Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Mellberg]

mån 22 jul 2019, 19:05#577599 Oavsett är det naturligvis olyckligt om man anammar icke vedertagna skogliga skötselmetoder, med stöd av akademisk kompetens i en kommun. Är man då "jägmästare" får man inte tro att man alltid sitter på sanningen

Känner flera som lämnat SS pga av för många "akademiker". Alla förstår att jag menar personer med i grunden goda kunskaper, men ringa livserfarenhet

[p till p]

mån 22 jul 2019, 20:42#577630 Skogsstyrelsen har lämnat fröträd om de lämnat några till så skulle det blivit en gallring .
(Jag tror att det skulle kunna bli någon ny tall om det inte finns något klövvilt mest gran )
Detta lär skogsvårdsstyrelsen ut för att gynna tjädern .

[Mellberg]

mån 22 jul 2019, 21:05#577637 Vad är det SS förespråkar ,verkställer eller lär ut? Vilka lär man ut till och vad är syftet?

Kopplingen tall - tjäder, finns den egentligen? eller är det bara något SS hävdar?

Med SS menar jag Skogsstyrelsen, inte föregångaren

[A-skog]

mån 22 jul 2019, 21:18#577639 Att det är mycket svårt att få upp tallföryngring även i glesa bestånd är helt klart. Som Lars berättat visar forskning på att det beror på konkurens om kvävet. Trots det ser jag då och då exempel på att tallföryngring utvecklas i tätare skog, då främst på grövre sedimentjordar. Bäst växer ungtallen där de ser ut att få ljus från sidan längs en väg eller kraftledning kanske en trädlängd in eller mer.
Lars Lundqvist, har du lagt märke till det?
På dessa platser tycker jag det verkar som om det är ljuset som är begränsande, annars skulle väl inte tillväxten vara så bra rätt långt in i beståndet?

[anersimyra]

mån 22 jul 2019, 21:52#577652

Så hjär kan ju t ex den kommunala påtryckningen se ut:

https://www.vanersborg.se/download/18.2 ... l+mark.pdf

Motion från Miljöpartiet till kommunfullmäktige i Vänersborg 2012 om att införa kalhyggesfritt skogsbruk med Lübeckmodellen.

Det där är ju ändå rätt ok då det sker i offentlighetens ljus. Värre är dock att kommunala och statliga tjänstemän fattar beslut efter påtryckningar från diverse intressegrupper där dessa tjänstemän själva ingår i medlemsunderlaget..😡

[Lars Lundqvist SLU]

mån 22 jul 2019, 22:26#577658

Bäst växer ungtallen där de ser ut att få ljus från sidan längs en väg eller kraftledning kanske en trädlängd in eller mer.
På dessa platser tycker jag det verkar som om det är ljuset som är begränsande, annars skulle väl inte tillväxten vara så bra rätt långt in i beståndet?

Om det vore ljuset borde effekten bara finnas någon meter in, sen skuggar ju träden ovanför igen. Det du som människa uppfattar som ljusare och mörkare är ofta nåt helt annat än vad växter ser eftersom vi inte "ser" samma våglängdsområden.
Sen handlar det om varifrån du tittar. Om du ställer dig precis i beståndskanten och tittar in i beståndet, är det då verkligen ljusare där än om du går in 15-20 meter? Om du däremot ställer dig 15 m innanför beståndskanten kan jag mycket väl tänka mig att du uppfattar det som ljusare om du tittar ut mot vägen eller kraftledningsgatan än om du tittar in mot skogen.

Om det är så att det blir mer plantor innanför brynet (om!) så kan det ju bero på nåt så enkelt som att det produceras mer frön av träden i beståndskanten eftersom de har större kronor. Och mer frö borde betyda fler plantor på sikt.

[halvproffs]

tis 23 jul 2019, 05:54#577674 Jag har ett slutavverkningsklart bestånd av gammal tall som jag fått föryngring av tall. Ca 2ha som 2gallrades1977 och som jag putsade till1997. Är ett stenigt område med sjö på ena sidan och torvbrytning på andra långsidan.
Förvånandsvärt mycket småtall i olika storlekar som kommit upp sen 1997. Dom högsta ligger nog runt 10m men smala. Konstigt nog inga snöbrott. Ska försöka ta mig dit med båt och ta några bilder.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[sveakatten]

tis 23 jul 2019, 06:47#577678 Jag har också ett område efter sjön som det kommer självföryngring av tall, dock sparsamt.
Inget är gjort annat än att slyn är borttaget, jag skulle kanske prova att repa lite i backen så jorden kommer fram.
Har tagit förgivet att det är ljuset som är för lite av i storskogen, tror du får göra ett nytt försök på detta Lars.
Hoppas du får tid att ta några bilder på ditt område Halvproffs.

[anersimyra]

tis 23 jul 2019, 07:17#577683

Att det är mycket svårt att få upp tallföryngring även i glesa bestånd är helt klart. Som Lars berättat visar forskning på att det beror på konkurens om kvävet. Trots det ser jag då och då exempel på att tallföryngring utvecklas i tätare skog, då främst på grövre sedimentjordar. Bäst växer ungtallen där de ser ut att få ljus från sidan längs en väg eller kraftledning kanske en trädlängd in eller mer.
Lars Lundqvist, har du lagt märke till det?
På dessa platser tycker jag det verkar som om det är ljuset som är begränsande, annars skulle väl inte tillväxten vara så bra rätt långt in i beståndet?

I närheten av Älta i Stockholm finns just ett sådant bestånd. Särskilt på en sträcka där en väg skär ca fem meter ner i åsen ser man detta. De största tallarna är förvisso inte högre än drygt tio meter, men däremellan är en tät tallvegetation i varierande höjd.

[Lars Lundqvist SLU]

tis 23 jul 2019, 11:44#577703 Det handlar inte bara om hur tätt överbeståndet är. Tallplantor har ofta svårt att konkurrera med markvegetationen. Sen gäller det att inte luras att tro att många småtallar samtidigt betyder bra föryngring.

Om man tittar på en norrländsk mager tallhed så kan det ofta vara ganska tätt med tallplantor under ett halvglest överbestånd, men det ser likadant ut år efter år beroende på att de växer långsamt. Det föds nya tallplantor varje år men det dör också några varje år, så nästan inga blir högre än 1 meter. Om ingenting ändras, om inte överbeståndet glesas ut, så kan plantskiktet se ungefär likadant ut i några decennier. Men om överbeståndet glesas ut rejält eller helt avvecklas sätter föryngringen ofta fart och blir en bra ungskog.

Nästa gång ni är ute och tittar på sånt här, titta lite noggrannare och försök uppskatta höjdtillväxten på tallplantor av olika höjd. Med de uppgifterna kan ni sen räkna ut hur lång tid det tar dör plantorna att nå 0,5 m höjd, 1 m, 1,5 m osv.

[Ldsaren]

tis 23 jul 2019, 18:43#577770 Åkt Dalarna Hälsingland i dagarna på semester, väldig tätt med små tallar och även grövre som står väldigt tätt kanske 1 meter , är det att de ska dana sig själva och inte stamkvistas ?
Och mycket mager jord .

[p till p]

tis 23 jul 2019, 21:45#577809 Skogsvårdsstyrelsen har anlitat Ingemar Hjort att skriva en bok om tjäder som nu skogsvårdsstyrelsen har som sin lärobok.

I den värden finns inga stormar eller barkborrar.
Hoppas många läser den boken .
Men det värkar inte stå var man ska få resten virket ifrån när man sänkt protuktionen.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 24 jul 2019, 07:27#577842 Menar du den bok som kom ut för 25 år sen, 1994?

[Vardon]

ons 24 jul 2019, 09:12#577856 Vad pratar man om för tider eller är det tidslöst? Blir det annorlunda om man sätter "omloppstiden" till säg 400 år? Även om föryngringen växer väldigt långsamt så låter man den få tid på sig istället? Kommer föryngringen upp då? Dvs att man låter kanske låter småplantorna växa i 50 år och sedan nån form av omvänd röjning där man hugger stora träd i närheten för att ge mer ljus till de som tagit sig bra (och sen ha några i reserv runt omkring).

Det innebär ju även att de träd man ser idag är de jag kan avverka nästkommande säg 400 år och att uttaget då minskar till ca en fjärdedel.

Jag får ofta känslan i såna här diskusioner att man vill hålla hyggesbrukets takt med avverkning och tillväxt men ha skogen kvar. Jag har hela tiden trott att låter man skogen stå så nog blir det skog av det, men man kan ju inte ta så mycket och det tar väldigt lång tid.

Allt ovan är skrivet med reservation för eventuella tyckfel.
Ibland måste man tänka utanför boxern...

[Lars Lundqvist SLU]

ons 24 jul 2019, 09:36#577863 Nja, det är både en fråga om tid och inte.

Tall är ett pionjärträdslag. Det är anpassat för att snabbt kolonisera efter skogsbrand. Det är inte anpassat till att göra som gran - vänta, överleva, och så småningom gradvis växa lite mer. Men trots det så kan enstaka tallar överleva under lång tid och till sist, med lite tur, bli stora träd. Men det är inget man kan bygga ett skogsbruk på.

Sen finns det en bit till att komma ihåg: Alla träd växer lite varje år. Tillsammans gör det att skogen blir lite tätare varje år. Till slut blir den så tät att framförallt mindre träd dör - självgallring. Om tiden får gå så hamnar man till sist i ett läge där tillväxt och självgallring balanserar varandra, förutsatt att det inte brinner eller blir större stormfällning.

Så vad skulle hända om du skulle bestämma dig för att ransonera träden i 400 år och därmed bara gallra ut motsvarande 1/400 av träden per år? Efter 50 år skulle du ha tagit ut 50/400 = 1/8 av träden, så det skulle finnas gott om träd kvar. Det skulle knappt synas att du gjort nåt.

Låt säga att det stod 800 st/ha när du startade. Efter 50 år skulle det stå kvar 700 minus självgallring, låt säga 600 st/ha kvar netto. Skulle det ha kommit upp 200 nya tallar på de 50 åren? Nej. Nån enstaka tallplanta har kanske överlevt och kanske lyckats bli nån meter, men mer än så händer inte.

Men det som garanterat skulle ha hänt, på de allra flesta markerna, är att det har kommit in gran under tiden. Du skulle ha en hel del små granar under tallskogen efter 50 år. Alla de data vi har, alla de ytor som finns, visar med all önskvärd tydlighet att om inte tallskogen glesas ut rejält, genom avverkning eller brand, så kommer det på sikt bli en granskog på huvuddelen av skogsmarken.