tor 10 jan 2019, 09:10#543428
sveakatten skrev:Läste lite i skogsskötsel serien, några frågor.
( Kulminationen kan ske på en nivå som ligger långt över ståndortens genomsnittliga produktionsförmåga (bonitet), bland annat därför att marken fortfarande ger ett stort näringsutbud som följd av den föregående kalhyggesperioden.)
Vart kommer näringsutbudet i från?
Teorin är att vid kalhuggningen blir det kvar rötter, grenar, barr osv från de träd som avverkas och den näring som de innehåller frigörs gradvis i takt med att de bryts ned och förmultnar. Sen sker en nedbrytning och omsättning av humustäcket som ofta innehåller ganska mycket kväve. Dessutom dör en stor del av mykorrhizan och även det kvävet frigörs. En stor del av det som frigörs tas om hand av hyggesvegetationen men i takt med att ungskogen sluter sig så dör hyggesvegetationen och träden kan därmed ta hand om det mesta av det kväve som frigjordes av kalhuggningen.
sveakatten skrev:(Högsta volymproduktion verkar ligga kring 100 - 120 år, )
Har det med ålder på träden att göra?
Både ja och nej. Det har nog mest med trädens höjd och höjdtillväxt att göra. Höjdtillväxten avtar i planterade skogar vid ungefär den åldern. Däremot har det inte med åldern som sådan att göra. En gran som startar långsamt i en blädningsskog kanske bara är 6-7 meter hög när den är 100 år men den kan ändå växa bra när den så småningom blir 15-20 m hög. För träd är storlek i förhållande till omgivande träd viktig, men inte den absoluta åldern i antal år.
sveakatten skrev:(Figur S31 Stående volymens inverkan på volymtillväxten vid blädningsbruk)
Stämmer denna bild?
Ja, formen på kurvan stämmer med de data som finns. Den exakta maxnivån vid olika SI är däremot osäker och likaså vad som händer om virkesförrådet tillåts öka ytterligare, efter det att maxnivån uppnåtts. Ligger tillväxten kvar på den nivån eller sjunker den?
sveakatten skrev:(I fullskiktad skog tycks det dessutom inte vara möjligt att uppnå en tillväxt som överstiger boniteten, ens för kortare perioder)
Rätt? Ligger inte du över eller lika med boniteten i Siljansfors.
Det där är en svår fråga. Det du syftar på är förmodligen tillväxten under senaste perioden på yta 9082 i Siljansfors. Där har tillväxten under senaste mätperioden legat mycket högre än förväntat, men frågan är om det beror på att vi har haft fel förväntningar, hur man mäter volym och beräknar volymtillväxt på fasta försöksytor, årsmässig variation (årsmån, väder), klimatförändring, eller nåt helt annat. Det kan också vara så att påståendet i Skogsskötselserien (det du citerar) är fel såtillvida att det kanske är så att tillväxten
kan variera lite upp och ner från år till år runt den maxnivå som finns i figur S31. Formuleringen i Skötselserien är mer tänkt att påpeka att man i en fullskiktad skog
inte kan förvänta sig det förlopp man har i en enskiktad skog, där noll tillväxt i hyggesfasen kompenseras av väldigt hög tillväxt i ungskogen och den yngre gallringsskogen. Låg tillväxt i en fullskiktad skog som glesats ut för hårt kan inte senare kompenseras av extra hög tillväxt när skogen så småningom sluter sig igen.
sveakatten skrev:Ursäkta kapningen.
Nog borde väl det här platsa inom tråden lika bra som sågutbyte, limträbalkar, huggkubbar, trästängsel, viltolyckor och Ulfs kanotturer i Kanada?