Avverkning (slutavverkning)

[jannee]

tor 10 sep 2020, 14:35#665944 En verkligt intensiv skogsproduktion måste väl ändock vara den bästa kolfällan om ni nu är ute efter just detta.
Intensiv skogsproduktion måste väl också innebära att man producera skog för och till massaindustrin.
Odla skog tills den ruttnar/självdör kanske granbarkborren eller något annat otyg tar den känns ganska meningslöst - dock inte i Ulf 1 teori.
Hur många M3sk har inte blåst omkull under den senaste 30 års perioden, troligtvis MER än vad som blåst omkull under 70 föregående åren.
Säger det DIG något?
Gör det inte borde DU börja tänka efter, se dig omkring, lägg märke till vilket annorlunda väder (klimat) vi fått under den senaste 20 års perioden.
Vi måste göra som skräddaren, anpassa kostymen efter kunden = vi kan inte fortsätta med monokultur, ej heller tro (hoppas) på bautastora träd.
Någon tokfan , visst en kung fick för sig att odla båtvirke (ek) på Visingsö.
Vad hände när eken var mogen - jo efterfrågan på just ek som båtvirke var borta.
Kontentan av det hela är:
Odla det som efterfrågas idag och inte det som kanske efterfrågas i morgon, för det vet DU inte ett skit om .

Detta är en tråd som delats ur från sitt ursprung ( Åsiktskorridor i skogen? ). Det kan vara bra att känna till om inte kontexten är 100% given.

• Läs mer om Avverkning (slutavverkning)
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Torbjörn Johnsen]

tor 10 sep 2020, 14:40#665945

Kontentan av det hela är:
Odla det som efterfrågas idag och inte det som kanske efterfrågas i morgon, för det vet DU inte ett skit om .

Var det inte just det man gjorde på Visingsö? D v s planterade ek för att flottan behövde det "idag". Så kom framtiden och visade sig ha andra virkesbehov. Inge kunde föreställa sig ett massabruk på den tiden visingsöekarna planterades och kanske inte heller sågverks på det sätt de ser ut idag. Fast nu är ju troligen inte visingsöeken värdelös ändå i alla fall 😀

[Lars Lundqvist SLU]

tor 10 sep 2020, 14:46#665947

En verkligt intensiv skogsproduktion måste väl ändock vara den bästa kolfällan om ni nu är ute efter just detta.

Allt skogsbruk är ett nollsummespel sett på lång sikt. Det gäller dessutom inte bara brukad skog utan all skog. Enda sättet att få skog att bli en kolsänka är att öka arealen skog, exv plantera igen nedlagd åkermark eller beskoga Sahara. På motsvarande sätt är all omvandling av skogsmark till annan markanvändning en kolkälla eftersom det kol som då frigörs kommer inte bindas igen. Vägar, bebyggelse, uppodling, osv, allt sånt bidrar till att släppa lös kol som sen inte längre kan bindas på den marken.

[jannee]

tor 10 sep 2020, 15:26#665951 Hur långsiktigt?
Menar du Lars på en 100 års cykel eller 1 000 år eller ännu mer.
Efter vad jag förstår har vi idag mer skog i Sverige än vad vi någonsin haft, m.a.o ackumulerar vår skog mer kol än vad vår skog någonsin gjort.
I Indonesien men framförallt Amazonas djungler är det väl mest där det skövlas skog.
Några forskare påstår att för inte så "länge" sedan var även Sahara en skogbeklätt.
Är det så långt tillbaka du tänker Lars.

[skogshare]

tor 10 sep 2020, 17:28#665967

En verkligt intensiv skogsproduktion måste väl ändock vara den bästa kolfällan om ni nu är ute efter just detta.Intensiv skogsproduktion måste väl också innebära att man producera skog för och till massaindustrin.

Den bästa skogsrelaterade kolfällan nu och globalt måste, enligt min uppfattning, vara att producera största möjliga ändamålsenlig virkesvolym med maximal timmerandel per år och hektar och att använda timret till i huvudsak avancerad träbyggnation, där kolet fortsätter att lagras under ett stort antal år. Detta är en av flera stora konkurrensfördelar för trä gentemot andra materialslag, som måste börja tillvaratas betydligt bättre i internationell samverkan. I framtiden kommer givetvis andra träbaserade produkter, som också kommer att kunna binda kol under lång tid, men det är en annan historia

[Älgfoderodlare]

tor 10 sep 2020, 20:38#666001

Den bästa skogsrelaterade kolfällan nu och globalt måste, enligt min uppfattning, vara att producera största möjliga ändamålsenlig virkesvolym med maximal timmerandel per år och hektar och att använda timret till i huvudsak avancerad träbyggnation, där kolet fortsätter att lagras under ett stort antal år. Detta är en av flera stora konkurrensfördelar för trä gentemot andra materialslag, som måste börja tillvaratas betydligt bättre i internationell samverkan. I framtiden kommer givetvis andra träbaserade produkter, som också kommer att kunna binda kol under lång tid, men det är en annan historia

Håller med till största del ! Utvecklingen av produkter som är baserade på träråvara med lång omloppstid är A o O !
Frågan blir ju då fortfarande, HUR man når dit ? För som läget är i ex. Götaland, att man redan nu avverkar mer än tillväxten är i sig själv ett del av problemet. För ska man nå en nivå där mer CO2 binds i ex. konstruktionsvirke i en större andel, då bör ju även råvaruproducenterna söka öka slutavverkningsåldern, mer volym / areal på sikt o skapa mindre snabbtomsatt industriråvara som enbart håller igång CO2 omsättningen i samma takt som idag via den omfattande gallring som sker. All det massalager som nu enbart ligger o väntar på att bli förädlade produkter, hade gjort mer nytta om de stått kvar i skogen ytterligare en tid.

[jannee]

tor 10 sep 2020, 21:13#666010 Ställ dig frågan varför det har avverkats mer än tillväxten i Götaland.
Inte är det för att priset varit någon direkt höjdare, snarare tvånget att försöka rädda det som räddas kan.
Kommer det fortsättningsvis ( i framtiden) finnas möjligheter att producera timmer.
I Götaland kan det kanske bli tvivelaktigt, kan bli tvingad att satsa på löv, framförallt om växthuseffekten verkligen tar i.
Plantera gran i täta förband (2500 plant/ha) är att be om framtida problem, däremot låta lövet återigen få komma till att dominera kan bli ett (påtvingat) sätt att optimalt utnyttja skogsmarken.
Nu har vi ett helt annorlunda väder (klimat) mot vad vi hade för låt os säga 30 år tillbaka och tidigare.
Verkligt torra vårar (eftersom vi inte får någon snö) gynnar ej direkt barrskogen, insektsangreppen är inte det enda problemet, häftiga väderomslag med återkommande stormvindar gör det svårt att få fram fullvuxen skog.
Kanske bara en tidsfråga innan vädret i Svealand men även Norrland liknar det vi nu har i Götaland.
Hösten 2019 och vintern 2019/2020 var regnrik, men vilken glädje hade vi av det när det mesta vattnet rann ut i havet.
Våren först kall men framförallt torr - perfekt för när granbarkborren svärmade fanns det inget vatten kvar i marken för träden att suga upp.
Vi får nog allt ge upp drömmen om att odla grovskog, för att i stället satsa på sådant som i framtiden eventuellt kan ge något plus i kassan.

[Skogsvaktaren]

tor 10 sep 2020, 21:18#666012 Enligt forskare så kommer råvarubehovet att öka från dagens 90miljoner kubikmeter till ca 150 miljoner kubikmeter 2050 eftersom skogens råvaror skall användas till allt mer produkter för att vi ska uppnå klimatmålet.
I takt med att klimathotet blir allt mer tydligt kommer miljöaspekterna av skog allt mer in i debatten.
Skogens roll i koldioxiddebatten har hamnat i centrum.

Inom skogen har vi forskat och har framme processer som gör att vi kan ersätta olja, bensin , diesel, betong, textilier, plast mm med våra skogsråvaror, och forskar vidare med att kunna tillverka batterier som baseras på skogsråvara.
Vi bygger höghus helt i trä utan betong numera och som klarar brandkrav och stabilitet.
Skogen står full med energi och olja: tallolja, och lignin som vi gör diesel och bensin av.
Av svartlut kan vi även göra flygbränsle
Vilket är återvinningsbart och minskar koldioxidutsläppet
Kraftvärmeverk gör elektricitet och värme till fjärrvärmenäten av barkrester stubbar och grot samt returemballage.

Forskare har också kommit till insikt om att växande skog som brukas effektivt , avverkas och förnyas gör mest nytta i koldoxid bekämpningen (kolsubstination).
Man har också kommit till insikt att överhållning till äldre skog blir kontraproduktivt ur CO2 perspektiv.
Aktivt brukande av skogen får alltså dramatisk påverkan på hur vi bäst skall minska mängden koldioxid genom effektivare och aktivt skogsbruk genom att den avverkas och förnyas i ett kretslopp.

Skogen har alla möjligheter att bli vår klimat och planeträddare.
Vi saknar dock idag näringspolitiska strategier och framtidsplaner idag för hur våra näringsfastigheter med skog ka kunnat öka produktionen och nå dessa klimatmål år 2050. skogen.

Skogen kommer tydligen inte att räcka till i framtiden.

Som intresserad och engagerad skogsbrukare och klimat räddare, börjar jag bli oroad för hur vi ska nå målen då dessutom Naturskyddsföreningen & Skogsstyrelsen vill ta av oss skogsnäringen med tvång och utan ersättning rätten att bruka och avverka skog för att lösa klimatmålen.

Skog som brukas genom avverkning och förnyas samt skötsel däremellan som vi gör i Sverige är ett av och kanske det allra mest miljö-och klimatvänliga sätt vi kan hjälpa vår planet på.

Vi privata skogsägare brukar skogen med omtanke, mångfald, miljövänligt och långsiktigt.
Som är en tillgång både för planeten och alla vi människor

Om vi slutar avverka och återbeskoga då är det godnatt för klimatmålen och klimatet. det är min syn på saken.
VI SKOGSÄGARE ÄR STOLTA KLIMAT OCH PLANETRÄDDARE.
😀

Senast redigerad av Skogsvaktaren tor 10 sep 2020, 22:12, redigerad totalt 4 gånger.

[Lars Lundqvist SLU]

tor 10 sep 2020, 21:48#666019

Ställ dig frågan varför det har avverkats mer än tillväxten i Götaland.

Det är inte relevant att jämföra avverkning under ett år med den löpande tillväxten under ett år. Trakthyggesbruk bygger på areal, så det enda som faktiskt fungerar på lång sikt det är att titta på årsytan och om den omloppstid det motsvarar stämmer med den omloppstid man tänker sig. Om det sen innebär att man ett enskilt år avverkar mer eller mindre än tillväxten är faktiskt helt irrelevant.
Tillväxten enskilda år styrs i hög grad av skogens ålderfördelning. Tillväxten är ju inte konstant över ålder.

[Älgfoderodlare]

tor 10 sep 2020, 22:16#666024

Ställ dig frågan varför det har avverkats mer än tillväxten i Götaland.

Det är inte relevant att jämföra avverkning under ett år med den löpande tillväxten under ett år. Trakthyggesbruk bygger på areal, så det enda som faktiskt fungerar på lång sikt det är att titta på årsytan och om den omloppstid det motsvarar stämmer med den omloppstid man tänker sig. Om det sen innebär att man ett enskilt år avverkar mer eller mindre än tillväxten är faktiskt helt irrelevant.
Tillväxten enskilda år styrs i hög grad av skogens ålderfördelning. Tillväxten är ju inte konstant över ålder.

Fast blir nu inte tillväxten / år o areal att bli än mer viktigt i just Götaland. Då både risken för ökat antal torra vårar / somrar samt den höga andel av skadeeffekter det kan bära med sig, att spela än större roll ? För om de redan har / får en lägre tillväxt inte bara på den äldre skogen, utan det även ger ett glapp i tillväxten till den, via ett allt för högt uttag via gallringarna. Då finns väl risken att den tot. tillväxten hämmas i allt för hög grad ? Är inte de i ett allvarligare o större behov av omställning än övriga delar av landet ?

[Lars Lundqvist SLU]

tor 10 sep 2020, 22:29#666027 Nja, problemet uppstår om skogsbruket tror att man kan reglera trakthyggesbruk genom att titta på avverkning i förhållande till tillväxt enskilda år, eller utgår från det man tror är boniteten och utifrån det beräknar en genomsnittlig årlig produktion och avverkar den volymen, oavsett hur stor årsytandet blir (och därmed omloppstid).

Jag har inte kollat hur man ligger till arealmässigt i Götaland.

[Mellberg]

fre 11 sep 2020, 06:27#666035 Hur ökar vi enkelt arealen brukbar skog?

För att se framåt, måste man se bakåt. Detta förstår till och med en femteklassare. I Sverige hade våra skogar en tillväxt på 90 miljoner skogskubikmeter (m3sk) år 1970. Den hade ökat till 120 miljoner m3sk femtio år senare, år 2020.

Hur gick det till? Vad säger WWF, naturskyddsföreningen, skydda skogen, riksdagen, våra regioner, kommuner, skogsstyrelsen, SLU, skogsindustrierna, LRF, skogsägarna, samt någon som jag glömt bort.

Två enkla frågor, kommer någon enda att svara 😎

Vad får jag för odds på det

[Lars Lundqvist SLU]

fre 11 sep 2020, 06:51#666038

I Sverige hade våra skogar en tillväxt på 90 miljoner skogskubikmeter (m3sk) år 1970. Den hade ökat till 120 miljoner m3sk femtio år senare, år 2020.

Hur gick det till?

Det finns ingen bra analys av det, märkligt nog, men några rimliga förklaringar.

Den enskilt viktigaste faktorn för hög tillväxt, om man jämför bestånd av samma ålder på likvärdig mark, är att ha många träd. Ju fler träd, desto högre tillväxt. Och tittar man i Rikstaxens data så är skogarna genomsnittligt tätare idag.

Den andra faktorn är naturligtvis boniteten, markens bördighet. Ju bördigare mark, desto högre tillväxt. Och när vi tittar på exempelvis den stora serien gallrings- och gödslingsförsök som började anläggas i slutet av 1960-talet, så stiger ståndortsindex på dessa ytor (SIH, baserat på övre höjd). Och då är gynsammare klimat enda rimliga förklaringen, eftersom det är samma träd man tittar på.

Tätare skogar och bättre klimat.

[Skogsvaktaren]

fre 11 sep 2020, 07:04#666040 Vi sköter skogarna bättre idag.
😀

[Torbjörn Johnsen]

fre 11 sep 2020, 07:09#666041 Misstänker att 1903 års skogsvårdslag har påverkat också? När staten via lagen tvingade alla markägare att återbeskoga efter avverkning.