Skogz skrev:Knagge skrev:Det beror på hur man ser på saker och ting.
Äger man skog för att maximera vinsten i rörelsen varje år.
Eller vill man att skogsmark skall producera så många m3sk som möjligt varje år.
Det är olika synsätt jag tycker det senare är bättre.
Jag tycker det känns konstigt hur dessa två synsätt kan skilja sig? Att äga en skog för att den ska producera så många m3sk som möjligt varje år borde ju indirekt också betyda att man äger skogen för att maximera vinsten i rörelsen. Maximerad total tillväxt borde gå hand i hand med maximerad lönsamhet.
Skogz skrev: Det kan jämföras med en aktie som ger en utdelning på 10 kr per aktie. I år kostar aktien 100, då har vi 10% direktavkastning. Men om 50 år så är aktien värd 500 kr medans du fortfarande har 10 kr utdelning = 2% DA. Utdelningen i relation till aktiens pris blir alltså kontinuerligt mindre och mindre.
skogshare skrev:Skogz skrev: Det kan jämföras med en aktie som ger en utdelning på 10 kr per aktie. I år kostar aktien 100, då har vi 10% direktavkastning. Men om 50 år så är aktien värd 500 kr medans du fortfarande har 10 kr utdelning = 2% DA. Utdelningen i relation till aktiens pris blir alltså kontinuerligt mindre och mindre.
@Skogz, utan att vara expert på aktier menar jag att du väl i kalkylen ändå måste ta med både värdeökningen på 500% - även om den är nominell - och direktavkastningen under 50 år. Sedan är ju också frågorna vilka alternativ du har att få en bättre avkastning och vilka möjligheter du har att klara din försörjning under tiden kapitalet är bundet.
Ett sätt är bygga upp virkeskapitalet, utan att det kostar för mycket, är annars återigen att gå över till ett gallringsfritt skogsbruk, där kostnaden för ett större slutavverkningsförråd och stormsäkrare skog, är ett missat, i bästa fall ett magert gallringsnetto. Ett annat är att gödsla fram en större tillväxt 5 -10 år före slutavverkning.
Skogz skrev: I närmare eftertanke så var exemplet med aktien dålig och felaktig. Ett bättre exempel vore att föreställa sig ett bankkonto som kontinuerligt lämnar ett fastställt belopp på 10 kr ränta per år oavsett hur stor mängd pengar som finns inne på kontot. Om det från början ligger 100 kr inne på kontot så blir räntan 10% per år. Efter 50 år så kommer det fortfarande ge 10 kr ränta, men istället så innehåller bankkontot 500 kr vilket ger en ränta på endast 2%. Efter 30 år till så finns det 800 kr inne på kontot och då blir räntan är 1.25% på det stående kapitalet (10 / 800 = 0.0125)
Desto längre vi låter det hela löpa desto större kapitalunderlag blir det som vi lär ställa i relation till årets avkastning.
skogshare skrev:Skogz skrev: I närmare eftertanke så var exemplet med aktien dålig och felaktig. Ett bättre exempel vore att föreställa sig ett bankkonto som kontinuerligt lämnar ett fastställt belopp på 10 kr ränta per år oavsett hur stor mängd pengar som finns inne på kontot. Om det från början ligger 100 kr inne på kontot så blir räntan 10% per år. Efter 50 år så kommer det fortfarande ge 10 kr ränta, men istället så innehåller bankkontot 500 kr vilket ger en ränta på endast 2%. Efter 30 år till så finns det 800 kr inne på kontot och då blir räntan är 1.25% på det stående kapitalet (10 / 800 = 0.0125)
Desto längre vi låter det hela löpa desto större kapitalunderlag blir det som vi lär ställa i relation till årets avkastning.
Ett bankkonto, där banken betalar ut ett fastställt räntebelopp/år oavsett innestående belopp är inte realistiskt - annat än möjligtvis i muslimska länder där vinstbegreppet i princip är tabu. Dessutom ökar ju nettovärdetillväxten ( exkl. inflation) i skogen inte linjärt med det ökande virkesförrådet utan accelererar med ökande dimensioner, gagnvirkesandel, timmerandel, kvalitetstillväxt, möjligt sågutbyte samt sjunkande avverkningskostnad/m3sk och senarelagda föryngringskostnader. Längre omloppstider ger också bättre flexibilitet att invänta prismässigt bästa möjliga avverkningstillfälle.
I detta sammanhang vill jag passa på att vidarebefordra en fråga till alla forumister, som en tysk god vän ställde till mig för många år sedan med anledning av svenskarnas, i hans ögon, korta omloppstider, klena dimensioner och virkesförråd vid slutavverkningarna. Han var själv skogsförvaltare med huvudinriktning på självföryngrad fanérbok med mycket grova dimensioner. Frågan var grovt förenklad: Vad anser du bäst - en värdetillväxt på 10% om virkeskapitalet är 10.000 kronor eller en värdetillväxt på 3% om virkeskapitalet är 100.000? Vad anser ni?