Jakt och Fiske

[Skogsola]

fre 21 aug 2020, 12:43#662333

Har inte läst hela tråden men vill påpeka att fällfångst har långa traditioner bland våra förfäder långt innan studsare med mörkersikten och benstöd blev tillgängliga.

Då fanns inte Naturvårdsverket heller med alla sina regler och bedömningar som passade dom.

Det är nog väl att det är regler för det. Forna tiders fällfångst var inte djurvänlig alltid.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[halvproffs]

fre 21 aug 2020, 12:55#662334

Har inte läst hela tråden men vill påpeka att fällfångst har långa traditioner bland våra förfäder långt innan studsare med mörkersikten och benstöd blev tillgängliga.

Då fanns inte Naturvårdsverket heller med alla sina regler och bedömningar som passade dom.

Det är nog väl att det är regler för det. Forna tiders fällfångst var inte djurvänlig alltid.

Så är det. Men att en rådjurfälla kan vara godkänd det är för mig lika otroligt konstigt.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[salix]

fre 21 aug 2020, 15:43#662360 Allt blir godkänt om det är forskare inblandade.

[Älgfoderodlare]

fre 21 aug 2020, 16:24#662365

Skulle gärna skjuta fler om tiden räckte till men brukar tänka såhär när det känns som det inte hjälper med jakten.
Säg att 10 produktiva rådjursgetter producerar cirka 10-15 kid per år, så blir det väldigt många nya rådjur på redan 5 år. Försöker man då skjuta runt 10 hondjur per år ( givetvis kid och bockar på det ) så blir det bra många rådjur som inte blir till på 5 år!

Helt klart ger det bäst effekt ! Vi har ju inte Rådjur så det dräller av dom. Men när det såg ut att vara så många, att enbart baskatta Råbockarna, smaldjuren o kiden inte verkade räcka till. Så åkte det någon Get också. Men där ligger ju också möjligheten att behålla en stam som bär för jakt varje år. För det är ju bättre med 3 klövvilt på 4 ben än 3 på 12 när det kommer till betet !

[Skogsrolle]

tor 27 aug 2020, 09:12#663372 Undrar vad det kan kosta att spruta med Trico (t.ex)?

[jannee]

tor 27 aug 2020, 13:08#663394 Hur som helst måste det vara ett stort systemfel när skogsägare blir tvingade till att hägna in ädellöv under föryngringsperioden sak samma när det gäller att behandla tallplantor men även granplantor med bekämpningsmedel, typ Trico.
Man måste vara mer eller mindre hjärnbefriad om man inte kan förstå ett betestrycket är på tok för högt.
Ska vi odla skog eller vara ett nöjescentra för skjutglada kapitalister?
Därpå kommer en massa förståsigpåare och påpekar att vi RÖJER på tok för dåligt.
Eftersom vi röjer dåligt borde det vilda ha en enorm tillgång på föda och borde undvika barrskog (plantor) men så är det tyvärr inte.
Kan någon klarsynt person förklara hur det egentligen ligger till?

[busholle]

tor 27 aug 2020, 14:13#663399

Undrar vad det kan kosta att spruta med Trico (t.ex)?

ca 40 öre per planta och år.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[Mangan]

tor 27 aug 2020, 14:56#663401

Undrar vad det kan kosta att spruta med Trico (t.ex)?

ca 40 öre per planta och år.

Med jobb, eller bara medlet?

Självvald väg i egen skog

[Älgfoderodlare]

tor 27 aug 2020, 15:30#663404

Hur som helst måste det vara ett stort systemfel när skogsägare blir tvingade till att hägna in ädellöv under föryngringsperioden sak samma när det gäller att behandla tallplantor men även granplantor med bekämpningsmedel, typ Trico.
Man måste vara mer eller mindre hjärnbefriad om man inte kan förstå ett betestrycket är på tok för högt.
Ska vi odla skog eller vara ett nöjescentra för skjutglada kapitalister?
Därpå kommer en massa förståsigpåare och påpekar att vi RÖJER på tok för dåligt.
Eftersom vi röjer dåligt borde det vilda ha en enorm tillgång på föda och borde undvika barrskog (plantor) men så är det tyvärr inte.
Kan någon klarsynt person förklara hur det egentligen ligger till?

- Ursäkta, men jag reagerade lite över språkbruket ! Jag tänkte nog att det skulle kanske upphöra i.o.m. åtgärder i andra trådar. Men jag ser ju att andra kan också ! ? Jag ska inte kalla mig för någon "klarsynt förståsigpåare" men vill heller inte bli kallad varken "skjutglad kapitalist" eller "hjärnbefriad", bara för att jag ägnar mig åt " extensiv köttproduktion " men ändå kommit ifrån en stor del av just betesskador. För då jag via mitt jaktintresse önskar ha bra vilttillgång, så blir jag ju att i än högre grad, måsta skapa mer alt. foder i sån mängd, att de gagn växtarter jag vill ha lämnas ifred. Det som har fungerat bäst för mig kan sammanfattas i 3 ord: - Mängd, - Tid, - Hur ! Dessa ska ju då appliceras i den tid då ni andra oftast röjer era ungskogs bestånd. Ytterligare förklaringar finns i andra trådar.

[Granstorp]

tor 27 aug 2020, 16:03#663405 I Jönköpingslän där jag själv lever och jagar så har vi med gällande älgförvaltning sänkt älgstammen kontinuerligt sedan 2011, den är mer eller mindre halverad! Trots detta påstår Skogsstyrelsen och deras ÄBIN-inventering att betesskadorna fortfarande är för höga! Är det då verkligen älgen och dess ätande som är problemet? Varför gapades det inte om betesskador när vi hade det dubbla antalet älgar?

Min erfarenhet är att skogsägare som också är jägare har lättare att acceptera viss betning, älgen måste ju trots allt äta något för att leva! Skogsägare som bara ser rent ekonomiskt på sin skog brukar vara dom som påstår att dom har enorma betesskador! Jag tror personligen att sättet vi bedriver skogsbruk och även jordbruket idag är en stor del i att betesskadorna upplevs annorlunda! Det som är positivt är att det var rekord för antal planterade tallplantor i år och detta kommer troligen göra att betestrycket kommer spridas ut på större arealer/antal träd och då upplevas som mindre allvarlig!

[jannee]

tor 27 aug 2020, 16:56#663411 Jägarna anser att en "viss" betning är ok. Vad en viss betning sedan är kan diskuteras.
Själv ser jag på den självföryngrade skog jag har. Den består till ca 10 % av tall 5 till 8 % av löv däribland ek resten är gran.
När jag återbeskogar planterar jag ca 15 till 20 % tall resten gran.
Det som sedan händer är att:
90 % av granplantorna betas 1 till 3 gånger ( år i rad) av rådjur.
Tallen betas till närmare 100 %
Självföryngrad ek likaså och även i viss mån björken.
Enligt jägarna som arrendera jakten är det VÄLDIGT ont om rådjur och älg saknas tydligen helt.
Vem F*N är det som betar.
Jag tog in en gammal man för ca 30 år sedan till att jaga rådjur, han hant med att skjuta ett 30 tal innan han fick hotelsebrev, blev mer eller mindre nästan mordhotad.
Breven var självklart anonyma, men en sak var säker att jag också fick skäll av flera jägare i omgivningen för s.k rovjakt.
Jag och den gamle mannen var tydligen en paria som borde försvinna från trakten.
NÄÄ jag har inget speciellt högt förtroende för jägarkåren.
Offra tid för att skjuta den ståtligaste bocken, om det sedan är rådjur eller älg kan de göra men ta bort några smaldjur är tydligen omöjligt.
Samma gäller gris, den jakten är tydligen för besvärlig.
Däremot kan jägarna offra hur mycket tid som helst på att försöka finna de lodjur som ibland stryker förbi.
Förr i tiden hackade man på de s.k köttjägarna nu har jägarna i stället blivit kronjägare.
DU måste ändå erkänna att det är något systemfel när man är tvingad att behandla plantor som normalt finns i naturen för att de ska kunna överleva - något som man inte behövde för 50 år sedan.
Detta är i princip sak samma som om att du skaffar dig en 100 % övervakning på dina barn tills de är vuxna, ja så att de inte rövas bort = typ nästan USA.

[Älgfoderodlare]

tor 27 aug 2020, 17:33#663412 - Ja "Jannee", jag kan hålla med om att det då kan finnas mer än ett system fel. Ett är ju då hur man själv som markägare ser på hur mycket av bete det egentligen borde finnas av de mer begärliga alt. arterna så länge viltstammarna då förmodligen är för stora i förhållande till det just då tillgängliga betet. För visst känns det när man via kostnader o arb., ser att plantor man förväntar sig ska bli till ett för sig själv, värdefullt skogsbestånd, förstörs av bete / fejning. Det som gör att jag kanske också har en mindre andel bete, är ju för att jag själv beskattar mina viltstammar mycket utifrån HUR jag ser att det påverkar skogsutvecklingen. Mitt egentliga skogliga arbetssätt gör ju att jag mer eller mindre, kontinuerligt är på mina marker året runt. Då ser man ju o obs. vad som påverkas o hur. Men det gör ju också att man får en bättre koll på hur antalet djur är i området. Så oftast har jag ju redan bestämt under vårvintern / försommarn, hur många Rådjur jag BEHÖVER skjuta just detta år o av vilket sort. Arrendejägare får kanske aldrig den kunskapen o önskar ju då ha så stora viltstammar att det går att få ett utbyte av " rätt " sort vid de tillfällen man är där o jagar. Då uppstår nog lätt de konflikter som du beskriver. Men som markägare vet jag ju också att det pris jag får bet. för att ha detta jaktliga utbud / intresse, måste tas från den andra delen som kommer med skogsbruk. Och därför har det ju för mig även blivit ett måste att förändra mitt sätt att arb. i skogen, utan att för den skull behöva förlora allt för stora värden på vägen. Mängd, tid o hur har därför blivit de viktigaste utgångspunkterna för att lyckas med både och !

[salix]

tor 27 aug 2020, 20:10#663472 Backar vi tillbaks i tiden säg 30-40 år så förekom det inget bete på granplantor jag har ej heller sett självföryngrad gran betad när det finns annat bete. Frågan jag ställer mig är ju varför plantskolornas plantor är så begärliga nu. Jag planterade själv gran för 10 talet år sedan som rådjuren betade ganska friskt men idag så är dom 3-4 meter och har inte tagit någon större skada utan det kommer att bli skog där med.

[Granstorp]

tor 27 aug 2020, 20:28#663476 Kan det vara så att plantorna förr var besprutade med något som rådjuren inte gillade? Nu är väl alla plantor i princip giftfria och kemikalierna ersatt av mekaniska skydd?

[halvproffs]

fre 28 aug 2020, 05:56#663522

Backar vi tillbaks i tiden säg 30-40 år så förekom det inget bete på granplantor jag har ej heller sett självföryngrad gran betad när det finns annat bete. Frågan jag ställer mig är ju varför plantskolornas plantor är så begärliga nu. Jag planterade själv gran för 10 talet år sedan som rådjuren betade ganska friskt men idag så är dom 3-4 meter och har inte tagit någon större skada utan det kommer att bli skog där med.

1981 på våren satte jag ca 200 granplant på en liten inäga. December samma år snöade det alla 31 dagar mer eller mindre och på nyårsafton var det 1m.
Rådjuren grävde fram grantopparna och åt upp dom. Nu 39 år senare har jag rak och fin granskog där.

Var det inte DDT på planten förr i tiden?

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas