Älgfoderodlare skrev:... skillnaderna mellan de som får stå lite glesare o vara okvistade , jämfört med de som kvistas.
... som måste stå lika glest för att det ska gå att se effekten av kvistningen.
Älgfoderodlare skrev:... skillnaderna mellan de som får stå lite glesare o vara okvistade , jämfört med de som kvistas.
Lars Lundqvist SLU skrev:Älgfoderodlare skrev:... skillnaderna mellan de som får stå lite glesare o vara okvistade , jämfört med de som kvistas.
... som måste stå lika glest för att det ska gå att se effekten av kvistningen.
Uvskogen skrev:Ni får ursäkta detta något lättsinniga inlägg i denna allvarliga tråd, men jag kan inte låta bli. Hade sällskap i skogen idag av ett av mina barnbarn.
Han bestämde sig snabbt för att tallarna "behövde kvistas så de ska se finare ut". 😀 Det du "Älgfoderodlaren", någon som anammat dina tankar redan i unga år! Skogen lär ju bli hans vad det lider, eller i varje fall en del av den.
Han gick vidare med mina tillrop om att vara försiktig och se upp får hål och stenar. Efter en liten stund så hör jag hur han säger med jämna mellanrum "kan själv, kan själv". Inte utan man blir lite varm om hjärtat.
Älgfoderodlare skrev:Det som kanske inte helt framkommer av bilderna, är att som en förmodat direkt effekt av kvistningen, så växer Tallarna mer på höjden under de 3 nästkommande åren, för att sedan avta
Lars Lundqvist SLU skrev:Älgfoderodlare skrev:Det som kanske inte helt framkommer av bilderna, är att som en förmodat direkt effekt av kvistningen, så växer Tallarna mer på höjden under de 3 nästkommande åren, för att sedan avta
Kom ihåg att höjdtillväxten varierar mellan åren. Det är därför du behöver jämförelseträd i närheten som var likadana från början men som du lottade att inte kvista.
Lars Lundqvist SLU skrev:Älgfoderodlare skrev:Det som kanske inte helt framkommer av bilderna, är att som en förmodat direkt effekt av kvistningen, så växer Tallarna mer på höjden under de 3 nästkommande åren, för att sedan avta
Kom ihåg att höjdtillväxten varierar mellan åren. Det är därför du behöver jämförelseträd i närheten som var likadana från början men som du lottade att inte kvista.
Lars Lundqvist SLU skrev:Jag är alltid misstänksam mot resultat som strider mot det som tidigare studier visat. I såna lägen är det viktigt att försöka hitta möjliga felkällor, som att dina jämförelser har systematiska fel därför att du inte jämför träd som var lika från början, så att det verkligen bara är stamkvistningen som skiljer dom åt.
Älgfoderodlare skrev:Men det är väl i just Gävlebukten ni kan ha störst risk för ymniga snöfall med den föneffekt som kan fås just från Ost-nordost, när vinden ligger på från ett ofruset bottenhav ?
Lars Lundqvist SLU skrev:Varför valde du att kvista de träd du kvistade och inte de andra?
lfq skrev:Älgfoderodlare skrev:Men det är väl i just Gävlebukten ni kan ha störst risk för ymniga snöfall med den föneffekt som kan fås just från Ost-nordost, när vinden ligger på från ett ofruset bottenhav ?
Föneffekt har inget med ymnigt snöfall i Gävleborg att göra. Däremot är det den varmare och fuktigare luften över öppet hav som när den möter den kallare och torrare resulterar i kraftig nederbörd.
En bra förklaring av fön kan man hitta på SMHI's hemsida
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/adiabatisk-1.28356
Älgfoderodlare skrev:Jag tog för jämförelsens skull, även en bild av de jämnåriga träd som stod bara 4-5 meter vid sidan av det andra. De 2 jämnåriga i mitten är inte stamkvistade,
Lars Lundqvist SLU skrev:Älgfoderodlare skrev:Jag tog för jämförelsens skull, även en bild av de jämnåriga träd som stod bara 4-5 meter vid sidan av det andra. De 2 jämnåriga i mitten är inte stamkvistade,
Du missförstod kanske frågan.
Träden på bilden: Varför kvistade du inte de två i mitten eller de som står 4-5 m bort utan just de du kvistade?