Föryngring
Plantöverlevnad
tor 25 mar 2021, 06:12#706351Du som kan påvisa en onormalt hög avgång av plantor, gör en anmälan till leverantören, troligtvis kan denne då ersätta dig med nya plantor - jobbet lär du få göra själv
ons 31 mar 2021, 09:51#707411Trodde att både Trico och Imprid skulle skydda mot alla skadegörare men möss/sorkar skyr inget. Fått upp mot 1000 tallplantor uppätna i vinter. Trösten är att jag sådde tallfrö samtidigt så det finns ändå hopp om en fin plantering, om än något försenat.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Det du inte hann idag kan du göra i morgon och hinner du inte då heller så var det inte så viktigt
ons 31 mar 2021, 18:34#707466Precis, där du noterade att det var lite angrepp av snytbagge när du kollade. De största angreppen var överst på den lilla höjden. Mycket märkligt med sorkangrepp på en torr kulle, har nog aldrig hört talas om den risken på den typ av mark. På de delar som låg lägst, ner mot mossen, fanns inte ett enda gnag och inte heller en enda granplanta, bara på tallen. Hoppas de har fått i sej så mycket Imprid att de är borta i fortsättningen.
Det du inte hann idag kan du göra i morgon och hinner du inte då heller så var det inte så viktigt
tor 13 maj 2021, 18:19#712795
@sundelius:
Hur ser planteringen ut så här tre säsonger senare?
MVH
Alias
sundelius skrev:Var och kollade på all avverkning hos grannarna som pågår just nu.
Såg bland annat två nyfödda kid och flera harungar
Mindre roligt var de djur som gnagt på mina nya plantor. Vet väl egentligen redan vad det kan vara som angripit men eftersom jag varit förskonad tidigare så ställer jag frågan ändå.
Vad har orsakat skadorna?
@sundelius:
Hur ser planteringen ut så här tre säsonger senare?
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
tor 13 maj 2021, 22:01#712835Ja du @alias
Hygget är ett sorgebarn trots hjälpplantering. Glest med granplantor och självföryngrat löv hålls nere av viltet. Ormbunkar och hallon är det gott om.
Har av intilliggande hygge lärt mig att det skulle definitivt markberetts och idag hade jag även sått tall trots bra bonitet då marken är torr.
Ett alternativ hade varit att börja om nu men omväxling förnöjer och det kommer bli skog här med till slut. Springer över med röjsågen och Strands slyklinga varje säsong för att hjälpa de plantor som kommer upp
Har definitivt tappat produktion i uppstartsfasen men blandskog är trevligt
Hygget är ett sorgebarn trots hjälpplantering. Glest med granplantor och självföryngrat löv hålls nere av viltet. Ormbunkar och hallon är det gott om.
Har av intilliggande hygge lärt mig att det skulle definitivt markberetts och idag hade jag även sått tall trots bra bonitet då marken är torr.
Ett alternativ hade varit att börja om nu men omväxling förnöjer och det kommer bli skog här med till slut. Springer över med röjsågen och Strands slyklinga varje säsong för att hjälpa de plantor som kommer upp
Har definitivt tappat produktion i uppstartsfasen men blandskog är trevligt
Snickare som fuskar i skogen ungefär 5 månader om året.
tis 08 jun 2021, 13:12#715609Jag blev lite ledsen nu när jag tittade till mitt hygge. 😥 Planterat -18 barrot, ej markberett. 67% gick bort. Hjälpplanterat -19, och för ett år sedan hade 20% gått bort. Nu idag var jag och tittade på hygget, och det var svårt att hitta några granplantor alls. Även om gräset är grönt, då skall man väl kunna hitta stora plantor?
Här är är lite bilder från hjälpplanteringen, tyckte det såg ok ut i höstas. 🤔
blog/Mangan/hjalpplantering_b-8233.html#replies
Här är är lite bilder från hjälpplanteringen, tyckte det såg ok ut i höstas. 🤔
blog/Mangan/hjalpplantering_b-8233.html#replies
Självvald väg i egen skog
TS
tis 08 jun 2021, 13:26#715611Riktigt surt givetvis. Var ute nu på lunchen och kollade granbarkborre i hyggeskant. Hygget planterat med barrot av gran. Många torra, bruna och döda plantor men några gröna också.
Fast dina, är de helt borta?
Fast dina, är de helt borta?
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
tis 08 jun 2021, 13:37#715612Jag var egentligen ute i sprang, så stannade på några ställen på hygget och letade. Får nog gå ditt med mitt metspö och leta noggrant. Men planterna var så stora så de borde synas tycker jag. Såg många ställen där båda plantorna var döda, dä jag planterat nytt bredvid den första.
Självvald väg i egen skog
TS
tis 01 sep 2026, 11:55#915937
Det här med påverkan på snytbaggetrycket på hygget kopplat till nyare angränsande hyggen eller avverkning av +10 frötallar fick mig att fundera på gallring intill befintliga hyggen.
Vi snackar ju ofta om vindskaderisken i gallringsbeståndet när man gallrar intill en hyggeskant, men jag funderar på i vilken grad en gallring i ett intilliggande granbestånd påverkar snytbaggetrycket på hygget?
Jag har ett större hygge som togs upp i början av 2025 och ska harvas i slutet av 2027 och planteras våren 2028 (3 års hyggesvila), om allt går som planerat. Om man bedömer att en gallring av intilliggande granbestånd påverkar snytbaggetrycket på hygget så är ju frågan om man bör gallra snarast eller avvakta tills det gått ett par växtsäsonger efter planteringen?
MVH
Alias
Tåndemåla skrev:sundelius skrev:@Tåndemåla två följdfrågor.
Varför är det viktigt att viltbehandla, är det för att snytbaggen satt ner vitaliteten på plantorna?
Vad menar du med att det är störst risk andra hösten?
Första frågan hade du svartet på själv. Ju bättre förutsättningar plantan har när angreppet sker ju större chans för att klara det.
Snytbaggen har en treårig cyckel där inflygning sker på våren av könsmogna baggar. De gör födosök under tiden de förökar sig. Sedan är det lugnt under ett drygt år tills nya baggar kläcks. Detta sker andra hösten eller under kalla somrar tredje våren.
De nykläckta bagger går upp och gör ett födosök och vid höstkläckning blir baggarna oftast också önsmogna redan då. Känslig tid är riktgt varma dagar i september. Tredje våren är sista rungan för baggarna om inte det huggits fröträd. Tio fröträd på ett hygge räcker för att det ska dra som ett nytt. Ny hyggen kant ungefär dubbla trädlängden.
Det här med påverkan på snytbaggetrycket på hygget kopplat till nyare angränsande hyggen eller avverkning av +10 frötallar fick mig att fundera på gallring intill befintliga hyggen.
Vi snackar ju ofta om vindskaderisken i gallringsbeståndet när man gallrar intill en hyggeskant, men jag funderar på i vilken grad en gallring i ett intilliggande granbestånd påverkar snytbaggetrycket på hygget?
Jag har ett större hygge som togs upp i början av 2025 och ska harvas i slutet av 2027 och planteras våren 2028 (3 års hyggesvila), om allt går som planerat. Om man bedömer att en gallring av intilliggande granbestånd påverkar snytbaggetrycket på hygget så är ju frågan om man bör gallra snarast eller avvakta tills det gått ett par växtsäsonger efter planteringen?
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
tis 01 sep 2026, 17:16#915958Snytbagge lockas av färsk tallkoda. Om det är ren granbestånd igen fara då.
Det märkliga är att snytbagge ändå väljer hellre gran än tallplantor på nyplanterad hygge ändå. 😀
Det märkliga är att snytbagge ändå väljer hellre gran än tallplantor på nyplanterad hygge ändå. 😀
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
tis 01 sep 2026, 18:09#915964
Har du någon källa på de uppgifterna om att det endast skulle vara lukten av tallstubbar som lockar till sig snytbagge?
Hade det stämt så hade man ju knappast behövt tänka på snytbaggerisken vid plantering på hyggen där det endast vuxit gran tidigare, och det stämmer dåligt med mina observationer...
MVH
Alias
HannuRöj skrev:Snytbagge lockas av färsk tallkoda. Om det är ren granbestånd igen fara då.
Det märkliga är att snytbagge ändå väljer hellre gran än tallplantor på nyplanterad hygge ändå. 😀
Har du någon källa på de uppgifterna om att det endast skulle vara lukten av tallstubbar som lockar till sig snytbagge?
Hade det stämt så hade man ju knappast behövt tänka på snytbaggerisken vid plantering på hyggen där det endast vuxit gran tidigare, och det stämmer dåligt med mina observationer...
MVH
Alias
"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain
-Mark Twain
tis 01 sep 2026, 18:45#915965Plantöverlevnad kontra snytbagge är en historia för sig.
Jag "tror" att faran med snytbagge betydligt varier år från år.
Jag "tror" även att om man först är noga med att ta bort överflödigt ris + gör en nogrann markberdning minimerar man riskerna för snaybaggeangrepp betydlgt.
Jag "tror" att faran med snytbagge betydligt varier år från år.
Jag "tror" även att om man först är noga med att ta bort överflödigt ris + gör en nogrann markberdning minimerar man riskerna för snaybaggeangrepp betydlgt.
tis 01 sep 2026, 18:48#915966Där ja har haft problem me snytbagge är ju uteslutande på fornåker där ja inte fått markbereda.
Får nog säga att de är väldigt lite problem ja haft me snytbagge å bortgång av plantor annars.
Ja har ju i princip bara självföryngrad tall å där är de markberett 100 procent å inga problem men de är ju ochså mer än 3 år efter avverkning som de tar sig.
Där snytbaggen bråkar är på gräsväxt.
Har haft en del döa plantor på områden som har vindfällt å huggts på glesa (gammla) granområde med ordentliga pattagranar som riset inte bortforslats på.
Där har de varit stor bortgång på granplantor å omplanterats flera gånger me uruselt resultat.
De sistnämnda dock inte några större arealer.
Får nog säga att de är väldigt lite problem ja haft me snytbagge å bortgång av plantor annars.
Ja har ju i princip bara självföryngrad tall å där är de markberett 100 procent å inga problem men de är ju ochså mer än 3 år efter avverkning som de tar sig.
Där snytbaggen bråkar är på gräsväxt.
Har haft en del döa plantor på områden som har vindfällt å huggts på glesa (gammla) granområde med ordentliga pattagranar som riset inte bortforslats på.
Där har de varit stor bortgång på granplantor å omplanterats flera gånger me uruselt resultat.
De sistnämnda dock inte några större arealer.
tis 01 sep 2026, 19:10#915969
Har ingen källa men sånt gammal sanning lever och mår bra här.
Jag kan ju ha fel eller så det kan vara annorlunda där nere. Min observation är nog att det är presis granplantor som drabbas av snytbagge och det förekommer om det är tall, till exempel omkullblåsta fröträd, men har aldrig sett skador i rena granskogar.
😀 Jo, en sak är dock det besprutas plantor i Finland. Plantorna blir ju inte barkat ihjäl om det inte finns enormt mycket insekter.
alias skrev:HannuRöj skrev:Snytbagge lockas av färsk tallkoda. Om det är ren granbestånd igen fara då.
Det märkliga är att snytbagge ändå väljer hellre gran än tallplantor på nyplanterad hygge ändå. 😀
Har du någon källa på de uppgifterna om att det endast skulle vara lukten av tallstubbar som lockar till sig snytbagge?
Hade det stämt så hade man ju knappast behövt tänka på snytbaggerisken vid plantering på hyggen där det endast vuxit gran tidigare, och det stämmer dåligt med mina observationer...
MVH
Alias
Har ingen källa men sånt gammal sanning lever och mår bra här.
Jag kan ju ha fel eller så det kan vara annorlunda där nere. Min observation är nog att det är presis granplantor som drabbas av snytbagge och det förekommer om det är tall, till exempel omkullblåsta fröträd, men har aldrig sett skador i rena granskogar.
😀 Jo, en sak är dock det besprutas plantor i Finland. Plantorna blir ju inte barkat ihjäl om det inte finns enormt mycket insekter.
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).