fre 05 jul 2019, 22:43#574438
Seb machahan, vet inte riktigt om det var min kommenter du citerade med "50% sämre produktion"? Så har jag väl inte uttryck mig i min kommentar?!
Men jag tar väl åt mig ändå för du nämnde ju "fint räkneexempel"...
Jag vet att det är "ihåligheter" i mina räkneexempel. Men det fungerar på samma sätt som när man målat huset, det är bara målaren som vet vart det är "fuskat" med målningen. Jag räknar inte med att någon skall fingranska mina beräkningar. Men mina siffror ljuger inte utifrån de datavärden jag lagt in i själva kalkylen, t ex "2X och 4X".
Men "2X" är en siffra som ljuger om man skall jämföra hydraulkolv och hydaulmotor på exakt samma hydrauliska villkor. Med en 40/28 mm kolv jämfört med 2 st 314 cc hydraulmotorer på valsar med ca 16 cm diameter så kommer matarvalsalternativet bara att mata ca 1.5X sanbbare beroende på att hydraulkolven gör sin återgående med ca dubbla hastigheten. Så mina simulationer måste kompletterras med 1.5X simulering. Helt klart blir siffrorna lite annorlunda då.
1562360980_10x1.5.jpg
1562360980_5x1.5.jpg
1562360981_15x1.5.jpg
Sen när det gäller stegmatning så finns det ytterligare en "tidskostnad", dvs den tid matningen står stilla medan hydraulventiler ska skifta riktning på kolvrörelsen. Den tidsförlusten lir proportionellt större ju kortare slag hydraulkolven har. Denna ventilväxling sker 2 gånger per matningsslag. Om vi antar fördröjningen vara 1/10 sekund per växling med 0.75m slaglängd och en kaplängd på 4.5 meter (6 matningsslag), så tappas 1.2 sekunder mot matarvalsalternativet. Den här fördröjningen mellan in och ut-slagen för hydraulkolven går att se och mäta upp om man spelar min
"0.28m/s"-video i slow motion i en video redigerare.
Så för att förfina den matematiska simuleringen så måste kolvens slagläng och ventilernas fördröjning läggas in i kalkylen.
Sen så kommer den relativa skillnaden mellan stegmatning och valsmatning att minska ju högre pumpflöde och matningshastighet vi kan arbeta med. (förutsatt att båda alternativen kan fortsätta arbeta lika snabbt på de övriga arbetsmomenten, krankörn etc)
En annan skillnad är att en stegmatare med 0,75 m slag, måste starta om matningen "6" gånger per 4.5 m apteringskap, och start av matningen är ett kritiskt ögonblick då det inte finns nån rörelse energi tillgänglig som kan hjälpa till med kvistningen, endast "rå" drag/tryckkraft. Med matarvalsar behöver matningen bara start "en" gång per aperingskap. detta för oss också till att lång medellängd gynnar matarvalsalternativet.
Kvistning kan ske på två sätt. Om vi kallar kviskniven för "yxa", så kan vi ge yxan (den rörliga fram- och återgående kvistkniven) rörelseenergi genom att låta yxan röra sig. Men med matarvalsar så ger vi stammen rörelseenergi och låter den rörelseenergin bistå med den större delen av kraft för kvistningen.
Helt klart så är det mera rörelseenergi i en "300 kg" trädstam som rör med 1 m/s än ett "30 kg" teleskopisk kvistkniv som rör sig med 1 m/s. Jämför när man klyver ved mot en huggkubbe och sätter yxan i en stor vedstump som inte vill klyvas. Då vänder man yxan/vedkubben uppochner svingar hela paket ner mot huggkubben och vedstumpens tyngd/massa och rörelseenergi hjälper till med klyvningskraften
Så jag vill nog hävda att efter kedjesågens introduktion i skogsmaskinutvecklingen så är matarvalsen och kontinuerlig matning det viktigaste utvecklingssteget i virkesupparbetning. Matarvalsen introducerades första gången i skogsbrukets mekanisering i början av 1950-talet då den jordbrukstraktorburna barkmaskinen Cambio introducerades på virkesavläggen. Sedan dök de upp på helstamskapverken på avlägg och Lars Bruun bröt igenom med sitt "mobila kapverk", VSA tvågrepps-bomprocessor, med matarvalsar och klingsåg runt 1967. Lennart Bergholm Umeå Mekaniska bröt isen med kedjekapsåg på Tviggen 1971. Så utan matarvalsar hade vi fortfarande arbetat med "manuell fällning", stegmatande relativt lågproducerande "Logma-maskiner" samt samt kapsågar på skotare... Den höga matningshastigheten på engreppsskördaraggregaten, 5-6 m/s var också det som till sist konkurrerade ut de stora otympliga tvågreppsskördarna.
Den viktigaste faktorn till stegmatningens fördel är enkel och kostndseffektiv konstruktion. Hydraulmotorer kostar mera än hydraulcylindrar och har troligen ett kostsammare underhåll. En hydraulcylinder som blir "sliten" behöver nya tätningar. En sliten hydraulmotor behöver bytas ut. En hydraulmotor är också mindre effektiv med sin lägre verkningsgrad.
Jag tycker nischen stegmatare har en nisch att fylla i det lågutnyttjande och lågproducerande mer eller mindre självverksamma företaget.
Seb macahan skrev:Matningshastigheten är ju bara en del av produktionen, jag tror att de flesta av oss har huggt, kvistar och apterat ett träd med motorsåg. Jag tror att de flesta av oss även "upplever" kvistningen som tidskrävande. Därav drar vi snabbt slutsatsen att detta är den "mest" viktiga faktorn.
En engreppsskördare skall producera kvistat och kapat virke.
Därför så finns det bara tre stycken produktiva delar i processen.
1. Fällkapning
2. Frammatning av kvistad stam
3. Apteringskapning
All annan tid är icke produktiv spill tid, som vi hela tiden försöker minimera med "skickligt" handhavande.
Vi vill att arbetsdagen skall ha så stor andel frammatning av stam som möjligt och ett minimum av "spilltid" typ förflyttning av maskin, kran- och aggregatförflyttning med och utan stam. Utan tvekan så är frammatning och kapning av stammen det mest betydelsefulla för produktiviteten, men det är också det som är mest beroende av tekniska förutsättningar. Allt det övriga är starkt beroende av förarskicklighet.
Den här 901-an gallrar drygt 3st 2-3-bitsträd per minut (180-200 träd per timme). Föraren är skicklig och det finns inte mycket mera tid att hämta hos förare och teknik.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort,
Välkommen! Skapa konto
Man lär så länge man undervisar...
//Per A