lör 03 aug 2019, 23:44#579833
Frågan om blandskog producerar mer eller mindre än trädslagsrena bestånd har diskuterats sen skogsforskningens gryning. Då och då kommer det nya studier som hävdar att man hittat en effekt, men den dominerande inställningen bland forskare som studerar virkesproduktion är att det inte går att påvisa någon blandskogseffekt om man ser till produktionen av stamved. Vad grundar man då det på och varför kommer det trots det nya studier som hävdar motsatsen? För att svara på det måste jag först gå igenom vad man egentligen menar med blandskogseffekt.
Det finns två olika typer av blandskogseffekt: vi kan kalla det trädslagsnivå och beståndsnivå.
Antag att vi har två trädslag A och B, där trädslag A producerar bäst, 100%, medan trädslag B bara producerar 80% av A.
Om vi börjar med trädslagsnivån så är tanken att i en blandning av trädslag A och B så växer A som om det vore ett trädslagsrent bestånd medan B växer bättre än normalt. En blandning 50/50 av A och B borde ge 100/2 + 80/2, dvs 90% av ett rent A-bestånd. Men om B växer mer än sin andel, dvs mer än 40%, så att totalen blir exv 95% så har man ett slags blandskogseffekt på trädslagsnivå. Fast blandskogen A+B producerar fortfarande mindre än om man har bara trädslag A.
När det gäller beståndsnivån så tänker man sig i fallet ovan att 50/50-blandningen ska ge mer än 100% därför att båda trädslagen plötsligt ger mer än om de växer ensamma.
Täthetseffekten
Det som krånglar till alla studier är att man måste ta hänsyn till effekten av beståndstäthet. Tillväxten ökar ju även om man ökar stamantalet. Många studier är gjorda som så att man har exv 2000 st/ha av trädslag A, 2000 av trädslag B, och sen har man blandskogen där man inte har 1000 A och 1000 B utan man i värsta fall har 2000 A och 2000 B, alltså totalt 4000 st/ha. Självklart ger då blandskogen högre produktion.
I realiteten är det ju dessutom så att om man har trädslag A och B tillsammans så kan det bli så att A växer som vanligt men konkurrerar med B så att B växer mindre än normalt, så totalen blir inte 50+40 utan kanske bara 50+35. Jag har själv publicerat en studie av gran under björkskärm och i det fallet konkurrerade granarna så att de överskärmande björkarna växte sämre (!) än om de fick växa utan mindre granar under. Granarnas tillväxt var däremot i princip opåverkad av björkskärmen. Fast om man hade fått igång ett granbestånd från början (och inte en björkskärm) så hade det givit allra högst produktion.
Slutsats
Skillnader i beståndstäthet är den ena saken som krånglar till analyser av blandskogseffekt. Den andra är skillnader i produktionsnivå mellan trädslag. På en del marker producerar A bättre än B och. på en del marker är det tvärtom. Sammantaget gör det här att det är svårt att konstruera invändningsfria studier. MEN, om det verkligen fanns en stor och tydlig blandskogseffekt så skulle den naturligtvis gå att hitta. Att det är så svårt talar för att den inte finns.
- - -
@PlockhuggarFrasse hänvisade till en studie av Pretzsch & Schütze (2009) där de tyckte sig ha hittat att blandbestånd gran+bok växte nästan 60% mer än rena bestånd av gran eller bok. Fast om man tittar noga i materialet (Tabell 3) så ser man tydligt att dom missat just detta med skillnad i täthet. De trädslagsrena jämförelseytorna är i samtliga fall mycket glesare än blandskogsytorna och därför är det helt naturligt att produktionen är lägre där. Om man tar hänsyn till det så finns det ingen blandskogseffekt.
Den metastudie av Cardinale et al. (2013) som PlockhuggarFrasse hänvisar till handlar om "grasslands" och alger i laboratorieförsök och går inte att överföra till produktion av stamved i skog. Det är ungefär lika relevant som att säga att eftersom en omloppstid på 80-100 år är normalt i våra skogar så bör man kunna köra med samma för gräs.
. 
Kort information om skogsforum.se