T-plus börjar som täckrotsplanta
Skillnaden mellan en vanlig barrotsplanta och en T-Plusplanta är att den senare börjar sitt liv som täckrotsplanta i en odlingskruka. När täckrotsplantan är ca åtta cm hög planteras den ut i fält och får utvecklas som en barrotsplanta. Det plantfält vi tittade på nu (september 2020) planterades med täckrotsplantor i juli 2019 och nu har de små plantorna vuxit från åtta cm i fjol till 50-60 cm för de längsta. Grova, gröna, kraftfulla och spikraka står de tätt, tätt i rader. Totalt 3 miljoner plantor på ett enda fält eller lika mycket plantor som räcker till att plantera ca 1300 hektar!
I Götaland är det fortfarande vanligt att sätta stora barrotsplantor när man planterar gran. Konkurrensen från annan vegetation är stor på bördiga marker och då kan plantstorleken bli helt avgörande för överlevnaden. När det gäller T-plusplantorna så kan man säga att de kombinerar det bästa från två världar: barrotsplantans storlek med täckrotsplantans finrotssystem.
Dyrare men säkrare
T-plusplantorna ligger ca 15% högre i pris än motsvarande storlek av barrotsplanta (enligt Våxtorps prislista).
Är det då värt den extra kostnaden? Om vi kalkylerar med att plantorna etablerar sig säkrare med högre överlevnad så blir skillnaden neutral om man går ner med 12 % i plantantal. Typ från 2500 pl/ha till 2200 pl/ha. Eller alternativt att man går ner en storlek i planta när man väljer T-plus. Att man istället för en barrot 30/60 (cm) sätter en T-plus 25/50. En storleksskillnad som bör vara utjämnad redan efter första växtsäsongen. Då blir T-plusalternativet bara någon procent dyrare. Om en säkrare plantetablering minskar behovet av hjälpplantering så tjänar man snabbt igen den högre kostnaden för T-plusplantorna.
Färdiga att plantera redan i höst
Våxtorps plantskola odlar sina T-plusplantor i Skogaby i Halland. Här tar man nu upp plantor för höstplantering hela hösten och en del tas upp lite senare för att läggas i fryslager för en tidig start på nästa säsong. Nästa år tas resten av plantorna upp för direktleveranser under vårsäsongen. Enligt Kristian Persson som driver Våxtorps plantskola så är årets granplantor av fantastisk kvalité. Det har varit gynnsamt för plantodlingen både i fjol men framför allt i år.
Höstplantering hela vintern?
Jag frågade Kristian hur sent man kan plantera under hösten och han svarade att det i princip går att göra tills tjälen går ner i marken (om det blir någon). Plantorna måste inte ner före en viss tidpunkt för att hinna ”rota sig” innan invintringen utan höstplanteringen görs med fullt invintrade plantor. Man kan säga att de ”står på förvaring” tills våren och växtsäsongen kommer. En väldigt bra förvaring enligt Kristian.
Plantskola som satsar
Jag kom i kontakt med Våxtorps Plantskola (eller Nordic Plantcenter som bolaget heter) när vi började leta lövplantor till Skogsforums lövskogsprojekt tidigt i våras. Vi var sent ute och ville ha ovanliga arter så det var i princip tvärstopp överallt när vi frågade runt. Men Kristian på Våxtorps Plantskola lyckades fixa det mesta av det vi ville ha av olika lövträdsplantor utom paulownia och gulbjörk. Men det har han lovat att skaffa fram innan nästa vår 😀
Utöver den egna odlingen samarbetar han nämligen med ett stort nätverk av legoodlare i olika länder och därifrån kommer både lövplantor av allehanda slag samt barrotsplantor av gran. Idag levererar Våxtorp plantor både till enskilda skogsägare men också till en växande skara av skogsvårdsentrenörer runt om i landet.
Ska man plantera gran?
Efter alla barkborreangrepp och torra somrar så uppstår ju frågan om man ska plantera gran överhuvudtaget? Följdfrågan blir då: vad ska man plantera istället? Vi är starka förespråkare för ett ståndortsanpassat skogsbruk och det innebär att det ska planteras (eller sås) tall på tallmark. Där ska det inte planteras gran som det tyvärr ofta görs idag.
På bördigare marker kan det fungera utmärkt med löv men i västra delarna av Götaland så är t ex björken chanslös mot granens produktion. Har man riktigt bördiga marker så kan det mycket väl vara befogat att försöka få upp t ex ek eller annat ädellöv om man är villig att lägga lite extra möda på stängsling och markbehandling. Det är absolut både intressant och roligt vet vi av erfarenhet! Men är man lite realistisk så kommer vi nog fortsätta att beskoga stora arealer av lämpliga marker med gran även framöver. Det är ju inte så att andra trädslagsalternativ helt saknar risker eller skadegörare heller.
Jag frågade Kristian hur de upplever efterfrågan för gran jämfört med löv. Om man kan spåra några effekter av torrsomrar eller granbarkborreproblem. Han säger att även om Våxtorp ökat sin volym av lövplantor en hel del de senaste åren så tror han inte att det finns en speciellt stark underliggande efterfrågeökning bakom utan att det snarare beror på att Våxtorp tagit en större marknadsandel.
Vilka erfarenheter har ni som planterat T-plusplantor i era skogar? Det finns motsvarande omskolad planttyp under några andra namn också, t ex Plugg-plus-ett (Södra) eller TePlus (Sv skogsplantor). Är det värt lite extra i pris för att få lättplanterade plantor med snabb etablering?
OBS – Viktigt!
Den här texten handlar om Planttyp. Det finns även en annan viktig faktor att ha med när du beställer plantor och det är Proviniens. D v s plantans (fröets) härkomst eller ursprung. Det är viktigt att man beställer plantmaterial av rätt härkomst som passar till den egna orten. Får man fel proviniens så kan plantorna börja växa för tidigt på våren och då drabbas av allvarliga frostskador. Proviniensen har också en stor påverkan på den nya skogens tillväxt under hela omloppsperioden.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto