Jakt och Fiske

[Älgfoderodlare]

mån 20 jan 2020, 20:47#620157

Ser ändå lovande ut denna gången! Nu måste det bli verkstad av det hela! Den skenade klövviltstammen i Sverige är en av de värsta ekonomiska katastrofer som drabbat skogsbruket någonsinn!

-Nja, då skulle jag ju vilja veta VILKA du anser är drabbade o av VAD ? Industrin verkar ju i alla fall få sitt. Frågan är om inte det på bekostnad av industrins efterfrågan, de icke boende på sina fastigheter som säljer "In blanco" o som inte vet hur man följer upp en åtg., som gör ganska många av er resterande skogsbrukare till just förlorare ! Tråden; "Gallringskatastrofen . . . " talar väl sitt tydliga språk. De andra gallringar o slutavverkningar som görs idag, ger industrin miljard vinster. De virke som tas ut nu, var ungskogar i början på 80-talet när vi hade som mest Älg i de svenska skogarna. Så nu om någonsin, borde ju detta märkas om just Älgen gick så hårt era skogar på den tiden.

[Alvarsson]

mån 20 jan 2020, 20:56#620163 Läs materialet som tagits fram i detta ämne så förstår du!

[Älgfoderodlare]

mån 20 jan 2020, 21:04#620174 Vad pratar vi om för vilttätheter uppe hos dig @Älgfoderodlare?

Visst höll du till i Härjedalen, eller har jag fattat fel?

I mina hemtrakter är förvaltningsmålet för älgstammen ca 6 älgar / 1000 ha i vinterstam och då har vi haft en avskjutning på drygt 20 rådjur / 1000 ha de senaste åren (vet inte om man kan räkna baklänges att det rimligen skulle innebära en vinterstam på i storleksordningen ca 40 rådjur / 1000 ha?).

MVH
Alias[/quote]

-Ja, helt säker på siffrorna är jag inte, men efter den senaste räkningen för ett antal år sedan, tror jag snittet var 2,5-3,5 älgar / kha. Men då är ju den mycket varierande. Högområdena hyser ju mycket lite älg under vinterhalvåret. Jag har för mig att det varierade mellan 0,7-1,4 / kha. Och just efter Ljusnans dalgång där vi har våra Fast. o vid sjöområden, ökar ju vinterstammarna via vandring under just vintrarna. Mest bete ser jag vår o höst, men då bara på lövträden. Men vi har ju också rätt gått om Rådjur. Det är nog näst efter Ren, de djur som påkörs mest i just Härjedalen. Vi har ganska spridda marker runt om i den SÖ delen, och det är inget område där det inte finns Rådjur. Jag skjuter mellan 2-5 varje år o det märks inte på stammen just där vi har Fast. Hur mycket det jagas i övrigt vet jag inte. Det kan vara 12-15 olika Rådjur vid foderbordet / dag. I de östligaste delarna har de ju även Kronhjort som verkar öka. Jag har haft 2 barkgnag på Gran av någon som har passerat här.

[Älgfoderodlare]

mån 20 jan 2020, 21:13#620179

Läs materialet som tagits fram i detta ämne så förstår du!

Vad är det jag ska förstå ? Att om man röjer fel o för hårt, så att det enda alternativa bete som finns för klövviltet, är det ni värderar högst, o sen står man o funderar varför man har skador ? Eller är det att de som ni skickar in för att göra gallringsåtgärder, roffar åt sig lite "extra" på privatskogsbrukets bekostnad, o sen står man där o funderar varför det vart så lite över vid slutavverkningarna ? Jag behöver ju INTE fundera över dessa saker då det INTE drabbar mig personligen ! Att mina Tallar växer upp oskadade trots att det finns vilt, har sin naturliga förklaring. Jag har ju valt att se helheten i att vara skogsbrukare o jägare !

[Alvarsson]

mån 20 jan 2020, 21:34#620186 Du har missat att vi har ett röjningsberg på över 1 miljon hektar. Gallringsvirket blir väl inte viltmat. Sedan får du väl se detta problem lite större Sverige är ett avlångt land. Sanningen är som det framkommit i utredningen klövviltstammen kostar oss markägare och övriga i samhället upp mot 20 miljarder årligen. Det är mer än skrämmande! Och ett grovt underbetyg till oss alla.

[Älgfoderodlare]

mån 20 jan 2020, 22:26#620207

Du har missat att vi har ett röjningsberg på över 1 miljon hektar. Gallringsvirket blir väl inte viltmat. Sedan får du väl se detta problem lite större Sverige är ett avlångt land. Sanningen är som det framkommit i utredningen klövviltstammen kostar oss markägare och övriga i samhället upp mot 20 miljarder årligen. Det är mer än skrämmande! Och ett grovt underbetyg till oss alla.

-Nej, ex. ang. gallring var ju att DU pratar om att svenska skogsbruket förlorar x antal miljarder / år. Och där kan man ju INTE skylla på viltet, det var just det som var poängen ! -Nej, jag har inte missat att ni övriga har ett s.k. "röjningsberg" som ni åtgärdar efter idag rådande modell; d.v.s. röj bort allt som inte räknas som värdefullt ! Där ligger en stor del av svaret på att NI har viltbetesproblem ! Blanda inte in mig i den gruppen ! Jag lärde mig för mycket länge sen att hindra sådan uppkomst ! Det resulterar i; få skador, mycket skog, vilt att jaga. Men det är ju jag det. Och det jag gör kan ju inte gälla i resten av Sverige . . . eller ?

[Granstorp]

mån 20 jan 2020, 22:41#620218

Du har missat att vi har ett röjningsberg på över 1 miljon hektar. Gallringsvirket blir väl inte viltmat. Sedan får du väl se detta problem lite större Sverige är ett avlångt land. Sanningen är som det framkommit i utredningen klövviltstammen kostar oss markägare och övriga i samhället upp mot 20 miljarder årligen. Det är mer än skrämmande! Och ett grovt underbetyg till oss alla.

-Nej, ex. ang. gallring var ju att DU pratar om att svenska skogsbruket förlorar x antal miljarder / år. Och där kan man ju INTE skylla på viltet, det var just det som var poängen ! -Nej, jag har inte missat att ni övriga har ett s.k. "röjningsberg" som ni åtgärdar efter idag rådande modell; d.v.s. röj bort allt som inte räknas som värdefullt ! Där ligger en stor del av svaret på att NI har viltbetesproblem ! Blanda inte in mig i den gruppen ! Jag lärde mig för mycket länge sen att hindra sådan uppkomst ! Det resulterar i; få skador, mycket skog, vilt att jaga. Men det är ju jag det. Och det jag gör kan ju inte gälla i resten av Sverige . . . eller ?

Stå på dig @älgfoderodlare! Jag håller på dig!

[alias]

mån 20 jan 2020, 23:12#620231

Du har missat att vi har ett röjningsberg på över 1 miljon hektar. Gallringsvirket blir väl inte viltmat. Sedan får du väl se detta problem lite större Sverige är ett avlångt land. Sanningen är som det framkommit i utredningen klövviltstammen kostar oss markägare och övriga i samhället upp mot 20 miljarder årligen. Det är mer än skrämmande! Och ett grovt underbetyg till oss alla.

-Nej, ex. ang. gallring var ju att DU pratar om att svenska skogsbruket förlorar x antal miljarder / år. Och där kan man ju INTE skylla på viltet, det var just det som var poängen ! -Nej, jag har inte missat att ni övriga har ett s.k. "röjningsberg" som ni åtgärdar efter idag rådande modell; d.v.s. röj bort allt som inte räknas som värdefullt ! Där ligger en stor del av svaret på att NI har viltbetesproblem ! Blanda inte in mig i den gruppen ! Jag lärde mig för mycket länge sen att hindra sådan uppkomst ! Det resulterar i; få skador, mycket skog, vilt att jaga. Men det är ju jag det. Och det jag gör kan ju inte gälla i resten av Sverige . . . eller ?

Jag vill påstå att förutsättningarna runt om i landet är väsensskilda (jag förutsätter att det är viltskador på tall vi avhandlar).

Hade jag använt Älgfoderodlares strategi så hade jag haft merparten vårtbjörk istället för tall!

Varför hävdar jag det?
Om man bortser från att bördig mark (bonitet 8-9 m3sk/ha/år) med mycket hyggesvegetation försvårar för ett rikligt plantuppslag vid t.ex. fröträdställningar och harar och klövvilt går hårt åt de tallplantor som ändå lyckas etablera sig så är det faktiskt så att björkslyet tar täten i höjdtillväxten och tuktar/kväver tallarna.

Om universallösningen för att få upp oskadad tallungskog vore att skippa ungskogsröjningen så skulle ju problemet ha varit löst i samband med 1993 års skogsvårdslag där man slopade röjningsplikten.

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Älgfoderodlare]

mån 20 jan 2020, 23:34#620236

Du har missat att vi har ett röjningsberg på över 1 miljon hektar. Gallringsvirket blir väl inte viltmat. Sedan får du väl se detta problem lite större Sverige är ett avlångt land. Sanningen är som det framkommit i utredningen klövviltstammen kostar oss markägare och övriga i samhället upp mot 20 miljarder årligen. Det är mer än skrämmande! Och ett grovt underbetyg till oss alla.

-Nej, ex. ang. gallring var ju att DU pratar om att svenska skogsbruket förlorar x antal miljarder / år. Och där kan man ju INTE skylla på viltet, det var just det som var poängen ! -Nej, jag har inte missat att ni övriga har ett s.k. "röjningsberg" som ni åtgärdar efter idag rådande modell; d.v.s. röj bort allt som inte räknas som värdefullt ! Där ligger en stor del av svaret på att NI har viltbetesproblem ! Blanda inte in mig i den gruppen ! Jag lärde mig för mycket länge sen att hindra sådan uppkomst ! Det resulterar i; få skador, mycket skog, vilt att jaga. Men det är ju jag det. Och det jag gör kan ju inte gälla i resten av Sverige . . . eller ?

Jag vill påstå att förutsättningarna runt om i landet är väsensskilda (jag förutsätter att det är viltskador på tall vi avhandlar).

Hade jag använt Älgfoderodlares strategi så hade jag haft merparten vårtbjörk istället för tall!

Varför hävdar jag det?
Om man bortser från att bördig mark (bonitet 8-9 m3sk/ha/år) med mycket hyggesvegetation försvårar för ett rikligt plantuppslag vid t.ex. fröträdställningar och harar och klövvilt går hårt åt de tallplantor som ändå lyckas etablera sig så är det faktiskt så att björkslyet tar täten i höjdtillväxten och tuktar/kväver tallarna.

Om universallösningen för att få upp oskadad tallungskog vore att skippa ungskogsröjningen så skulle ju problemet ha varit löst i samband med 1993 års skogsvårdslag där man slopade röjningsplikten.

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

-Ja, det kan ju tyckas så, men vitsen med det jag gör är ju att få både och ! Då både Tall o Björk är pionjärträd, så handlar det ju om HUR man utvecklar dessa båda arter parallellt. Ju snabbare tillväxt man kan nå för Tallarna så de kommer snabbare ur betesbegärlig höjd, dess bättre. Så genom att stamkvista Björkarna, hindrar jag ju inte tillväxten på Tallen, snarare tvärtom. Det microklimat som utvecklas i de tätare bestånden, gynnar ju även Tallen på bra marker. Efterföljande stamkvistningar av Björken, av vad jag sett, ger Tallarna bättre möjlighet att hävda sig o Björken blir gärna 2:a i tillväxtkurvan efter ett antal år. Så för tidig röjning blir av ondo om man inte kan se de koordinerade ungskogarnas tillväxtpotential i sin helhet o hur det till slut gynnar de prioriterade arterna som Tall o Gran. Lövträdarterna verkar i det fallet spela en ganska viktig roll !

[Seb macahan]

tis 21 jan 2020, 00:37#620240

Du har missat att vi har ett röjningsberg på över 1 miljon hektar. Gallringsvirket blir väl inte viltmat. Sedan får du väl se detta problem lite större Sverige är ett avlångt land. Sanningen är som det framkommit i utredningen klövviltstammen kostar oss markägare och övriga i samhället upp mot 20 miljarder årligen. Det är mer än skrämmande! Och ett grovt underbetyg till oss alla.

-Nej, ex. ang. gallring var ju att DU pratar om att svenska skogsbruket förlorar x antal miljarder / år. Och där kan man ju INTE skylla på viltet, det var just det som var poängen ! -Nej, jag har inte missat att ni övriga har ett s.k. "röjningsberg" som ni åtgärdar efter idag rådande modell; d.v.s. röj bort allt som inte räknas som värdefullt ! Där ligger en stor del av svaret på att NI har viltbetesproblem ! Blanda inte in mig i den gruppen ! Jag lärde mig för mycket länge sen att hindra sådan uppkomst ! Det resulterar i; få skador, mycket skog, vilt att jaga. Men det är ju jag det. Och det jag gör kan ju inte gälla i resten av Sverige . . . eller ?

Stå på dig @älgfoderodlare! Jag håller på dig!

Det vill jag nog också påstå att jag gör (i min okunskap). Tror vi ska ha en vinterstam på 4/1000.
Men frågan är nog ganska mer komplex än hur stor vinterstam man har, vad har man för stam? vad ligger medel vikten på kalvar, kor, tjur. Har varit en del i grann kommunen Kosta. Har ingen aning om hur stor stam de har men, med blotta ögat ser man tydliga tecken på mer älg (fler OBS, mer spillning, mer slag) ändå har jag sett väldigt lite skador (trots att tillgången på foder bör vara lägra än i Blekinge) Jag har skrivit detta förr, och situationen är inte lika för alla i hela landet (långt därifrån). Men att skjuta ner stammarna kan nog få ödesdigra konsekvenser på vissa håll och kanske nödvändigt på andra. Men enligt mig ska alla marker klara en stam på runt 4/1000. Går inte det har vi skapat fel förutsättningar. Det gnälls mycket och görs litet enl. mig.
Ser ofta markägare som ger älgen all skuld, trots att både Hare och Rådjur kan gå hårt åt en tallplantering. Tittar man sedan på fodertillgången i övrigt så kan det se extremt varierande ut, vilket drabbar en del hårdare än andra.
Men handen på hjärtat. Hur många röjer "smart". Det räcker inte o spara en buske här och där per/Ha. Givetvis som jag skrev ovan, förutsättningarna skiljer stort. ¨
Men ofta ser man röjningar där man rensat bort allt som är och kan bli potentiellt foder. Igenväxta planteringar +15år ger inte heller mycket foder. Röjs de i tid och på rätt sätt så ökar mängden foder markant.
Nu är jag ju inte utbildad på ämnet, och mina slutsatser är tagna ur egen erfarenhet HÄR i södra Småland och norra Blekinge.

the problem is not the problem the problem is your attitude about the problem

[Älgfoderodlare]

tis 21 jan 2020, 00:51#620241 Stå på dig @älgfoderodlare! Jag håller på dig![/quote]

Tack "Granstorp", men i det här fallet handlar det inte om vem som vinner eller förlorar en dialog. Kontentan borde snarare bli; Ökad förståelse, ändrad utveckling ! Det som händer i svenskt privatskogsbruk idag, är en räcka av händelser / åtgärder som ni både delvis är oförskyllt drabbade av, men också delvis deltagande / aktiva i. Förändringen kommer att ske gradvis, då en alternativ framtid kommer att skapa ett annat synsätt på vad vi idag tror är rätt. Denna förändring kommer förhoppningsvis att leda till en ökad insikt / förståelse o samexistens mellan människan o vår omgivning. Jag har ju redan praktiserat det i över 30 år, utan neg. konsekvenser. Så min framtid blir förmodligen inte annorlunda ? Det är ju de som idag anser sig drabbade på allehanda vis, som behöver förändra sin syn på vad de gör idag, för att skapa ett annat "imorgon" !

[Niking]

tis 21 jan 2020, 06:26#620245 Från jägarhåll gnälls det över sjunkande kalvvikter. Å det kan ju inte bero på annat än att det är alldeles för många älgar till det bete som finns.

Sedan kan det också så att det på vissa ställen är för mycket rådjur och hjort i förhållande till mängden älg. Men det är ju i så fall ett problem som jägarna lätt kan åtgärda själva, genom att aktivt skjuta ner stammen av rådjur och hjort. (Annars kan de ju alltid sluta /tjuv/jaga lo och varg, så löses ju den problematiken av sig själv! )

Slutligen så ligger inkomsterna från skogsbruket skyhögt över inkomsterna från utarrenderad jakt (i mitt fall är förhållandet ca 10:1), så det råder knappast något tvivel om vilka intressen som ska styra i skogen.
/Niklas

/Niklas

[Icegrip]

tis 21 jan 2020, 08:17#620253 Så här såg vinterstammen av älg ut 2001 i området där jag har skog, Vännäs kommun i Västerbotten. Visserligen är inventeringen utförd för ca 20 år sedan.(helikopterinventering) Nu har nog stammen minskat sen 2001, men klart är iaf att det fortsatt är högt betestryck här.

1579590983_64f8b6a5-f5c9-428b-9dfc-9d30fb5d6a0a.png

Snittet låg på ca 10 älgar/1000ha över hela området. Men ni kan se vissa områden som är särskilt utsatta!

Du ska vara en väldigt aktiv skogsägare, som skyddar tallplantor, om du ska få upp en fin tallskog här.

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Röjkvist]

tis 21 jan 2020, 08:55#620259 Älgfoder med fl.
Vilka lustiga älgar vi har på vår mark!
Trots att vi lämnar rönn, ek, asp så betar älgen tallen.
Sedan ser jag grisen som ett större problem. Det ser ut som frästa
trädgårdsland i skogen

[Mangan]

tis 21 jan 2020, 09:59#620266 Om vi går över till mer kontinuitet och färre hyggen kommer älgmaten att minska, kanske neråt de nivåer som gällde innan 70-talets stora hyggen?

Stora tallhyggen har aldrig varit aktuellt här, det är granmark och var så redan på 1700-talet. Men givetvis finns det fläckar där tallar passar bättre, kanske 10% av ett normalt hygge. Synd att det är så svårt få få upp något självsått där, förhoppningsvis kan viltstammarna minska med detta initiativ, så vi kan kan få upp en lite mer ståndortsanpassad skog.

Självvald väg i egen skog