tis 30 mar 2021, 13:46#707271
De två graferna visar inte riktigt samma sak och därför blir det ev lite tokigt att säga att pengar inte flödat till räntemarknaden.
Räntenivån kan man se som ett värderingsmått. Hög ränta=hög förväntad framtida avkastning=billigt och tvärtom med låg ränta. Sen kan man komplicera det lite genom att dela upp räntan i real o nominell.
Motsvarande mått för aktier är PE-talet, eller för att göra dem direkt jämförbara kan man vända upp o ner på det, E/P. Då kallas det Earnings Yield, dvs ett avkastningsmått som är jämförbart med räntan. Eller så kan man använda direktavkastningen som är E/P * utdelningsandelen för marknaden (snittet av alla bolag)
Me det sagt så ser värderingen på börsen också hög ut om man använder PE-tal men utan accelerationen på slutet. Detta är dock lite av en synvilla när det gäller logaritmiska (procent på procent) talserier som börsindex, då ser alltid senaste uppgången mycket större ut än de tidigare då indexnivån (oftast) är högre. Man kan också förvandla börsindex till årsavkastning så kan man mer jämföra med räntan.
Nu glömde jag bort det jag tänkte fundera kring... räntemarknaden är dyr eftersom det är stor efterfrågan på räntepapper. Denna efterfrågan är inte riktigt "frivillig" då många köpare, försäkringsbolag t.ex. måste ha en del räntor i sina portföljer. De som köper sönder marknaden så att räntor är så låga är centralbankerna, det har de gjort i många år nu (och kommer säkert att fortsätta med) eftersom det är så skönt med låga räntor... ett tag... sen blir det lite jobbigt med höga skulder 😉
Husqvarna 445, Yanmar2001D+kran o huggarvagn