ons 27 maj 2020, 06:39#646872Min farfar var en av hundratusen skogs och lantbruksägare som skulle vara med i Jägmästarnas ide om att beskoga sveriges små och olönsamma gårdar, skattepengar gick till dessa usla gran planteringar som blev så täta att all annan växtlighet uteblev, 1,5 meters avstånd rekommenderades av dina föregångare i skogsvetenskapen och förmedlades till de (som jag kallar) fellärda jägmästarna.
Ibland lyckas naturen fixa människans idiotiska ingrepp i naturen och en plantering slår snabbt ut hälften av de planterade träden, men ofta står dom på mark som lyckas hålla alla träd vid liv så länga att hela planteringen dör runt 40-50 år, det händer fortfarande att granplanteringar dör vid 40 års ålder, då oftast av svamp och insekter, men vi har torka och storm som också tar stressade träd i ett felaktigt skitskogsbruk.
De tomma jordarna på 50 talet på min fastighet är ett bevis på hur mycket bättre träd mår när de fritt får välja att etablera sig, du tjatar om att de träden är äldre, men det är irrelevant om planteringen av gran (som givetvis är lätt att se, då inga granar självsår sig i totalt raka rader med 1,5 meters lucka) gjordes tio år efter att de självsådda börjat växa.
De träden växer alla för fullt nu också, medan granplanteringarna stått stilla i 20 år, se på bilderna.
Det finns hundratals olika förutsättningar för träden att växa på min lilla 27 hektars fastighet, men ett kalhygge tar inte minsta hänsyn till det, där behandlas alla dessa hundratals olika markstrukturer som en eller möjligtvis två (gran och tall).
Det är bara sorgligt, jag har ju berättat om min fantastiska granskog på en hektar, med 4000 70 åriga granar där ingen är över 22 cm i brösthöjd och de flesta mindre än 15 cm, för att förekomma dig om en dum kommentar, så tar vi det nu, den växer på en skrotstens mark, man fyllde igen sankmark med skrotsten nån gång på 18talet, och när den blivit mossbevuxen och fått ett litet lager av markliknande substans, så slog granar rot och började växa, inte som på åkermark givetvis utan som på skrotstensmark med mossa, det gjorde att de anpassade sig till livet på denna mark, inte en människa har lyft ett finger där, och naturen tackade genom att ge mig kvistfritt, spikrakt listvirke där en centimeter har 20 årsringar.
Men det där har ni ingen aning om i er forskning, trots att bergslagen är full av sån mark.
Och Davvi, det är bäst att du läser lite statistik istället för att göra tvärsäkra iakttagelser från din bil.