Öppna kategorin

[r93]

ons 20 jan 2021, 09:30#695278 Problemet med dessa grupper är att dom aldrig blir nöjda, har du 50 ha mark och 5-10 av den är skött som dom vill så är det för lite, på mina gamla hagmarker har jag huggt ut all gran och huggt fram gamla lövträd, bara för att det ser fint ut, och det är trevligt att gå där på vårarna, likaså har jag grävt en damm, bara för att det är fint och det är väldigt roligt att få se lite sjöfågel här ute i skogen.

Båda dessa åtgärder hade jag kunnat få EU stöd för, men har avstått.

Jag har även planterat igen gammal åkermark med gran bara för att dessa är olönsamma att bruka, i princip överallt har jag varit och petat, så jag har ju format fastigheten efter mitt eget tycke.

Jag slutade för många år sedan att röja gamla stenmurar då buskarna runt dessa är väldigt bra för fåglar att bygga bo i, men jag odlar även viltgrödor på en bit i skogen, i ärlighetens namn mest för att skjuta viltet, men även att håller sig lite borta från planteringar.

Så alla gör något som säkert passar men å andra sidan så gör alla även något förkastligt.

Jag skulle inte vilja visa upp min fastighet i något offentligt reportage då folk har blivit allt för extrema, en kompis hade öppet instagram, han slutade med det när han fick jakttornen halvt genomsågade.

...

[gurka]

ons 20 jan 2021, 10:49#695289

Vi tar avstånd från dagens skogsbruksmetoder, som inte lever upp till skogsvårdslagens portalparagraf att miljömålet ska jämställas med produktionsmålet.

Att miljömålet ska jämställas med produktionsmålet verkar vara en sund princip men vem och på vilket sätt kan man göra en rättssäker bedömning och varför omfattar den enbart skogsproduktion?
Varför införs inte samma bedömningsgrund för t.ex. vindkraft, brytning av mineraler för batteriproduktion eller stadsutvidgning ,där ju allt större ytor läggs under asfalt eller betong.

[Torbjörn Johnsen]

ons 20 jan 2021, 12:12#695301 Det här är en intressant diskussion tycker jag. Om man bortser från helt orimliga förhållningssätt som beskrivs i artikeln (köra över tjädrar, plåga djur, hälla ut diesel...) och som jag inte tror att nån vettig människa egentligen ställer sig bakom, så finns det några dimensioner i debatten som gör den väldigt polariserad. Jag upplever att skogsägare och "miljömuppar" sällan pratar om samma sak. Jag försöker att utveckla:

-Miljöorganisationerna siktar på skogsbolagen men kulan träffar den enskilde skogsägaren
De flesta enskilda skogsägarna har små markinnehav jämfört med andra ägare och då framför allt skogsbolagen och Sveaskog. Genomsnittsfastigheten för enskilda ägare är 58 ha skogsmark (49 ha produktiv skogsmark) i Sverige. Lite större i norr (97/77 ha i N Norrland, 75/65 ha i S Norrland) och mindre i södra halvan (47/40 ha i Svealand och 45/39 ha i Götaland. De privata skogsägarna känner inte igen sig av miljörörelsens beskrivning av svenskt skogsbruk. Den handlar kanske mer om skogsbolagen? Däremot reagerar de på kritiken.

-Det finns en stor nord/sydlig skillnad i svenskt skogsbruk
Sverige är ett avlångt land och förutsättningarna för skogsbruk skiljer sig starkt från Skåne i söder till tundrans kant i norr. Dessutom skiljer sig ägarstrukturen (mer bolagsmark i norr, mer privat i söder) och det finns en rennäring som påverkar skogsbruket i norr. Jag uppfattar att mycket av miljörörelsens kritik mot skogsbruk siktar mot skogsbruket i norr och bolagens skogsbruk. Framför allt Sveaskog.

-Intrång drabbar en liten markägare mer än en stor
Ett skogsbolag har inga större problem att avsätta arealer till naturvård. De har dessutom resurser att processa och förhandla för att få mark inlöst eller ersatt. För en enskild skogsägare blir även en liten begränsning i skogsbrukandet ett stort intrång. Det är också skogsbolagen som drivit på för att implementera certifieringsprogramen och även där blir det haltande vilket inte minst visade sig i arbetet med nyckelbiotoperrna.

-Skogsägarna har fått skogsindustrin som företrädare
Eftersom miljömässiga begränsningar att bruka skog riskerar att minska virkesflödet har skogsindustrin tagit upp äganderättssfrågor (för privata skogsägare) på sin agenda. Det kan ju tyckas bra vid en första anblick men det innebär också att skogsägaren företräds av aktörer som inte har något förtroende hos miljöorganisationerna och som kanske inte fullt ut representerar de mindre skogsägarnas intressen.

-Möjligheten för skogsägare att få ersättning för intrång och avsättningar har minskat
Nyckelbiotopshanteringen (som baseras på frivilliga överenskommelser inom certifieringsprogram) och även implementering av artskyddsförordningen har hamnat utanför Skogsvårdslagen och även utanför möjligheterna för skogsägarna att få ersättning för intrång. Istället för att gå i riktning där man kräver att alla intrång hos privatskogsägare ska ersättas har man försökt att istället bromsa intrången (t ex stoppa Nyckelbiotopsinventeringen) vilket än så länge inte varit en framgångssaga. Det kanske hade varit bättre att det gjorts en genomgripande inventering och kartläggning av naturvärden och istället sett till att skogsägare som får orimliga intrång får en rejäl ersättning för detta?

-Naturvårdsorganisationerna har ibland en bristande kunskap om boreala skogsekosystem
Går man tillbaka i tiden (80-90-tal) så var man på väg mot att tillämpa utpräglad ståndortsanpassning och att anpassa naturvården efter ASIO-regimer. D v s naturliga störningsregimer: A= Mark som aldrig drabbades av störningar (skogsbrand), S= mark som sällan utsattes för störning, I= mark som ibland kunde utsättas för störning och O= mark som ofta utsattes för t ex skogsbränder. I A- och S-områden (där det ofta är gran) passar kontinuitetsskogsbruk bäst. Då bedömdes dessa områden motsvara kanske 10-15% av skogsmarksarealen. När det gällde I- och O-områden behövs störningen (brand , storm eller hygge) för att de arter som trivs här ska klara sig. T ex pionjärträdslag som tall som inte går att föryngra i bestånd utan behöver en större störning. Idag förespråkas allt mer "hyggesfritt" skogsbruk men det kan inte vara en lösning överallt.

Enskilda skogsägare borde frikoppla sig mer från industrin och debattera mer ur ett enskilt skogsägarperspektiv. Där borde det vara lättare att hitta en mer balanserad dialog med miljöorganisationerna. Om man däremot har hela fokuset på att inte störa virkesflödet så blir det svårt att hitta en bra dialog. Privata skogsägare behöver inte dela industrins skräck för att virkesvolymen blir svårare att få fram och dyrare. Snarare tvärs om!

[Håkan A]

ons 20 jan 2021, 14:25#695314 Jag tycker att Torbjörn fångar upp ett flertal viktiga punkter som jag tror påverkar den polariserade debatten om skog och skogsbruk!

För den som vill läsa mer om skogsägares upplevelser finns lite av resultatet från en studie bland sydsvenska skogsägare att hitta här: https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2021/konflikter-om-skogen-upplevs-allt-mer-handla-om-politik-och-kultur/
I nyhetsklippet finns också länk till artikeln som publiceras i Scandinavian Journal of Forest Research. Nyhetsklippet är på svenska, artikeln på engelska.

För egen del finner jag polariseringen tråkig, för den leder sällan till att debatten driver kunskap framåt. Och de flesta från bevara-sidan är retoriskt skickliga, däremot brister ibland kunskaperna om skogshistoria och skogens naturliga dynamik.
Jag deltog, tillsammans med en representant från Svenska Naturskyddsföreningen, i ett seminarium förra våren som handlade om skogliga konflikter utifrån ett normalt skogsbrukande. Mitt deltagande var som enskild skogsbrukare, inte som representant för någon organisation. Trots detta fick jag använda hela den första timmen till att gång på gång förklara att jag inte deltog för att förklara eller försvara Södra, LRF, Sveaskog m.fl. organisationers agerande och ståndpunkter i olika frågor. I varje frågeställning som moderator tog upp kom hela tiden nya angrepp från SNF kring varför gör och tycker dessa aktörer si och så. Och en hel del av angreppen var på väldigt låg nivå. Uppenbart var strategin att försöka få motståndarsidan ur balans och gå i försvarsställning. Efter en timme gav SNF dock upp försöken att få skogsägarsidan ur balans så att det plötsligt gick att diskutera orsaker till att det ser ut som det gör t.ex. tidigare statlig skogspolitik och nuvarande skogsvårdslag och att det fortfarande sker mänskliga misstag men att det totalt sett faktiskt har skett mänga positiva förändringar.
Jag gläds fortfarande över att SNF representanten avslutade seminariet med att säga att: "Om fler skogsägare resonerade som du skulle nog läget i skogen se bättre ut!"
Tyvärr var det inte någon som hörsammade min uppmaning att komma och besöka mig och titta praktiskt på mitt skogsbruk. Jag driver traditionellt skogsbruk och hittills har inte någon skogsskyddare jag diskuterat med vågat ta steget att faktiskt åka ut till mig och titta och diskutera i verkligheten. Jag tror att detta säger något om bevara-sidans strategi och agenda.

[gurka]

ons 20 jan 2021, 14:59#695319

Och en hel del av angreppen var på väldigt låg nivå. Uppenbart var strategin att försöka få motståndarsidan ur balans och gå i försvarsställning.

Tyvärr är det så det fungerar överallt numera när publikfriande angrepp värdesätts högre än långsiktigt problemlösande arbete.

[rejser]

ons 20 jan 2021, 20:16#695409 Kom ihåg när jag stötte på en 'miljömupp' (ni vet ju att jag är miljömupp) på staden som var arg på skogsägare. Fick med mig henne att sätta sig på en bänk och berätta lite över regler och restriktioner vi arbetar efter, hur länsstyrelse påverkar. Texter om varför skogsbruk kan vara bra, och dåliga.
Att för inte så lång tid sedan knappt fanns skog i södra Sverige för att det skulle vara åkrar. Och den skogen som drivits upp behöver skötas

Men förklarade att jag förstod hennes synpunkter också., men blir ju lite partisk ändå.
Man måste respektera natur och skog, men samtidigt minska oljeanvändningen.

Hennes kommentar va "Detta står det inget om i vårt material som vi får..."

Ingen aning om vad vi gör i skogen, men försöker

[Värmlänning]

ons 20 jan 2021, 22:27#695436

Det här är en intressant diskussion tycker jag. Om man bortser från helt orimliga förhållningssätt som beskrivs i artikeln (köra över tjädrar, plåga djur, hälla ut diesel...) och som jag inte tror att nån vettig människa egentligen ställer sig bakom, så finns det några dimensioner i debatten som gör den väldigt polariserad. Jag upplever att skogsägare och "miljömuppar" sällan pratar om samma sak. Jag försöker att utveckla:

-Miljöorganisationerna siktar på skogsbolagen men kulan träffar den enskilde skogsägaren
De flesta enskilda skogsägarna har små markinnehav jämfört med andra ägare och då framför allt skogsbolagen och Sveaskog. Genomsnittsfastigheten för enskilda ägare är 58 ha skogsmark (49 ha produktiv skogsmark) i Sverige. Lite större i norr (97/77 ha i N Norrland, 75/65 ha i S Norrland) och mindre i södra halvan (47/40 ha i Svealand och 45/39 ha i Götaland. De privata skogsägarna känner inte igen sig av miljörörelsens beskrivning av svenskt skogsbruk. Den handlar kanske mer om skogsbolagen? Däremot reagerar de på kritiken.

-Det finns en stor nord/sydlig skillnad i svenskt skogsbruk
Sverige är ett avlångt land och förutsättningarna för skogsbruk skiljer sig starkt från Skåne i söder till tundrans kant i norr. Dessutom skiljer sig ägarstrukturen (mer bolagsmark i norr, mer privat i söder) och det finns en rennäring som påverkar skogsbruket i norr. Jag uppfattar att mycket av miljörörelsens kritik mot skogsbruk siktar mot skogsbruket i norr och bolagens skogsbruk. Framför allt Sveaskog.

-Intrång drabbar en liten markägare mer än en stor
Ett skogsbolag har inga större problem att avsätta arealer till naturvård. De har dessutom resurser att processa och förhandla för att få mark inlöst eller ersatt. För en enskild skogsägare blir även en liten begränsning i skogsbrukandet ett stort intrång. Det är också skogsbolagen som drivit på för att implementera certifieringsprogramen och även där blir det haltande vilket inte minst visade sig i arbetet med nyckelbiotoperrna.

-Skogsägarna har fått skogsindustrin som företrädare
Eftersom miljömässiga begränsningar att bruka skog riskerar att minska virkesflödet har skogsindustrin tagit upp äganderättssfrågor (för privata skogsägare) på sin agenda. Det kan ju tyckas bra vid en första anblick men det innebär också att skogsägaren företräds av aktörer som inte har något förtroende hos miljöorganisationerna och som kanske inte fullt ut representerar de mindre skogsägarnas intressen.

-Möjligheten för skogsägare att få ersättning för intrång och avsättningar har minskat
Nyckelbiotopshanteringen (som baseras på frivilliga överenskommelser inom certifieringsprogram) och även implementering av artskyddsförordningen har hamnat utanför Skogsvårdslagen och även utanför möjligheterna för skogsägarna att få ersättning för intrång. Istället för att gå i riktning där man kräver att alla intrång hos privatskogsägare ska ersättas har man försökt att istället bromsa intrången (t ex stoppa Nyckelbiotopsinventeringen) vilket än så länge inte varit en framgångssaga. Det kanske hade varit bättre att det gjorts en genomgripande inventering och kartläggning av naturvärden och istället sett till att skogsägare som får orimliga intrång får en rejäl ersättning för detta?

-Naturvårdsorganisationerna har ibland en bristande kunskap om boreala skogsekosystem
Går man tillbaka i tiden (80-90-tal) så var man på väg mot att tillämpa utpräglad ståndortsanpassning och att anpassa naturvården efter ASIO-regimer. D v s naturliga störningsregimer: A= Mark som aldrig drabbades av störningar (skogsbrand), S= mark som sällan utsattes för störning, I= mark som ibland kunde utsättas för störning och O= mark som ofta utsattes för t ex skogsbränder. I A- och S-områden (där det ofta är gran) passar kontinuitetsskogsbruk bäst. Då bedömdes dessa områden motsvara kanske 10-15% av skogsmarksarealen. När det gällde I- och O-områden behövs störningen (brand , storm eller hygge) för att de arter som trivs här ska klara sig. T ex pionjärträdslag som tall som inte går att föryngra i bestånd utan behöver en större störning. Idag förespråkas allt mer "hyggesfritt" skogsbruk men det kan inte vara en lösning överallt.

Enskilda skogsägare borde frikoppla sig mer från industrin och debattera mer ur ett enskilt skogsägarperspektiv. Där borde det vara lättare att hitta en mer balanserad dialog med miljöorganisationerna. Om man däremot har hela fokuset på att inte störa virkesflödet så blir det svårt att hitta en bra dialog. Privata skogsägare behöver inte dela industrins skräck för att virkesvolymen blir svårare att få fram och dyrare. Snarare tvärs om!

Jag tänker på en klassisk dikt...

”När Miljömupparna hämtade Sveaskog,
teg jag;
jag var ju ingen Sveaskogare.
När de spärrade in SCA,
teg jag;
jag var ju ingen SCA-are.

När de hämtade Holmen,
lät jag bli att protestera;
jag var ju inte med i Holmen.

När de hämtade mig,
fanns det ingen kvar som kunde protestera.”

Orginalet....
”När nazisterna hämtade kommunisterna,
teg jag;
jag var ju ingen kommunist.
När de spärrade in socialdemokraterna,
teg jag;
jag var ju ingen socialdemokrat.

När de hämtade de fackliga,
lät jag bli att protestera;
jag var ju inte med i facket.

När de hämtade mig,
fanns det ingen kvar som kunde protestera.”

Arbete renar själen, blodet och sinnet

Di säg att bjärn o järv fatter tycke för varann om månen står full i juli månas siste vecka, o avkomma blir en bjärv. Ett sint å plåget djur. Bortstött från de sina, tror den sig vara en människa och lär sig gå på två ben.

[Bosse1]

ons 20 jan 2021, 23:01#695452 Tja Sveaskog är redan "hämtat" statligt.

[Värmlänning]

ons 20 jan 2021, 23:16#695456

Tja Sveaskog är redan "hämtat" statligt.

Min poäng är att dessa klåfingriga tjuvar inte nöjer sig med Sveaskog på offeraltaret.
”Alla ska med”

Arbete renar själen, blodet och sinnet

Di säg att bjärn o järv fatter tycke för varann om månen står full i juli månas siste vecka, o avkomma blir en bjärv. Ett sint å plåget djur. Bortstött från de sina, tror den sig vara en människa och lär sig gå på två ben.

[Sne4]

tor 21 jan 2021, 13:40#695524 ämnet i sig är intressant, tyvärr verkar ett fåtal individer i nämnd organisation få en ganska stor genomslagskraft vad gäller tonläge. Faktanivån och argumentationstekinken talar sitt tydliga språk vad gäller dessa individer. Målande berättelser och uppbyggande av känslor. Ser man bakom detta så imponerar underliggande fakta dock inte.

Att som i detta fall dra några exempel på mindre genomtänkta beslut från några i gymnasieåldern (och en lärare)och sedan översätta detta till en industri var dock värre än vanligt.

Hur går det att resonera med sådana individer som väljer att argumentera så, är de verkligen fortfarande i stånd att kliva ur sin lilla bubbla?

[Älgfoderodlare]

tor 21 jan 2021, 13:55#695529 Många kloka o nyanserade kommentarer i trådens ämne. Jag kan se att mycket av det som bl.a. Torbjörn tar upp, är något som vi privatskogsbrukare kan o bör inse att vi inte är eller behöver spela med i, om vi bara vill o kan ställa oss utanför den polariserade debatten. För i hur jag utvecklat mitt skogsbruk, så utesluter inte det ena det andra. Man kan ha o få både och, utan att för den skulle göra uppoffringar eller avkall på sitt brukande. Allt beror på HUR man väljer skötselmetod o långsiktiga inriktning MED sitt brukande. Det som varit vägledande i, inte bara mitt skogsbruk utan även i min yrkesutövning, är att inhämta så mycket kunskap som möjligt, för att skapa sig en grund utifrån vilken jag började utveckla de för mig vägledande hypoteser o tankar om HUR jag borde kunna o önskade skapa de förändringar som skulle vara till gagn för de som jag ville vårda. Där är inte sjukVÅRD o skogsVÅRD så väldigt långt ifrån varandra. Genom att söka kunskap om HUR de olika systemen fungerar för att nå förbättringar, så kan man också välja HUR denna kunskap sen kan appliceras för uppnå de mål jag vill med mitt sätt att vårda. När det gäller sjukvården så har mina "vårdande" kunskaper burit frukt. När det gäller skogsvården, så är jag fortfarande mitt i processen ( tiden det tar för utvärdering o måluppfyllnad skiljer sig en del). Men så här mitt i denna process, så ser jag att det som jag tror miljösidan önskar att se i sin bild av vad ett "hållbart o biodiversifierat skogsbruk" bör kunna leverera, finns där i stora mått. Om jag sen lägger fokus på vad jag som skogsbrukare vill se av bl.a. tillväxt, eko. möjligheter, slutprodukter av brukandet, så finns även det där i stora mått. Som liten brukare i areal mätt, så har jag slutat tänka i "stora" banor. Jag jobbar med det jag har. Kan jag då få de stora arealernas värde; - Nej, självklart inte o det borde nog fler inse som kanske ibland blir lurade in i en lite skev bild på bl.a. den eko. avkastning som kommer med små marker. Vad är då den ev. skillnaden jag kan få eller skapa, via mitt brukande ? - Ja, jag tror nog att där finns det mesta av vad båda sidor av frontlinjen önskar o vill se utifrån deras perspektiv. Upplever jag förluster på skogsbrukssidan genom att skapa o underhålla naturvärden o biodiversitet ?; - Nej, absolut inte ! Blir naturvärdena lidande av hur o att jag prioriterar hög skogsproduktion på den areal jag har ?; - Nej, snarare tvärtom ! Allt blir ju avhängigt efter HUR jag har valt ATT göra det. Med en kunskapsgrund som bygger på att kunna inkludera allt det som en skog kan skapa av värden, fortsätter min skogliga resa med tiden som bästa sällskap. Jag tror att de som försöker gena genom tiden för att nå olika resultat, alltid kommer att få bakslag av olika art som drabbar något i den skogliga ekologin o väderutvecklingen. Oavsett om det gäller maximal eko.-avkastning eller biodiversitet. Av det jag sett, så verkar det gå mycket bra att förena ! Och det är vi som brukare som väljer HUR det ska o kan ske !
Skog för mig är de träd som bildar den, inte utrymmet mellan dom !

[1470]

lör 23 jan 2021, 19:36#696039 Vad gäller skogsbruksskolan i Ljusdal så har jag fått kollegor nyexaminerade som tyvärr fått med sig kulturen som verkar vara vad gäller hänsynen där. Lärarna har ett stort ansvar för detta! Vet en som hatar allt vad gäller hänsyn....