sön 05 jun 2016, 22:18#395029
morco skrev:
Jag har sett liknande på avstånd från väg där man precis som där huggit ner för att bredda vägen, undrar själv vad det beror på?
Plötslig obalans mellan rotsystemet och grönkronan.
Inte så vanligt av vad googlat mig till betr. vanlig rödgran, som hos ek, lind och al.
Skogsskötselserien nr 8, Stamkvistning
©Skogsstyrelsen, Jan Falck, 24 februari 2009
SKOGSSTYRELSEN
SKOGSINDUSTRIERNA
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
LRF SKOGSÄGARNA
11
Stamkvistningens biologi
Vid stamkvistning föregrips den naturliga grenrensningen. Åtgärden
är befogad på trädarter där den processen tar lång tid. Detta avsnitt
behandlar först hur grenarna på träden bildas och dör. När grenen dött
startar grenrensningen. Här beskrivs grenrensningens biologi. Avsnittet
avslutas med en beskrivning av hur trädet läker såren efter att torra och
levande kvistar kapats av i förtid - stamkvistningens biologi.
Två slags grenar
På ett träd, från ung planta tills dess att trädet dör, bildas det nya grenar som
anläggs från sidoknoppar i toppen på toppskottet.
4
Dessa primära grenar
börjar nära märgen och de växer i grovlek och längd tills de en dag dör. På
barrträden bildas dessa grenar huvudsakligen ur knoppar som sitter runt
toppknoppen, de utvecklas till grenvarv. På några trädarter kan likåldriga
grenar också bildas mellan grenvarven på unga skott, som på t ex granen. På
lövträden kan grenarna anläggas både regelbundet och oregelbundet bero
-
ende på art.
Grenar kan också bildas från kambiet under barken. Dessa så kallade
vatt
-
skott
bildas ur adventivknoppar och de kan om de utvecklas tidigt i trädets
liv ge kvalitetssänkande
kvistknaggar
5
i den sågade varan. Flertalet lövträd
kan bilda vattskott (figur ST7). Det kan också ädelgranarna, lärkarterna och
Douglasgran. Om beståndsbehandlig anpassas till trädartens biologi kan vatt
-
skottsbildningen minskas. De svåraste arterna att hållas fria från vattskott är
ekarterna, skogs- och parklind samt gråal.Ädel och Douglas tycks vara mera utsatta.