Skogsröjning

Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

93 inlägg 13757 visningar 12 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

plax  
#670778 Jag som har min utbildning inom jordbruket (motsvarande lantmästare i sve) kan lägga in lite mera funderingar.

Snösmältningen och uppvärmningen av marken sker snabbare i tallskog jämfört mot gran,
tackvare mindre skuggande kvistar.
Detta är en sak som jag tror att älgfoderodlaren har nytta av i sin skötselmetod.

Med högre marktemperatur blir den biologiska aktiviteten intensivare och näringsämnena frigörs snabbare, träden får näringen tidigare på deras växtsäsong och hinner/orkar växa mera.

All stamkvistning ökar ljusinsläppet och bidrar till högre marktemperatur, vilket skulle kunna vara bidragande till att höjdtillväxten ökar.

Stihl Motorsågar och Röjsågar
Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Älgfoderodlare  
#670784 [quote="Lars Lundqvist SLU"Ja, naturligtvis, plus en drös med förbandsförsök där det finns både täta och glesa förband.[/quote]

Förmodligen är dessa försök gjorda med enbart en av parametrarna i frågeställningen med, nämligen röjning / gallring. De du nämner har antagligen inte med stamkvistning som en andra faktor i sammanhanget. Då blir det ju lite konstigt att du ständigt hänvisar till försök som INTE har båda de i rubriken angivna utgångspunkterna med i mätningarna / utvärderingarna ! ? Finns det eller finns det inte, studier som har med BÅDA dessa parametrar ? För du skriver ju själv; " Men jag har aldrig hört om talas om några fältförsök där man fått högre höjdtillväxt genom att sköta annorlunda ". Förmodligen då inte heller sett om en annorlunda skötsel gett en motsatt effekt, eller . . ? Det har varit antingen eller ?

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Älgfoderodlare  
#670806
plax skrev:Jag som har min utbildning inom jordbruket (motsvarande lantmästare i sve) kan lägga in lite mera funderingar.

Snösmältningen och uppvärmningen av marken sker snabbare i tallskog jämfört mot gran,
tackvare mindre skuggande kvistar.
Detta är en sak som jag tror att älgfoderodlaren har nytta av i sin skötselmetod.

Med högre marktemperatur blir den biologiska aktiviteten intensivare och näringsämnena frigörs snabbare, träden får näringen tidigare på deras växtsäsong och hinner/orkar växa mera.

All stamkvistning ökar ljusinsläppet och bidrar till högre marktemperatur, vilket skulle kunna vara bidragande till att höjdtillväxten ökar.


Kan ju själv enbart tycka att det du säger, stämmer enligt logik o förnuft ! Men inte bara träden gynnas av denna effekt, jag ser att även markfloran o underväxt kan bibehållas / öka o gynna såväl fågel som djurliv via ökat ljusinsläpp. Effekterna verkar vara många o ingen av skada för det som bör o skall finnas i en skog.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Älgfoderodlare  
#670844
Lars Lundqvist SLU skrev:Bra att du frågade.
Man grävde och slog ner stålskivor runt små ytor så att trädens rötter kapades och så att de större trädens rötter hindrades från att växa in i dessa isolerade ytor. De blev som små avskurna ”öar” mitt i skogen. Det som fanns inne i ytan började växa mycket bättre när de slapp rotkonkurrensen om vatten och näring från den omgivande skogen.


För att citera dig själv från andra trådar; " Svara på frågan " ! Finns det eller finns det inte, fältstudier som har båda parametrarna från frågeställningen i tråden, med samtidigt i frågeställningen / försöksunderlag likväl som i redovisnings / utvärderingsredovisningen av försöken ?

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

machonisti  
#670851
plax skrev:Jag som har min utbildning inom jordbruket (motsvarande lantmästare i sve) kan lägga in lite mera funderingar.

Snösmältningen och uppvärmningen av marken sker snabbare i tallskog jämfört mot gran,
tackvare mindre skuggande kvistar.
Detta är en sak som jag tror att älgfoderodlaren har nytta av i sin skötselmetod.

Med högre marktemperatur blir den biologiska aktiviteten intensivare och näringsämnena frigörs snabbare, träden får näringen tidigare på deras växtsäsong och hinner/orkar växa mera.

All stamkvistning ökar ljusinsläppet och bidrar till högre marktemperatur, vilket skulle kunna vara bidragande till att höjdtillväxten ökar.

Tänkvärt!

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Lars Lundqvist SLU  
#670858
Älgfoderodlare skrev:Finns det eller finns det inte, studier som har med BÅDA dessa parametrar ?

Det du beskriver är ett sätt att forska som man till stora delar släppte i mitten av 1900-talet, eftersom det inte fungerar. Jag ska försöka förklara varför någorlunda kort, trots att det egentligen kräver en betydligt större genomgång.

Tidigare kunde forskningen sammanfattas i frågan "vad händer om vi gör såhär?". Man testade helt enkelt att göra på olika sätt och så såg man att ibland blev det si och ibland blev det så, och ofta hade man ingen bra förklaring. Det sättet att forska kallas "induktiv metod". Man gör observationer och drar slutsatser i efterhand av vad man ser.

Ett av problemen med det sättet att forska är att den som inte gillar resultaten alltid kan säga att "det beror på att ni gjorde si! Om ni istället gjort så, då hade det blivit som jag tror". Det går ju inte att testa alla teoretiskt tänkbara möjliga kombinationer av allt som kan varieras. Om vi tar exemplet förband och stamkvistning så skulle man ju behöva testa alla möjliga kombinationer av stamantal och olika grad och typ av stamkvistning på alla möjliga sorters ståndorter i alla delar av landet. Men inte ens då skulle man kunna vara säker för det skulle ju kunna vara så att man missat nånting som påverkar på något vis. Ett annat problem är att någon måste tolka resultaten och olika personer tolkar observationer olika.

I mitten av 1900-talet kom den "hypotetiskt deduktiva metoden". Den bygger på att man först försöker ge en rimlig förklaring/beskrivning av hur det fungerar, en teori, och sen baserat på den ställer upp en hypotes som man kan testa experimentellt. Då blir det inte en enkel fråga utan ett längre resonemang som ser ut såhär: "Jag tror att det fungerar såhär, och om det stämmer så borde den här åtgärden få den här effekten". Då behöver man inte testa ett oändligt antal kombinationer utan bara det som behövs för att kunna visa om teorin är fel. Man testar om hypotesen kan falsifieras. Så länge hypotesen inte falsifieras så förutsätter vi att teorin är rimligt rätt.

Överfört till trådens ämne kan man då testa exempelvis hypotesen "trädens höjdtillväxt begränsas av ljustillgång". Den kan man testa genom att beskugga eller belysa träden och se om höjdtillväxten ändras, och det gör den inte. Hypotesen "trädens höjdtillväxt begränsas av näringstillgång i marken" går sällan att falsifiera eftersom träden växer mer om man gödslar.

Om vi då tittar på hur stamantal och stamkvistning påverkar så finns det dels teorier om hur träd fungerar och dels observationer som kan stödja eller motsäga teorierna.

Stamantalet påverkar flera saker. Några exempel: Beståndet som helhet har samma barrmassa per kvadratmeter markyta oavsett stamantal. En viss mark tycks bara kunna bära en viss barrmassa eller bladyta. Det innebär att de enskilda träden får mindre barrmassa ju större stamantal det är. Den mekaniska belastningen från vinden minskar per träd eftersom det är fler träd som delar på den vindenergi som beståndet tar upp. Träden får en annan kronform och stamform, och de enskilda träden får större mängd levande stam och rot som ska underhållas i förhållande till assimilerande barrmassa.

Summan av kardemumman är att idén om att träden på nåt vis skulle sporras att sträva mot ljuset och därför växa fortare på höjden om de står tätare, den är fel. Tvärtom gör det tätare beståndet att träden får en mindre krona och därmed allt svårare att ha råd att både producera nya barr och underhålla stammen ju mindre kronan blir. Det är därför undertryckta träd till sist dör. Kronan blir för liten i förhållande till trädets storlek. Stamkvistning gör att träden får ännu mindre krona, vilket minskar den assimilerande barrmassan i förhållande till stam och rot som ska underhållas. Vid normal stamkvistning tar man bara bort de nedre grenvarven, de som bidrar minst till trädets assimilaion eller rentav har noll nettoeffekt eller förbrukar mer än de producerar. Därför får man normal ingen minskning av höjdtillväxten när man stamkvistar.

Om man utgår från det vi vet om hur träd fungerar så finns det helt enkelt inget som talar för att träden plötsligt skulle växa fortare på höjden om vi försämrar deras tillväxtmöjligheter genom att både öka konkurrensen om markresurserna och minska deras assimilerande barrmassa.

En alternativ förklaringsmodell skulle kunna vara att träds tillväxt i allmänhet inte alls begränsas av brist på tillväxtresurser utan de har allltid rejäl marginal. Om vi då minskar trädets barrmassa så försöker de återskapa den så fort som möjligt. Men varför skulle de då satsa på att växa på höjden, vilket ökar risken att skadas, istället för att växa på bredden genom att ha fler och längre barr på sidoskotten?

Den som vill testa detta experimentellt gör lämpligen så att man letar reda på ett stort antal trädpar som är så lika varandra som möjligt i storlek, tillväxt och omgivande bestånd. Sen lottar man vilket av träden i varje par som ska stamkvistas och vilket som ska växa ostört, som kontroll.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Knagge  
#670871 Jag har ett tallbestånd som jag stamkvistade till 4,5 m i förband på 4 m år 2003 .
Sedan kom stormen Gudrun och gjorde det luckigt och ojämt .
Nu är tallarna som växer i luckorna 3-5 m kortare och grovkvistiga .
De som växer i tätt bestånd ser fina ut .

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

halvproffs  
#670873
Älgfoderodlare skrev:
halvproffs skrev:
halvproffs skrev:Tack! Ska komma ihåg det du skrivit. Brukar göra 1a gallring själv men i detta fall är det så stenigt här så jordbrukstraktorn tar sig inte fram. Det var ett jämnhögt och fint bestånd detta och är ju naturligtvis så nu också men nästan utan höjdtillväxt.
Känns nu som att det var tur att det bara var ett halvt ha. Slutavverkade drygt 2ha direkt mot denna ungskog. Kan det ha inverkat?


Lars Lundqvist SLU skrev:Absolut! Då ökar vindbelastning högst markant 10-15 m in i beståndet, räknat från hyggeskanten.


Gick till bortre kanten och där var toppskotten betydligt längre för att sedan avta mot hygget så det stämmer precis som Lars har skrivet.


Jag hade nog behållit både stamantal o tillväxt för framtiden som läget ser ut. Kan helt klart vara en ökad skaderisk vid storm / snöbrott utan att vara pessimist.


Det är bara från ost det är öppet, skyddande skog runt om sen. Ligger lite avlägset detta med 1.5km till närmaste skogsbilväg så det var skönt att få det gallrat när maskinerna var här.

Avatar Fallback

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

boksson  
#670919 Tack för svar Lars Lundqvist SLU både på mitt spörsmål och på en snygg och informativ förkaringen av forskningsmetodik vid skogsforskning.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Älgfoderodlare  
#670933 Tack Lars L. för den bra beskrivningen ang. hur forskning går till samt hur man utvecklar den från teori till fältstudier. Men som jag ser det, så finns det fortfarande utrymme till ytterligare frågor som man enl. den forskning man har gjort fram tills idag, inte kan svara helt entydigt på. För som du beskriver; " - Om vi då minskar trädets barrmassa, så försöker de återskapa den så fort som möjligt. Men varför skulle de då satsa på att växa på höjden, vilket ökar risken att skadas ". Det är väl just där som skillnaden just ligger, att mer friställda KAN öka sin barrmassa på bredden o bli vad vi kallar vargar. Medan de i tätare bestånd BEHÖVER / MÅSTE göra det på höjden just för att inte bli 2'a o därmed öka risken för att dö. O det var ju den form av mätningar som du slutligen beskriver jag hade haft för avsikt att göra. Så för att återgå till den, så har jag ju flera olika former av ungtallbestånd jag skulle behöva fråga om det är möjligt att ta med i så fall, både i själva mätningsgrupperna men också som referenser. Jag har ju täta självföryngrade bestånd med Tall i åldrarna 10-15 år som både är kvistade redan o inte. Täta bestånd som alla är självföryngrade o samtliga kvistade i åldrar mellan 20-25. Samt de som idag står på ett hygge som ännu inte är kvistade o i ålder mellan 5-10. Samtliga bestånd är ju oröjda men med olika förband. Samt Tallar i blandbestånd i olika åldrar o blandningar med både Gran o Björk. Skulle samtliga av dessa bestånd kunna ingå en en sådan studie o att man väljer träd i varje grupp ?

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Lars Lundqvist SLU  
#670938 Det viktiga och svåra när vi söker bestånd för fältexperiment är att hitta bestånd som är helt jämförbara före behandlingarna.

När det sen gäller stamkvistning så handlar det också om hur mycket du tar bort av grönkronan. Rent generellt är det så att de nedersta levande grenarna bidrar knappt alls till trädets nettoproduktion. Deras behov av assimilat är i princip lika stort som det de producerar. Ju högre upp du går i kronan desto mer nettoproducerar grenarna, men de grenar som sitter i den övre 2/3 av kronan är alla ungefär lika produktiva. Att ta bort grenvarv i den nedre 1/3 av kronan har därför ingen effekt, men tar du mer så börjar du sänka trädets nettoproduktion av assimilat.

Din teori är i princip att ju mindre krona trädet får, desto mer måste det öka sIn höjdtillväxt. Genom att krympa kronan skulle du då kunna "tvinga" trädet att växa mer på höjden. Gör då tydliga, radikala behandlingar som ger tydliga utslag. Ta bort halva kronan, dels genom att stamkvista nerifrån, och dels genom att ta bort hela kronan på halva trädet, exv hela den östra halvan av kronan. Du kan ju också testa att bara lämna det översta grenvarvet och toppskottet.

Det viktiga är fortfarande att de träd du behandlar lottas fram, så du inte själv omedvetet råkar välja bättre eller sämre träd för någon behandling.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Älgfoderodlare  
#670940
Lars Lundqvist SLU skrev:Det viktiga och svåra när vi söker bestånd för fältexperiment är att hitta bestånd som är helt jämförbara före behandlingarna.

När det sen gäller stamkvistning så handlar det också om hur mycket du tar bort av grönkronan. Rent generellt är det så att de nedersta levande grenarna bidrar knappt alls till trädets nettoproduktion. Deras behov av assimilat är i princip lika stort som det de producerar. Ju högre upp du går i kronan desto mer nettoproducerar grenarna, men de grenar som sitter i den övre 2/3 av kronan är alla ungefär lika produktiva. Att ta bort grenvarv i den nedre 1/3 av kronan har därför ingen effekt, men tar du mer så börjar du sänka trädets nettoproduktion av assimilat.

Din teori är i princip att ju mindre krona trädet får, desto mer måste det öka sIn höjdtillväxt. Genom att krympa kronan skulle du då kunna "tvinga" trädet att växa mer på höjden. Gör då tydliga, radikala behandlingar som ger tydliga utslag. Ta bort halva kronan, dels genom att stamkvista nerifrån, och dels genom att ta bort hela kronan på halva trädet, exv hela den östra halvan av kronan. Du kan ju också testa att bara lämna det översta grenvarvet och toppskottet.

Det viktiga är fortfarande att de träd du behandlar lottas fram, så du inte själv omedvetet råkar välja bättre eller sämre träd för någon behandling.


- Ja, jag gör ju som du beskriver i de flesta fall, mest beroende på vad jag sett under alla år jag har stamkvistat o tyckt mig se hur de reagerar på åtg. Jag har ju alltid kvistat nerifrån o upp, aldrig testat att ta kvist på en sida o då hela höjden av kronan. Men nu när du nämner det så skulle det ju vara en tanke att göra mer så, då det är som sagt rel. tätt i de flesta bestånd. Jag gör ju så idag där ex. Björk står för nära Tall eller Gran för att undvika att de piskar de övriga. Ska prova det med Tall också för att se hur de reagerar. Det sista du nämner handlar ju just om urvalet. Jag skulle ju inte själv välja ut träd som ska mätas med risken då som du säger att inte vara tillräckligt objektiv. Men också att om jag ska ta med Tall på hygget ? De är ju de enda som är planterade med köpta plantor. Och förutsättningar är ju lite skilda mellan de olika bestånden. Så jag kan ju göra den uppdelningen efter de olika förutsättningarna. Där bör ju även det bli mest utslagsgivande med att se skillnaderna mellan de som får stå lite glesare o vara okvistade , jämfört med de som kvistas.
Men vem skulle man kunna få att göra ett bra urval till mätningarna o som skulle kunna sätta sig in i frågeställningen ? Några förslag ?

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Älgfoderodlare  
#670943
halvproffs skrev:Det är bara från ost det är öppet, skyddande skog runt om sen. Ligger lite avlägset detta med 1.5km till närmaste skogsbilväg så det var skönt att få det gallrat när maskinerna var här.


Men det är väl i just Gävlebukten ni kan ha störst risk för ymniga snöfall med den föneffekt som kan fås just från Ost-nordost, när vinden ligger på från ett ofruset bottenhav ?

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

halvproffs  
#670946 Absolut, men som tur är så inträffar det inte så ofta.

Användarvisningsbild

Re: Växer tall bättre på höjden i täta förband/stamkvistade

Älgfoderodlare  
#670949
halvproffs skrev:Absolut, men som tur är så inträffar det inte så ofta.


Jag bodde i Marma Dec. -98, när det verkligen gav ex.hur det kan bli. Inget att be om direkt !

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).