Sillero skrev:Den globala uppvärmningen är på allas läppar sedan en tid tillbaka. Klimatkonferenser avlöser varandra. Nya klimatmål sätts upp snart sagt dagligen. Vi har en uppsjö av ”Gretor”, som skamslår vår generation. Oskäligt hårt drabbar det oss här i Sverige, eftersom vi är ett av de länder som står för de minsta utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Trots detta tycker jag att det miljöengagemang vi i dag ser är bra. Det har sidoeffekter, som är nödvändiga. Vi skitar verkligen ner vår planet med vår överkonsumtion.
En sak som jag inte ser mycket av i miljödebatten är konsekvenserna för den globala växtproduktionen. Alla gröna växter andas ju koldioxid. Det är deras ”syre”, en livsnödvändighet. Minskad koldioxidhalt i luften torde innebära reducerad tillväxt inom jord- och skogsbruk.
Minskade koldioxidhalter bromsar också in den globala uppvärmningen, vilket ju är själva meningen med de uppsatta koldioxidmålen. Men även om den globala uppvärmningen otvivelaktigt uppvisar många negativa sidor, så har den också positiva dito, vilka inte diskuteras särskilt mycket. En liten förhöjning av jordens medeltemperatur skulle drastiskt gynna stora delar av vår jord i det att växtperioden i de tempererade regionerna (gröna och mörkrosa fält på bifogad världskarta) skulle förlängas och därigenom öka materialproduktionen inom jord- och skogsbruk. Produktionsskogarna skulle ge högre avkastning, och de ökade grödorna från jordbruken skulle mätta fler munnar i vår överbefolkade och svältande värld (svälten är i och för sig inte så stor inom de tempererade zonerna, men grödorna går väl att transportera).
Jag medger att jag är dåligt påläst i de här frågorna. Bland ”Skogsforums” medlemmar finns säkert många som är insatta i det här ämnet. Vore intressant om ni ville utveckla detta?
alias skrev:Jag har för mig att man på utbildningen illustrerade det hela med en bild på en trätunna med olika höga stavar inom tunnbanden och att vätskeytan i tunnan (representerande möjlig produktion) inte kunde höjas över den lägsta stapeln (begränsande faktorn, oavsett vad den bestod av). Tror det nämndes ett tyskt namn på principen.
Uvskogen skrev:Det är alltid intressant att diskutera hur vi kan utveckla skogsbruket. Allt utifrån nya kunskaper och politiskt tyckande om samhället. Men utifrån något som kallas "Klimathotet" är det omöjligt. Ett klimat kan inte utgöra en hot. Lika lite som "Solhotet". Eller "SNF-hotet"
Inget jag vare sig vill, kan, eller bör försöka göra något åt. Det blir lika meningsfullt som att debattera i en politikerdebatt. Alla pratar, ingen lyssnar och inget görs. Bättre lägga energi på de små konkreta stegen och utveckla den egna anpassningsförmågan. Som vi människor alltid gjort där vi varit framgångsrika
Så lägg in en autoraderingsfunktion i forumet som raderar alla uttryck som innehåller Klimathot, klimatutmaning, miljöhot, och sånt. Kanske även sånt som innehåller sammansatta ord med där både "natur" och "skydd" ingår samtidigt.
Fredrik Reuter skrev:Just G28 som vinterrojarn skriver är ståndsortsindex som används mycket inom skogsbruket och som teoretiskt beskriver ett trädslags höjdutveckling beroende på växtförutsättningarna. G28 betyder att det är ett granbestånd där de högsta träden kommer vara 28 meter långa vid 100 års ålder.
Lägsta slutavverkningsålder finns med genom Skogsvårdslagen och är en matris där beslutsfattare enats om en minsta slutavverkningsålder för olika typer av skogar. För G28 så är den 60 år som visas på den graf som vinterrojarn laddade upp ovan.
G28 är väldigt bra att använda som referens då om man översätter detta till bonitetssiffror motsvarar 9 m3sk/ha/år i tillväxt vilket är snittet för södra Sverige.
Ganska intressant är det att läsa historian om LSÅ. Under krigstiden så var det stenhårt satt till när kurvorna möttes på grund av all vedhuggning som gjordes i kristider. På 50 och 60-talet antogs att man kunde vara lite mer liberal och sänka LSÅ, först 10 år sedan 20 år.
1994, när nya skogsvårdslagen antogs så var det en mycket mer liberal hållning och skogsägarens frihet skulle framhållas, det är också där vi är idag. Intressant är att det fördes lobbyverksamhet för en sänkt LSÅ för "Begränsningarna hade en onödigt hämmade inverkan på virkesmarknaden".
Fredrik Reuter skrev:alias skrev:Jag har för mig att man på utbildningen illustrerade det hela med en bild på en trätunna med olika höga stavar inom tunnbanden och att vätskeytan i tunnan (representerande möjlig produktion) inte kunde höjas över den lägsta stapeln (begränsande faktorn, oavsett vad den bestod av). Tror det nämndes ett tyskt namn på principen.
Menar du denna?
Kvelp skrev:Trådstarteren gjør den klassiske feilen som de fleste klimakrise tilhengerne. Han blander sammen klima og miljø.
vinterrojarn skrev:Då bör man avverka tidigare, ungefär vid högst 45 år gammal skog för att skogen då har bundit som mest med koldioxid inte vänta tills skogen har planat ut...
Jag håller inte med om att skog ska stå och trampa utan den ska avverkas så fort man sett att den gett maximalt med kubik.
.