tis 26 nov 2019, 11:58#597722
Tack, nu börjar tråden komma in på det verkligt intressanta. Jag har riktigt bördig perfekt mark för gran. Jag har bestånd som jag minns som plantor i gräset när jag var liten och som nu är ungefär jämnåriga med mej, dvs 60+ och ser ganska fina ut. Men inte i närheten av detta, och även om jag lämnade dom i 80 år till så blir dom inte så här pga röta, stormar och insekter.
Jag skulle hellre har skogar som dom på Omberg på väg upp, alltså inte bara för lyckan att vandra i dom utan mer för lyckan att nån gång nån kommer att köra in maskiner där och skörda kvalitetstimmer som jag varit med och tagit fram.
Problemet är verkligen dom ekonomiska modellerna, eller ekonomerna, som inte riktigt förstått att skogsbruk är långsiktigt, över generationerna. Den här uppdelningen i produktionsskog och reservat som vi har på gång tycker jag i många fall är olycklig och också onödig om man bara riktade in sej på dom omloppstider som faktiskt är naturliga. Om man inte gör det så ska man kalla det för vad det faktiskt är, plantagebruk.
Jag retar mej nog lika mycket på svenskt storskaligt skogsbruk som trädkramare som vill fridlysa all skog som uppnått mogen ålder. Det enda jag egentligen gillar är nog småskaligt privat skogsbruk med olika ideer, det är det enda som ger både diversitet och produktion.
Huva, säger jag, begränsa ekonomernas makt över allt vi gör. Det leder bara till typ hormoslyr och contorta. Inom skogsbruk är det väldigt bra att behålla diversitet efter som man inte vet resultatet av sina åtgärder förren efter ett sekel. O den diversiteten får man nog bara i småskaligt privatskogsbruk.