Avverkning (slutavverkning)

[Simba]

tor 26 feb 2009, 20:17#52125 Ahaa,ska du till Vasa där i slutet mars Kanske jag dyker upp
Svenska nationalsången Njaa,dom har ju skid-VM i Tjeckien nu men jag tycker det är mest den finska nationalsången dom spelar...

Samlar på grönt skrot,ja och lite rött oxå....

[per-erik]

fre 27 feb 2009, 00:43#52156

Ahaa,ska du till Vasa där i slutet mars Kanske jag dyker upp
Svenska nationalsången Njaa,dom har ju skid-VM i Tjeckien nu men jag tycker det är mest den finska nationalsången dom spelar...

"You bet me!" var första tanken när jag läste ditt inlägg. Men vadå, det där med era idrottsliga framgångar behöver man väl inte ta på så stort allvar längre. Har för mig att det var en del hallå kring finska skidåkare för några år sedan. Var nåt med kosten tror jag!

Du har väl med en vedeldad bastu, och så lite finskt norrsken på kvällen!

Önskar
/Per-Erik

[Fredrik Reuter]

lör 07 mar 2009, 14:34#52913

I anslutning till det du skriver skulle jag vilja peka på ”upphandlarkompetens” och även koppla detta till förändringen i samhället. Skogs-Sverige har förändrats mycket de sista decennierna, och kommer att förändras än mer, på ett mycket påtagligt sett, beroende på framförallt två faktorer: Dessa är urbaniseringen och akademiseringen. Med urbanisering menar jag att allt fler är utbor, arbetar och bor i städer, och tappar ”markkontakten” och förståelsen för skogsbruket och det arbete som utförs i skogsbruket. Med akademisering menar jag att alltmer av ansvaret för vad som sker i produktionen vilar på personer utan praktisk och erfarenhet och övergripande förståelse. Själv tycker jag ibland att detta är riktigt otäckt. Nu är det inte så att jag har något emot akademiska studier: Jag är själv akademiker. Men jag tror på kombinationen av båda delarna, om det nu verkligen går att dela upp olika typer av kunskap, vilket jag egentligen tycker är fel: Det är när olika typer av kunskap kombineras som man når längst!

För den intresserade markägaren kan böckerna även fungera bra som fördjupninglitteratur, där han kan bli en bättre upphandlare: Med ökat ”kritiskt öga” men även en ökad förståelse för vad som sker!

När det gäller gallring så är detta en egen historia. Skulle vilja återkomma med kommentar kring detta. Men det är lustigt med kunskap och dynamiken runt denna: Har du t.ex. tänkt på och förstått varför värmlänningarna legat så tidigt/långt framme i mekaniseringen?

Undrar
/Per-Erik

Hej,
Om vi börjar med det sista, nej, det har jag inte, är också för blygsam för att haka på och säga nåt i stil med, "ja, det kunde man ju ana"...

Om vi sedan fortsätter med det första så tycker jag delar ur dina kommentarer är mycket viktiga och ger mig på ett försök att utveckla mina egna tankar:
Tänker man svenskt i ett globalt perspektiv skulle man kunna säga att dagens köpare, i mångt och mycket tänker "bulk" och inte värst mycket kvalitet (det finns undantag). Detta ställer då krav på säljarledet att agera för att få köparna att hela tiden erbjuda konkurrenskraftiga slutprodukter globalt sett (köparna har ju fått kritik för sitt bulktänkande). Sådana produkter torde gynna leverantören (skogsägarna) eftersom konkurrenskraftiga produkter torde kunna erbjuda högre netto även till råvaruleverantören.
Och dessutom utvecklas svenskt skogsbruk och kan (kanske) bibehålla det höga anseende det har både när det gäller skogsdrivning och slutprodukt. Det diametrala är ju att alla tänker bulk och snabb och rå produktion. Hur ska vi kunna konkurrera med Brasiliens plantager och Rysslands arealer då?
Det är väl mest tillredningen av virket jag tänker på här, exempelvis att själv som skogsägare kunna hitta sortiment i sin egen skog som skulle kunna förädlas på ett mer optimalt sätt samt även förståelsen för hur virkesmätningen går till och kravställande på en bra aptering vid avverkning.
Vidare skulle man som skogsägare säkert också (om man nu är på tårna och påläst) kunna sålla mycket enklare bland köparna när det gäller avverkningsplanering, körplanering etc.
Jag menar då att en köpare (med tillhörande entreprenörer) som planerar och genomför en avverkning på ett optimalt sätt kanske genererar ett högre netto för säljaren på sikt, i och med ej sönderkörda basvägar, jämnare och bra uttag i gallring osv, trots att denna köpare kanske inte erbjöd bäst netto på offerten.
Ovanstående skulle kunna generera entreprenörer med högre kompetens och kvalitet samt en stimulans till teknikutveckling. För visst skulle det gynna alla om vi i norden fortsätter vara utvecklande och i topp när det gäller skogstekniken, både när det gäller miljövänlighet, hög produktion och optimal råvara ur skogen?

Eller vad tycker ni?

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[per-erik]

sön 08 mar 2009, 00:45#52954 Hej,
Om vi börjar med det sista, nej, det har jag inte, är också för blygsam för att haka på och säga nåt i stil med, "ja, det kunde man ju ana"...

För visst skulle det gynna alla om vi i norden fortsätter vara utvecklande och i topp när det gäller skogstekniken, både när det gäller miljövänlighet, hög produktion och optimal råvara ur skogen?

Eller vad tycker ni?[/quote]

Måste säga Fredrik, att du är mer vältalig än en predikant! Märks att du är värmlänning. Och att det var det klokaste jag läst på länge: Kanske är du åtminstone till hälften dalmas. Men tveksam till bulktänkande: Inget Finn-blod i ådrorna alltså. Och det finaste jag hört sen jag konfirmerade mig sommaren –75. Minns än en välformad brud ifrån Bromma som var med där. Men det är en annan historia…

Frågan jag ställde, svaret är: Barkborrarna! Tja, nu tror väl du att den galne författaren spårat ur än värre. Ska snart förklara.

Kloka ord från dig. Kostnadseffektivisering är viktig. Men inte bra när den dränerar en bransch på viktig kompetens. Och jag tror inte att vi i Norden, i stora övergripande drag, ska ersätta ett bulktänk med ännu mer bulktänk.

Åter till dynamiken runt erfarenheter och kompetens och barkborrar: Jag har blivit en aning fascinerad av hur detta med kompetens, erfarenhet, helt enkelt knowhow uppstår. Det är enkelt att tro att kunskap kommer från skolor, universitet, forskning, o.s.v. Astronomiska summor pengar till än det ena eller det andra. Storslagna satsningar. Konferenser och simulatorer. EU-projekt.

Och så är det självfallet ofta. Men oftast ligger något helt annat till grund, när det gäller skogbruket.

Vad jag uppfattat lågt värmlänningarna långt framme i mekaniseringen på 80-talet, och jag förklarar alltså detta med barkborreangreppen. Ty, i samband med detta angrepp i början på 70-talet tog mekaniseringen fart i Värmland: Twiggar, bomprocessorer, bootsmarker och logma, o.s.v. (Ursäkta om jag blandat ihop något). Massvis med individer, kanske med erfarenheter från ”simplare” maskintyper lärde sig köra, planera, reparera, o.s.v. De fanns med, kompetenta, erfarna, och produktiva på 80-talet. Nu har deras söner tagit vid. Och vi ser spåren av detta angrepp än, som något positivt!?

Något lika är det med en vattenvårdskurs av idag. Här krävs kunskap om hur man kör ”uppe på markytan”. Inte hur man skapar djupa kanaler i terrängen. Denna kunskap fanns det gått om på 60- och början på 70-talet. Man var tvungen. Inte ens en 868 klarar ett krondike med mindre än att man bygger en bro. Sen kom större maskiner såsom SMV 21. 8-liter dieslar och v-format underrede. Schaktblad. Dieseln var billig. Turbo. Kunnande och engagemang ersattes med ett högre tryck på gaspedalen.

Avverkningsplanering: Jag tror att de som var verksamma i början av 70-talet, och inte hade tagit död på vare sig själva eller sina maskiner, hade kunnat föreläsa i ämnet idag. Och kallat sig specialister.

På 80-talet hade de allra flesta som körde en processor eller engreppare erfarenheter runt apteringsfrågor från manuellhuggning. Så är det inte idag...

Dynamik är intressant. Och erfarenheter från 75…som aldrig försvinner.

Menar dynamiske-dock ej maniske
/Per-Erik

[Fredrik Reuter]

ons 18 mar 2009, 21:08#53848 Hej,
Tack för komplimangen, men värst vältalig kan jag inte säga att jag är, jag är ju Värmlänning!

Angående barkborrarna: Skulle man kunna sammanfatta det som "inget ont utan att det har nåt gott med sig"...?!
Jag visste inte om detta, det var intressant att läsa.

Detta med markskador i samband med avverkning är viktigt.
Har fått för mig att körskador, där de uppkommer, inte alltid anmäls/processas av skogsägaren som är drabbad efter att de uppkommit, tunghäfta pga kunskapsbrist skulle kunna vara en anledning för detta i samband med samtal med den välsmorda virkesköparen.
Här tycker jag det finns bra information i böckerna, man kan ju vara med och påverka traktdirektivet innan start om man bara har lite kunskaper...

På återhörande!

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Simba]

fre 27 mar 2009, 20:48#54508 Har "skumläst" igenom böckerna som hastigast,blir till att läsa nogrannare varteftersom (man har ju tid nu ) men måste faktiskt säga att jag är imponerad
Här finns ju allt,perfekt både för "nybörjaren" och för oss gamla gubbar som tror att vi vet och kan allt
Sticker ut hakan och påstår att om alla maskinförare i norden läste böckerna och följde åtminstone en del av anvisningarna där så skulle både resultatet OCH olyckorna minska drastiskt,säkert skulle vi kunna minska på antalet dödsfall i skogen.

Läste nånstans att den gode per-erik fått kritik för "alltför flitigt användande av liemannen" men det håller jag inte med om.
Tvärtom,det som jag tycker är bra är att det förutom att det finns en bild på "rätt"sätt,också finns en bild av "mitt"...NEJ jag menar FEL SÄTT kombinerad med liemannen väntande på klåparen
Visst,man kan skriva varningar typ:
-"Gå ej under hängande last" men en bild på en gubbe som har huvudet instucket i aggregatet med motorn igång får en att må illa och en sån bild minns man betydligt mer än 1000 ord
Det sista den gubben får höra blir väl en hydraulventil som drar och sen är det goodbaj

En grej som jag reagerat på bland alla yotoobevideon gäller lossning av virke,tänkte kommentera detta lite.
I del 2 sid 103 står att lämpligt avstånd mellan skotare-trave är 1 meter,och det håller jag med om.
Men alltför många står jättelångt från traven (varför vet jag inte,kanske dom är rädda ) och istället använder dom utskjutet istället
Men hallå,det är ju vansinnigt att ta gripen full med timmer,räta ut kran och sen köra utskjutet fullt ut för att komma rätt,det blir ju en överbelastning på kran och basmaskin då
Nä kom närmare traven,och ställ er så att ni inte behöver köra vippen så mycket (och absolut INTE utskjutet) ska ni se att livet blir lite enklare

med -hälsningar i riktning Mora
Simba

Samlar på grönt skrot,ja och lite rött oxå....

[per-erik]

lör 28 mar 2009, 00:36#54534

Har "skumläst" igenom böckerna som hastigast,blir till att läsa nogrannare varteftersom (man har ju tid nu ) men måste faktiskt säga att jag är imponerad
Här finns ju allt,perfekt både för "nybörjaren" och för oss gamla gubbar som tror att vi vet och kan allt
Sticker ut hakan och påstår att om alla maskinförare i norden läste böckerna och följde åtminstone en del av anvisningarna där så skulle både resultatet OCH olyckorna minska drastiskt,säkert skulle vi kunna minska på antalet dödsfall i skogen.

Läste nånstans att den gode per-erik fått kritik för "alltför flitigt användande av liemannen" men det håller jag inte med om.
Tvärtom,det som jag tycker är bra är att det förutom att det finns en bild på "rätt"sätt,också finns en bild av "mitt"...NEJ jag menar FEL SÄTT kombinerad med liemannen väntande på klåparen
Visst,man kan skriva varningar typ:
-"Gå ej under hängande last" men en bild på en gubbe som har huvudet instucket i aggregatet med motorn igång får en att må illa och en sån bild minns man betydligt mer än 1000 ord
Det sista den gubben får höra blir väl en hydraulventil som drar och sen är det goodbaj

Tack för de orden Simba
Kanske är det så att jag och du i botten har samma grundsyn, ungefär som den min käre far förmedlade till mig i ungdomsåren. Efter att vi arbetat tillsammans i skogen, och kommit hem, brukade han säga: Det har gått bra idag, ingen har gjort sig illa!

Apropå en del av det du skriver kommer minnen upp till ytan från en tid då jag arbetade på Vestlandet i Norge, runt Bergen. Jag hamnade där som medföljande instruktör på en 901 med 955 i kranspetsen. Jag kommer aldrig att glömma den tiden. Eller resorna över Hardangervidda. Som gett mig synupplevelser som nog inte kan överträffas.

Föraren som jag skulle lära upp heter Ketil. Vi upparbetade stormfälld skog. Han var riktigt duktig med motorsåg. Och jag var en hyfsad maskinförare. Mitt inne i bestånden var skogen fin. I ytterkanterna var skogen hemsk: Jag minns grenar på granarna som var 20 cm. Så Ketil rotkapade och kvistade av samtliga kantträd. Och jag körde. Vi hade problem med varmgång och bytte så småningom tätningarna på hyttsviveln. Ute i fält! Under de varmaste sommarmånaderna arbetade vi på natten. I samband med att jag upparbetade sådan skog som inte behövde insats av motorsåg fanns alltid Ketil någonstans i närheten. Oftast kunde jag se den röda cigarettglöden där han lagt sig tillrätta, i den ljumma sommarnatten någonstans, medan motorn TD 45 vrålade för fullt och pumpen Linde på 105 cc matade 800 cc motorerna på 955-aggregatet.

När jag kom tillbaka på hösten hade de monterat ett Keto-aggregat på maskinen. I samband med en felsökning var maskinen ingång och Ketil var ”inne” i aggregatet. Jag råkade komma åt en knapp och ”bandmatningen” klämdes ihop. Ketil slängde sig därifrån. Efteråt berättade han skrattande att han hört att dieselmotorn stönade till när pumpen vinklade ut, och förstått att det var ”skarpt läge”. Ketil var ung och rask i tanken och jag tackar honom av hela min själ och hjärta att han hann ur aggregatet. I annat fall hade jag tagit livet av honom.

Så visst fan kan det fort bli slut på rock´n roll och "goodbaj" for ever.

Och Ketil? Han blev en riktigt duktig maskinförare med tiden. Och norsk Hansapils? En av de bästa på jorden!

Hävdar
/Per-Erik

[per-erik]

ons 01 apr 2009, 22:12#55065 Ett tips till er som är intresserade av böckerna är att de nu finns på många bibliotek runt om i landet. Och de flesta biblioteken har även talskivorna.

Tipsar
/Per-Erik

[Anders Olsson]

mån 06 apr 2009, 21:02#55432 Hej!

Ursäkta att det blir lite offtopic nu, men du har ju kört sån maskin som jag har och leker med nu
Vad var 955 för typ av aggregat, nån form av processoraggregat eller kunde det fälla också? Jag vet att det finns 935, 940, 942, 945, 948, 960 och 965, men har aldrig hört talas om 955 tidigare.
Hade sviveln med varmgången att göra? Jag har själv funderat lite på hur jobbig den kan vara att renovera och konstaterat att den "sitter lite dumt till", men att det borde vara genomförbart.
Jag har renoverat både renoverat både pumpväxellådan och ventilpaketet på 942-aggregatet, så sviveln är en av de sista sakerna på listan över svåråtkomliga prylar som kan krångla/läcka.

Tack för kortet förresten!

Valmet 901

[per-erik]

tis 07 apr 2009, 23:27#55514

Hej!

Ursäkta att det blir lite offtopic nu, men du har ju kört sån maskin som jag har och leker med nu
Vad var 955 för typ av aggregat, nån form av processoraggregat eller kunde det fälla också? Jag vet att det finns 935, 940, 942, 945, 948, 960 och 965, men har aldrig hört talas om 955 tidigare.
Hade sviveln med varmgången att göra? Jag har själv funderat lite på hur jobbig den kan vara att renovera och konstaterat att den "sitter lite dumt till", men att det borde vara genomförbart.
Jag har renoverat både renoverat både pumpväxellådan och ventilpaketet på 942-aggregatet, så sviveln är en av de sista sakerna på listan över svåråtkomliga prylar som kan krångla/läcka.

Tack för kortet förresten!

Hej Anders,
och tack själv, jag hoppas att du finner något guldkorn i böckerna!
Sen tror jag inte att alls att du leker, min erfarenhet är bl.a. att de är rätt snabba att få omkull, om man inte är vaken!

Nja, 955 var vanligt förr i tiden. På långt håll (och dålig ögon) kan man lägg förväxla 955:an med ett 935 eller 948. 955:an är lite större och har separat styrning på kvistknivarna (egen cylinder till kvistknivarna). Någon har sagt om dessa aggregaten att de såg ut som en Hiab-grip med matarvalsar, och det stämmer väl. Typexempel på vad knepigt det är att bygga hydarulik: Detta aggregat hade stora matarvalsmotorer, 800 cc eller kanske större, minns inte. Men dragkraften var enligt mitt förmenande inget man ringde hem till mor och skröt om. Kanske var HV-03-paketet som satt i aggregatet alltför trångt?

Jag och Ketil skruvade en hel del under en eller flera veckor den sommaren. Blev drygt. Vi körde om natten och skruvade om dagen. Aggregatet gick skapligt när oljan var kall, den första timmen. När hydrauloljan blivit varm drog sig aggregatet knappt fram efter stammen. Till slut provade vi att packa om hyttsviveln. La tätningarna i en burk med olja som vi eldade under för att de skulle bli mjuka. Kan inte komma ihåg att det var speciell svårt. Men det var mycket skruvning. Ja, det var tätningarna som var orsak till varmgången. Strömmade över mellan tryck- och tanksida. Kanske finns det även en kanal för läckoljan. Minns inte. När vi var klara fick vi inte igång maskinen, vi höll på att bli tokiga. Till slut kom vi på att vi, i samband med att vi skruvat på saker och ting, klämt in nödstoppen!

Vet inte om jag kan rekommendera det, men ett sätt att undvika problem med hyttsviveln är att plocka bort den, och dra slang igenom ”centrumhålet” istället. TROR att detta funkar bra. På så sätt eliminerar du i vart fall risken för ”inre läckage”.

Efter att ha läst ditt inlägg, om att skruva en del, kom jag på något som jag beskrivit, i del 1 sid 73 om luftinblandning i oljan. Jag beskriver en metod, som jag stulit från en maskinräv som är duktigare än jag. Hur som helst är luftinblandning i hydrauloljan förödande, och jag vet inte hur många gånger jag startat upp skördare och hört kavitationsljuden från pumpen. Tror inte denna beskrivning finns någon annanstans, men den är kontrollerad av 2 olika tekniker. Frågan är ändå, om det kan finnas någon ännu bättre metod. Finns det någon här på forumet som har ett förslag, för att undvika kavitation efter slangbyten?

Metoden som beskrivs i boken går i korta drag ut på att spola igenom systemet med LÅGT tryck. Skulle inte ha tänkt på kavitationsljud, nu börjar det göra ont i plånboken igen…

Känner
/Per-Erik

[skogsjan695xl]

sön 31 maj 2009, 22:03#60014 Jag har nu börjat läst i böckerna, väldigt intresant läsning, Det är många bra tydliga bilder och så, lätt läst och mycke matnyttigt i dessa böcker.

Jag kommer att skriva mer i denna tråd då jag kommit igenom första bocken, ska läsa allt vare sig jag behöver eller inte. Är ju alltid bra med lite uppgraderingar sen man gick på skolan

Tackar än en gång skogsforum för att man fick tillfälle att vinna böckerna och elmia biljett

Liljemark Skogsavverkning

Riktiga män kör utan tändstift

[per-erik]

mån 15 jun 2009, 23:46#61133

Jag har nu börjat läst i böckerna, väldigt intresant läsning, Det är många bra tydliga bilder och så, lätt läst och mycke matnyttigt i dessa böcker.

Jag kommer att skriva mer i denna tråd då jag kommit igenom första bocken, ska läsa allt vare sig jag behöver eller inte. Är ju alltid bra med lite uppgraderingar sen man gick på skolan

Tackar än en gång skogsforum för att man fick tillfälle att vinna böckerna och elmia biljett

Hej!
Har väntat på att få någon kommentar från dig. När det gäller dina ord ”vare sig jag behöver eller inte” så anser jag att det kanske är lika med dig som han om badade endast en gång per år, vid jul, vare sig han behövde eller inte! Beror förstås på vad du planerar att arbeta med.

Skulle vara riktigt intressant att höra en ärlig uppfattning från dig, där du bedömer, hur mycket av denna kunskap du fick med dig från skolan. Men jag vidhålller: Yrket är komplext, det är inte lätt för en lärare att få ut alla denna kunskap till eleverna. Även om han skulle råka behärska den!

Apropå 695xl: Har du hunnit med att köra maskinen på ett sådan sätt, på skrå uppför en slänt, att det ser ut som att någon rullat ett par hjul i terrängen, men att det är omöjligt för den oinvigde att förstå att det går att köra en maskin på en sådant sätt? Och i vilket falls om helst: Var försiktig därute, någon dag kommer någon, som är tuff att köra, att rulla utför en slänt med en sådan maskin. Jag har haft tur.
Menar föredettingen och lärare
/Per-Erik

["spindeln"]

tis 16 jun 2009, 19:56#61180 hej Per - Erik ...jag läste i ovanstående och kunde inte låta bli att säga att jag är för feg för tyngdlagen och vågar (det går icke att åka utför här) ... däremot kan man utnyttja "gyroeffekten " .. om man har full snurr på kran och vet vad man brottas emot ... därför har man valt att trotsa elementen ibland och tagit många chansningar ibland .. men dock ej i detta fall , hellre en fälld björk än en fälld 487:a .. men det är dock ej inte speciellt inbjudande att "såga över huvet" ..ännu mindre långt över "hytten"

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

"uppväxt med TRP. av rundvirke " / " mycket vill ha mer - fan vill ha fler och i helvetet blir det aldrig fullt "

[skogsjan695xl]

ons 17 jun 2009, 09:41#61236 har nu kommit igenom första boken och måste säga att detta är nått som alla skolar skulle haft och läsa.
Många grejer som är här har vi aldrig gått igenom på skolan, visserligen var jag aldrig med på skotarkursen då de sa till mig att jag kunde vara hemma och jobba om jag vill, då jag redan kunde köra.
Det är bra utformat allt i boken lätt läst och man förstår allt och mycke tydliga bilder.

Denna boken skulle även alla entreprenörer ha, den jag kör efter skulle haft stor lärdom av denna då han hugger hur som helst, går där det är brant som fan och lägger virke längst ner om man ska köra ner så att man måste fiska virke över hytten,
Man blir bra sugen på att sätta sig i skördaren och visa hur man ska göra men men.

Jag har körde den 695an i lite över 2år så man hann med att köra på de allra mesta terränger.
Högg många vindfällen så då fick man gå på skrå uppför och mata ner massvis med virke på platåer som skotaren kunde komma till.
Jag har försökt förklar för folk hur mycket lutning en sån maskin klarar av men de tror inte på det så de kör upp och ner och gör massa onödiga vägar när det går att köra med grön och gul på skrå och slänga ner virke till dom.
Men men, kommer jag köpa maskin framöver finns det inga tvivel om vad det ska vara för maskin.
I början när jag körde den så var man ju feg och man inte hade en aning om vad den gick för.
Men efter ett tag så tvekade man inte för att köra någon stans om inte det var blött då vill säga med tallmark. Då var det bara dubbelslag som gällde, så man fick så mycket ris som möjligt att köra på, och han jag jobbade åt då var ute ibland som instruktör hur man hugger grot, så det är nått man kan iaf

Liljemark Skogsavverkning

Riktiga män kör utan tändstift

["spindeln"]

tor 18 jun 2009, 18:48#61335

har nu kommit igenom första boken och måste säga att detta är nått som alla skolar skulle haft och läsa.
Många grejer som är här har vi aldrig gått igenom på skolan, visserligen var jag aldrig med på skotarkursen då de sa till mig att jag kunde vara hemma och jobba om jag vill, då jag redan kunde köra.
Det är bra utformat allt i boken lätt läst och man förstår allt och mycke tydliga bilder.

Denna boken skulle även alla entreprenörer ha, den jag kör efter skulle haft stor lärdom av denna då han hugger hur som helst, går där det är brant som fan och lägger virke längst ner om man ska köra ner så att man måste fiska virke över hytten,
Man blir bra sugen på att sätta sig i skördaren och visa hur man ska göra men men.

Jag har körde den 695an i lite över 2år så man hann med att köra på de allra mesta terränger.
Högg många vindfällen så då fick man gå på skrå uppför och mata ner massvis med virke på platåer som skotaren kunde komma till.
Jag har försökt förklar för folk hur mycket lutning en sån maskin klarar av men de tror inte på det så de kör upp och ner och gör massa onödiga vägar när det går att köra med grön och gul på skrå och slänga ner virke till dom.
Men men, kommer jag köpa maskin framöver finns det inga tvivel om vad det ska vara för maskin.
I början när jag körde den så var man ju feg och man inte hade en aning om vad den gick för.
Men efter ett tag så tvekade man inte för att köra någon stans om inte det var blött då vill säga med tallmark. Då var det bara dubbelslag som gällde, så man fick så mycket ris som möjligt att köra på, och han jag jobbade åt då var ute ibland som instruktör hur man hugger grot, så det är nått man kan iaf

tjena! skogjan 695 XL ...som sagt kan man "ställa ordentliga och fina upplägg" åt skotarn med dessa maskiner .. och jag formligen älskar kranen .. även om jag bara har 1800 kranen på min ..men den är osvetsad ..men som "ja kör " så lör man väl få svetsa till slut ? ...men jag är iskall och släpper stammen i dess fall i sådana fall som bilden ovan visar .(då får inte kranen på "käften") .. och plockar det som finns ..för att sedan åka ner åka ner o ta reda på det man ställt till med

"uppväxt med TRP. av rundvirke " / " mycket vill ha mer - fan vill ha fler och i helvetet blir det aldrig fullt "