore det då ändå värdefullt med en så öppen redovisning - gärna officiell - som möjligt av SLU:s förhoppningsvis samlade ställningstaganden till de mest frekventa och allvarligaste felaktigheterna med avseende på skog, skogsbruk och ev. förädlingsindustri, som framförs också av tyngre debattörer som Rummukainen med flera.

SLU är ett universitet och har därmed inte någon samlad uppfattning i politiska frågor. Det Rummukainen framför är hans egen uppfattning, inte Lunds universitets uppfattning.

Användarvisningsbild

Re: Skogsbruk 2.0 — tiderna förändras

Lars Lundqvist SLU  
#727904
Fredrik Reuter skrev:Massaved är det troligtvis ingen skogsägare som blivit rik på de sista 50 åren och gallringar med mindre uttag och högre kvalitet är ju inte heller direkt av ondo, eller?

Skogsägarna blir knappast rikare om all avverkning ska ske i gallringar med mindre uttag än idag. Och skogen får ju inte automatiskt högre kvalitet därför att vi bara avverkar en del av träden. De träd som lämnas kvar har ju den kvalitet de har. Det kanske blir bättre kvalitet på sikt, men då pratar vi om en situation 30 år, 50 år eller ännu längre bort i tiden.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).