mån 25 jan 2021, 13:38#696480
Mellberg skrev:Att trakthyggesbruket som det bedrivs i vårt land skulle vara så klimatsmart kunde ingen tro för 50 år sedan. Med facit i hand, visar det sig att vi idag avverkar ca 30% mer än för 50 år sedan. Samtidigt är virkesförrådet dubbelt så stort som för 100 år sedan.
Så länge vi avverkar mindre än tillväxt + naturlig avgång, kommer vår skog att vara en kolsänka.
Att som Skydda Skogen påstå att fossilt kol är bättre, är ju helt befängt. Förbränning av fossilt kol ökar alltid halten co2 i luften. Det gröna kolet från våra skogar cirkulerar och ökar inte mängden co2.
Vi föryngringsavverkar endast ca 1 % av skogarealen årligen, vilket förenklat kan beskrivas som att vi hugger ett av hundra träd årligen. Det inser de flesta är ingen skövling. 😎 Sedan planterar vi minst två träd för varje avverkat, normalt tall eller gran, så det sker ingen avskogning heller. 👍
Låt oss ta en fråga i taget:
1. Fossilt vs biobaserat. Du tolkar oss fel helt enkelt. Vi påstår inte att fossila bränslen är varken hållbara eller miljövänliga! Låt oss klargöra det en gång för alla! Och, du har förstås helt rätt i att det är skillnad på de fossila som tillkommer, och de biobaserade som, beroende på omloppstid, kan vara/är mer eller mindre cirkulära.
Men, du glömmer tidsaspekten, hur bråttom vi har. Vi kan inte vänta 50-60 till 120 år (eller mycket mer) på att ny uppvuxen skog ska ta upp samma kol igen. Vi har inte den tiden att lösa klimatkrisen. Vi måste minska alla former av utsläpp så mycket vi bara kan redan nu.
Titta på dessa båda föreläsningar om ni vill få mer data:
och om kalhyggen och klimat (18 min in i klippet):
Att träd går att återplantera är en sak med gammal naturskog är inte en förnyelsebar resurs som går att återplantera och få tillbaka efter 60-90 år (ganska vanlig omloppstid idag). Vi lyfter i filmen baksidorna för biologisk mångfald, klimatet och andra miljöområden, som kalhyggesbruket och industrin orsakar. Svårare än så är det inte.
2. Virkesvolymen nu och förr?Skogsindustrins tideräkning verkar ibland börja år 1920. Då, efter många år av skogsbruk (då man avverkade en stor del av de grövsta träden) började skogsstatistiken insamlas, när den stående volymen skog i landet var mycket lägre än innan (vi hade dock mycket skog även 1920). Företrädare för näringen har offentligt ljugit och sagt att Sverige i princip var avskogat på 1850-talet, eller ”för hundra år sedan”, för att liksom extra understryka att skogarna i Sverige är ett verk av skogsindustrierna och ett tydligt gott betyg för skogsmodellens hållbarhet.
Man frågar sig vad som byggde upp sågverksindustrin på 1800-talet om det inte fanns någon skog? Varför var Sverige ett av de världsledande exportländerna på timmer om det inte fanns något timmer i skogen?
Skillnaden är att merparten av dåtidens volym, i alla fall i den stora del av den svenska skogsmarken som utgörs av Norrlands skogar, till en inte obetydlig del fanns i grova gamla träd, som stod i artrika och komplexa naturskogar. Idag finns majoriteten av volymen i täta produktionsskogar/bestånd under 100 år. Intressant att notera är att industriskogarnas täthet och igenväxning av glesare skogs- och trädbärande miljöer också det är hot mot många arter.
Volymen i skogen i Norrland var sannolikt högre på 1800-talets början än idag (enligt skogshistoriker), samtidigt som det var så, att på den tiden påverkades också virkesvolymen av olika mänskliga aktiviteter. Då handlade påverkan på virkesvolymen om exempelvis kolning i olika bergsbruksområden, om svedje- och betesbränning, om skogsbeten av människors tamdjur, gärdesgårds- och skeppsbyggen, tjärtillverkning, tunntillverkning, vedförsörjning, husbyggen och om vilda skogsbränder etc. Trots den dåtida mänskliga påverkan på naturskogarna var virkesförrådet högt och det fanns enligt flera studier mycket mer gammelskog och mycket mer riktigt stora träd, än i dagens skogslandskap.
Dagens volym är alltså inte högre än någonsin. Däremot finns volymen tyvärr i mer enformiga skogar och plantager än tidigare, och nyttjas på ett annat sätt än historiskt.
Det stämmer att tillväxten är hög i många produktionsbestånd. Men, som de flesta av er vet är volymtillväxten inte det enda ekonomiska värdet med skog, och absolut inte samma sak som ett mått för hållbarhet inom olika miljöområden. Att bara hänga upp sin argumentation på att virkesåkrar som exempelvis gödslas kan producera mer kvantitet kortsiktigt än naturligt föryngrade skogar är inget hållbart argument för denna modell. Resiliensen då? De andra värdena, virkeskvaliteten osv?
3. Tillväxten högre än avverkningen?Ni känner säkert till att detta är ett förenklat påstående? Det är nämligen så att tillväxten och avverkningen snart är i kapp i den brukade delen av arealen (Om man ska tro T. Lundmark på SLU). Resten av volymökningen, sker främst inom naturvårdsarealen.
4. Angående påståendet att man planterar fler träd än man avverkar.Skogshistoriken i filmen kommentar bland annat detta påstående: ””I mer än hundra år har Sverige planterat mer träd än vad de hugger ner”. I filmen ville vi belysa, dels att skog kan föryngras utan plantering, vilket skog gjort i årmiljoner (och här i norden sedan istiden), och dels att detta påstående inte stämmer. Man planterade inte fler träd än man avverkade på början av 1900-talet, då var naturlig föryngring det vanliga. Vissa inom skogssektorn vill ha beröm för en fotosyntes de knappast uppfunnit, till och med vill de ta äran för de plantor som föryngrats genom att träd släppt sina frön, eller föryngrats via rötter. Dessa skogsnäringsföreträdares berättelse går ut på att få det att framstå som att Sverige i princip var avskogat för hundra år sedan, men att genom att man varit så duktig på att plantera träd, har vi idag så mycket skog.
Denna osanna bild är viktig att beröra, eftersom människor i stort inte riktigt verkar förstå skillnaden mellan skog och en samling träd.
Detta är skogsnäringen i Sveriges främsta retoriska redskap. Det upprepas i alla möjliga forum och former, på stora reklamskyltar i tunnelbanan, som reklam innan biofilmer, på tv, i tidningar och i internationella utspel.
De har valt denna strategi därför att plantering av träd associeras till något positivt, både i Sverige och globalt. Det är kopplat till plantering och återbeskogning av tidigare avskogade arealer. Men, det man i dessa kampanjer ”glömmer” att nämna, är att man i Sverige först kalavverkar äldre skog och naturskog, för att sedan plantera trädplantor i rader (om vi inte pratar om återplantering på tidigare betes- och jordbruksmark). Det skulle inte slå lika hårt som en positiv gärning om de var tydliga med denna ”detalj”.
En inte obetydlig del av tillväxten i svensk skog sker faktiskt i naturligt föryngrade, men brukade skogar, och i naturvårdsavsättningar, kontinuitetsskogar och reservat. Naturlig föryngring innebär lägre kostnader för markägaren vad gäller föryngring, eftersom man inte måste köpa plantor och inte lägga tid och pengar på att plantera dem. Återigen ett ekonomiskt argument som ofta glöms bort när man pratar tillväxt och förädlade plantor.
Att det skulle planteras 2-4 plantor för varje som avverkas har jag inte kunnat hitta några bevis för. Detta verkar inte heller stämma. Det finns fler som tvivlar:
https://twitter.com/leif_oster/status/1 ... 3602857985Detta är heller inte ett trovärdigt eller bra argument för hållbart skogsbruk. Det är skillnad mellan träd och skog.