SKOGSFORUM ARTIKEL

Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverkning?

   
 Kommentar  69 inlägg  11341 visn.  20 följer
Användarvisningsbild

Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverkning?  ARTIKEL

 
#596975 231 kubikmeter virke per hektar, det är snittet i den Svenska slutavverkningsskogen 2018 när man tittar på data ur Riksskogstaxeringen som genomförs årligen av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.

Bryter man ner det så ser man bland annat att virkesförrådet per hektar i skog som uppnått rekommenderad slutavverkningsålder i Götaland är 289 m3sk/ha. I samma data från SLU så finns även snittboniteter med och för Götaland är snittboniteten 8,9 m3sk/ha/år. Tar man då rekommenderad slutavverkningsålder för denna bonitet (ca 80 år) så borde virkesförrådet i snitt och rent teoretiskt vara 712 m3sk per hektar i Götaland.

Men nu ska vi vara ärliga och säga att man inte kan räkna på detta sätt då boniteten utvecklats med åren. Bättre återväxt, längre växtsäsong, varmare klimat osv gör att detta blir missvisande. Men detta var ändå uppslaget till denna tråd och genom att titta på tillväxtsutvecklingen så blir det ändå mycket intressant.

D2 skog
I denna djupdykning så har vi använt data från Riksskogstaxeringen som avser huggningsklass D2. Definitionen på D2 är:

Äldre skog som uppnått lägsta rekommenderade slutavverkningsålder.


För södra Sverige avser detta oftast som är 80 år och äldre. Det är alltså skog som i bästa fall planterades eller såddes strax före andra världskrigets utbrott 1939 och som idag således är minst 80 år gammal. Det är denna skog som har ett snittförråd om 231 skogskubikmeter per hektar i Sverige 2018 (eller 289 m3sk/ha för Götaland).

Som referens finns alla huggningsklasser förklarade nedan.

A1: Skog som understiger kalmarksgränsen.
B1: Plantskog med medelhöjd under 1.3 m.
B2: Ungskog med medelhöjd mellan 1.3 och 3 m.
B3: Ungskog med medelhöjd över 3 m.
C1: Ogallrad skog där flertalet härskande och medhärskande träd är klenare än 20 cm i brösthöjd.
C2: Gallrad skog där flertalet härskande och medhärskande träd är klenare än 20 cm i brösthöjd.
C3: Skog yngre än lägsta tillåtna ålder för slutavverkning där flertalet härskande och medhärskande träd är grövre än 20 cm i brösthöjd.
C4: Skog äldre än lägsta tillåtna ålder för slutavverkning som bör gallras ytterligare minst en gång.
D1: Äldre skog som inte uppnått lägsta rekommenderade slutavverkningsålder.
D2: Äldre skog som uppnått lägsta rekommenderade slutavverkningsålder.



Vad hände i mitten av 90-talet?
I Riksskogstaxeringen finns data tillgängligt via webben från 1983 och fram till idag. Genom detta kan man dra ut diagram och se hur ex virkesförrådsutvecklingen varit från 1983 till idag. Ett sådant diagram ser du här nedan och som är fördelad på landsdel.

Det som syns direkt i diagrammet är att något stort hände i mitten av 90-talet. Fram till säg 1993 (ca) var tillväxten i slutavverkningsskogen god och stigande. Detta kan förklaras med att skogsbruket kom igång vid sekelskiftet 1900, eller kanske lite tidigare och gammal skog innan 1900-talets ingång var inte välskött.

Man skulle kunna drista sig att säga att utvecklingen såg mycket bra ut fram till 1993 då virkesförrådsutvecklingen tappade fart.

1574352026_vforrad-utveck-pre-1993.jpg


Detta är så pass intressant att jag drog ut teoretiska linjer på vad virkesförrådet skulle kunnat varit om utvecklingen som avstannade 1993 hade fortsatt. Vi kan kalla dessa streckade linjer “pre-1993” utveckling och du ser linjerna i diagrammet ovan.

Om vi antar att pre-1993 tesen skulle stämma så ser man ganska klart att något har gjort att vi tappat knappt 30% av slutavverkningsvolymen i våra skogar. I Götaland skulle D2-skogen haft en ungefärligt virkesförråd om 405 m3sk/ha (det är 289 m3sk/ha), skillnaden är 28,6% mindre volym än pre-1993. I Svealand skulle virkesförrådet i slutavverkningsskogen varit 360 m3sk/ha men den är 259 m3sk/ha, här är det 28% mindre volym. I södra Norrland skulle virkesförrådet i D2-skogen enligt pre-1993 varit ca 318 m3sk/ha men det är 220 m3sk/ha, en skillnad på nästan 31%. I norra Norrland skulle virkesförrådet enligt pre-1993 varit 200 m3sk/ha, det är 157 m3sk/ha, en skillnad på 21,5%.

Frågan blir då, vad hände i mitten av nittiotalet? Kan det vara att vi fick en ny skogsvårdslag 1993? I så fall, eftersom bestånden finns kvar men inte innehåller lika mycket volym, har det med gallring att göra?

I den nya skogsvårdslagen från 1993 så förbjöds (i princip) inte längre höggallring, detta efter resultat i de så kallade GG-försöken. Det blev alltså i princip tillåtet att höggallra. Men resultat och rapporter visar att höggallringen som gallringsform inte anammades i stor omfattning, eller stämmer inte detta?

Vidare tillkom diagrammet om §10 och §5 kurvan om minsta volym efter gallring i ett bestånd - Virkesförrådet efter gallring ska vara så stort att markens virkesproducerande förmåga utnyttjas.

Mekaniseringens påverkan?
Engreppsskördarna gjorde också sitt stora intåg under nittiotalet i gallringsskogen. Kan det varit att engreppsskördarens imponerande produktion gjorde att mellanzonsfällning togs bort, något som ökade stickvägsarealen?

Eller, vad beror det på?
Eller faller tesen ovan på något helt annat? Har det varit någon stor nationell händelse, ex storm, som gjort att just denna D2-skog orsakade en dipp i utvecklingen i mitten av nittiotalet? Mycket talar inte för detta, men det tål att diskuteras, kanske har vi missat något?

Vissa hävdar att en anledning till detta kan vara vårt fokus på massaved och att timret i skogen får stå tillbaka för massakokarna, kan det vara så?

Bryter man ner datan på huggningsklasser så ser det faktiskt ut som att det gallras en del i D2 skogen men främst i D1-skogen. Är detta en anledning i så fall, att vi gallrar skogar som egentligen är för gamla för att gallras och genom detta sänker volymerna i slutavverkningsskogen?

40% mindre kolsänka
Ja, nu kanske det blir känsligt men skulle kurvan pre-1993 stämma ovan så är det faktiskt så illa att den Svenska slutavverkningsskogen skulle kunna binda 40% mer koldioxid än vad den gör, detta är också något som är viktigt att ta med i diskussionen så du har på benen den dagen då frågan kommer upp, för det kommer den troligtvis att göra, speciellt eftersom skogsråvaran från en gallring (om det nu stämmer) till största del består av massaved, alltså kortlivade slutprodukter som till stora delar förbränns direkt.

Ekonomiskt utfall
Vi kan också räkna på om den mindre volymen i slutavverkningsskogen påverkar ekonomin för skogsägare. För enkelhetens skull kan vi använda Götaland som exempel och ett hektar.
Rotnettot för slutavverkning kan vi sätta till 450 kr/m3fub, ett hektar idag ger då ett värde på 108.000 kr, detta vid ett virkesförråd om 289 m3sk. Hade det varit 405 m3sk så hade intäkten varit 151.200 kr.

Skulle det vara så att mellanskillnaden mellan aktuellt virkesförråd (289 m3sk) och pre-1993 som är estimerad till 405 m3sk, alltså att 116 m3sk skulle vara utgallrad så skulle detta ge en intäkt på 14.440 kr för gallringen vid ett gallringsrotnetto om 150 kr/m3fub.

Alltså, om dagens skogar är gallrade enligt snittet så är intäkten totalt 122.392 kr. Hade beståndet varit skött enligt pre-1993 så hade den totala intäkten varit 151.200 kr. Det ger en diff på 28.875 kr per hektar eller i procent + 24 %.

Omvänt och i teorin så avstår skogsägare idag knappt 20% av sin möjliga intäkt genom att 40% av volymen saknas i slutavverkningsmogen skog, i alla fall i räkneexemplet för Götaland.

Ytterligare ett påstående skulle kunna vara att om det gallras bort virke som gör att slutavverkningsvolymerna ovan sjunker så måste massapriset justeras i gallring, detta till minst 650 kr/m3fub för att nå upp till nettot vid pre-1993. Alltså, massavedpriset i gallring måste upp 300 kr per m3fub.


Så, vad är din syn på ovanstående? Skriv gärna här i tråden. Tycker du att siffrorna ovan stämmer och är anmärkningsvärda? Dela då gärna med dig till andra intresserade så fler får insyn i detta.



   TS
Haglöfs
Avatar Fallback

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 
#596977 Mycket tänkvärt!

Avatar Fallback

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 
#596988 Påverkar lämnad hänsyn virkesförrådet i någon större utsträckning?

Användarvisningsbild

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 
#596994 Från höften, nej jag tror inte det påverkar. Detta är data från inventeringen av stående skog, inte avverkad.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 
#596998
isteskog skrev:Påverkar lämnad hänsyn virkesförrådet i någon större utsträckning?


Om det påverkar borde det ju vara i riktning att det blir mer virke i slutavverkningsskogen. Inte mindre

Avatar Fallback

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 
#597004
Fredrik Reuter skrev:Från höften, nej jag tror inte det påverkar. Detta är data från inventeringen av stående skog, inte avverkad.

Läste nog lite för fort.... Trodde det var jämförelsen avverkad skog/ stående skog .... :lol:

Avatar Fallback

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 
#597007 Är det inte så enkelt så att vi gallrar sönder skogarna nuförtiden :wink:

Användarvisningsbild

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#597012 Jag blir imponerad av både Fredrik och Torbjörn med dessa djuplodande trådar!
Jag tror att det är flera orsaker till detta. En är att vid 2-a maskingallring tas det för hårt för att när det växer massor av gräs och slyet börjar gro då är det näring som borttagna träd kunnat växa av.

5-6meter breda körvägar i 1-a gallring och knappt gallrat i mellanzonen för då blir stamantalet (gy) för litet. Kvarvarande smala veka stammar som står tätt och knappt kommer att utvecklas till timmerträd.

Sen finns det stora arealer som är dåligt är dåligt eller inget röjd och gallrade. Siffrorna som Fredrik visar i förväntad tillväxt är nog vid optimal tillväxt utan
Stormar,borrar, viltbetning och andra faror under tillväxtperioden.

Användarvisningsbild

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#597013
isteskog skrev:Är det inte så enkelt så att vi gallrar sönder skogarna nuförtiden :wink:


Håller med dig! Du vet det lilla berget jag visade som var maskingallrat med breda körvägar och knappt gallrat mellan vägarna. Jag säger då det; usch o fy fan.

Avatar Fallback

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 
#597017
halvproffs skrev:
isteskog skrev:Är det inte så enkelt så att vi gallrar sönder skogarna nuförtiden :wink:


Håller med dig! Du vet det lilla berget jag visade som var maskingallrat med breda körvägar och knappt gallrat mellan vägarna. Jag säger då det; usch o fy fan.

Ja, där dröjer det innan det går att gå in igen med gallring .... :???:

Avatar Fallback

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#597019 Men vänta nu? Det teoretisk innehållet på 700+ m3sk är ju om man inte gör något uttag i form av gallring och inget självdör?

Frågan är om många här skulle kalla en sån skog välskött?

Användarvisningsbild

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#597025
Mangan skrev:Men vänta nu? Det teoretisk innehållet på 700+ m3sk är ju om man inte gör något uttag i form av gallring och inget självdör?

Frågan är om många här skulle kalla en sån skog välskött?


Det teoretiska innehållet efter normala gallringar ska ju vara lika vid slutavverkning som ogallrat enligt expertisen.
Träden är ju så mycket grövre än vid ogallrat och ingen självgallring har skett.

Användarvisningsbild

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 
#597031
Mangan skrev:Men vänta nu? Det teoretisk innehållet på 700+ m3sk är ju om man inte gör något uttag i form av gallring och inget självdör?

Frågan är om många här skulle kalla en sån skog välskött?


Ja, men i Fredriks exempel landade han i att det borde vara 405 m3sk i Götaland ist för 289. Det är ju ingen orimlig nivå för en slutavverkningsskog...

Användarvisningsbild

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 
#597041 Ja, läs gärna igen Mangan. Antagandet är gjort på att utvecklingen fram till 1993 skulle fortsatt. Det är detta värde, 405 m3sk i exemplet, som använts bl a vid den ekonomiska kalkylen.

   TS
Avatar Fallback

Re: Varför tappar skogsägare 20% av intäkten i slutavverknin

 
#597061 Men varför skulle tillväxten fortsätta? Någon stans når man ju ett max när det blir självgallring istället.

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).