Norwoods Lumbermate – enkel och manuell
Kjell valde en bandsåg från Norwood (som säljs av Skogma i Sverige) och det blev en version som i stort sett saknar automatik men som är robust och enkel att använda, Lumbermate LM29.
Sågen har byggts in stationärt i ett lämpligt uthus som fick bli såghus. Det har öppna sidor åt två håll och plats för att lufttorka en hel del virke under tak. Kjell valde en version med 14 Hk bensindriven Kohlermotor men det finns även en 3-fas, 7,5 Hk elmotor som tillval om man hellre vill ha det. Sågen har manuell matning och manuell inställning av såghöjden. Det finns en smart och enkel dimensionstabell som hjälper till att ställa in rätt sågtjocklek beroende på vilka dimensioner man vill ha ut ur stocken.
Norwood Lumbermate LM29 sågar enligt tillverkaren stockar som är upp mot 74 cm grova och den klarar ett snitt med 56 cm i full skärbredd. Det kan jämföras med Norwoods största modell LumberPro HD36 som klarar 92 resp 71 cm i motsvarande mått.
Alla moment med att lyfta och rulla stock, spänna fast stock eller block samt lyft av toppänden görs manuellt med handkraft och enkla men smarta spännanordningar. Norwood har enligt Skogma fler patent på detaljer än någon annan bandsågstillverkare.
Bandsåg i platta paket
Sågen levererades i byggsats och det var enligt Kjell ganska mycket "mekanoplock" att bygga ihop den. En driven mekare kanske skruvar ihop den på en dag enligt Kjell men han tog det grundligt och metodiskt för att inte riskera att göra fel och då tog det lite längre tid. Sågen går även att få i mobilt utförande med bildrag och hjul men Kjell valde som sagt ett stationärt utförande. Standardlängden på ramen är 6 meter men kan byggas på med 1,2-metersmoduler till önskad såglängd. I grundutförande med 14 Hk Kohler bensinmotor kostar Norwood Lumbermate LM29 idag 60 500 kr + moms (Skogma.se, juli 2020). Vill man ha en 240V elmotor istället så kostar det nästan 5000 kr mer.
Enkel postning
Det var inte speciellt svårt att lära sig posta en stock enligt Kjell. Första snittet ska skära av en bake/yta parallellt med sågens centrumlinje. Toppen på stocken läggs alltid framåt mot såghuvudet. Med hjälp av ”topplyften” lyfts toppen upp så att stockens centrum hamnar i våg och lika högt från sågramen i både topp och rot. När första snittet är lagt går det sedan att såga av en eller flera okantade brädor om stocken är grov innan den vänds. Är det en klen stock så vänds den direkt och rullas 180 grader för att såga av nästa yta som då ska sågas helt parallellt mot det första snittet. Även här kan det sedan tas ut en eller flera okantade brädor om stocken är grov. (Kantningen av dessa brädor kan sedan göras efter att blocket är färdigsågat.) Kvar blir sedan ett block med en dimension som sedan blir bredden för de brädor eller plankor man sågar ut.
Blocket ställs på högkant. Med hjälp av topplyften ser man till att stockens centrumlinje kommer i våg även vid det här snittet. Sedan rullas stocken 180 grader och den sista baken/ytan sågas bort. Därefter är det bara att såga rak-kantade plank och brädor ur blocket. Med hjälp av skalan för höjdinställningen går det bra att planera hur man ska såga blocket och den tar även hänsyn till att sågsnitten tar några millimeter av dimensionen.
Lite spån med bandsåg
De lite enklare och billigare bandsågarna har blivit väldigt populära och flera tillverkare/leverantörer vittnar om att det säljs allt fler enheter. Förklaringen är antagligen att de ligger i en prisklass som många klarar av utan att behöva göra allt för affärsmässiga produktionskalkyler. En annan förklaring kan också vara att bandsågarna tar marknad från de tidigare så populära sågverken med motorsåg och kedja. Bandsågarna producerar avsevärt mindre med spån med sina 2 mm sågsnitt om man jämför med att såga med motorsågskedja som skär 5-6mm snitt. Det tunnare snittet gör också att det går snabbare att såga. Många bandsågar klarar dessutom att såga riktigt grovt virke.
Mest barrtimmer
Det timmer Kjell sågar kommer från den egna skogen. Det är en del vindfällen och barkborregranar men framför allt stockar från en hel del ”småhuggning”. Det finns en del grusiga marker på gården och där hugger Kjell successivt bort granen för att gynna tall. På gården finns en gammal (men välvårdad!) Rottne Blondin som används för att köra hem timret.
Granen sågas främst till entumsbrädor att använda till fasadpanel och tallen sågas till tvåtumsreglar eller plank att användas som konstruktionsvirke. Det tristaste att såga enligt Kjell är torrgran som är ”hårdsågad”. Färsk gran är däremot fint att såga men bäst gillar han att såga löv även om det inte är så vanligt ännu.
-Lövträ är mjukt och fint att såga och speciellt björk luktar också gott. Men det gör ju även tallen, säger Kjell.
Sågarbetet sker främst under vinter eller tidig vår. I år har det gått att såga hela vintern då virket inte varit fruset en enda gång och då blev det färdigsågat redan i slutet av februari. Det sågade virket ströläggs direkt i såghuset och får ligga ett år tills nästa sågsäsong börjar. Då lägger Kjell in det färdigtorkade virket i ett större uthus där det ligger i väntan på lämplig användning.
Lönsamt?
Det finns definitivt en ekonomi i sågandet om man har större behov av virke för eget bruk, säger Kjell. Ny panel på stora uthusbyggnader drar många löpmeter och stora virkeskostnader. Det virke som kommer ur de egna stockarna har också avsevärt bättre kvalité än om man köper motsvarande i bygghandeln. Kjell räknar med att en egensågad bräda kostar ca 1/3-del av priset mot en köpt om man enbart räknar avsaluvärdet för timmerstocken. Det innebär att 2/3 av ”köpepriset” kan användas för att betala arbete och sågverk om man vill räkna så. Så får man den bättre kvalitén som en bonus. Men framför allt tycker Kjell att det är ett roligt arbete och att det är tillfredställande att såga sitt eget virke.
-Och så får man bra kondition på köpet! Det blir upp mot 10-11 000 steg på stegräknaren en bra sågdag, säger Kjell nöjt.
Video från besöket:
Läs mer om Norwoods sågverk hos Skogma eller om Norwood Lumbermate LM29 på Norwoods sajt
Mer info om Kjells stugverksamhet hittar du här
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se