Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Mellberg]

ons 31 okt 2018, 21:27#531295

Bara inte körskadorna lett till markpackning, med försämrad infiltration som följd, det försumpar, minskar chansen för nästa generation träd att kunna växa lika bra som de förra.

Markpackning är nog i stort sett obefintlig i samband med skogsbruk. Om det förekommer är det försumbara arealer och får i så fall kopplas till blädningsbruk

[Värmlänning]

ons 31 okt 2018, 22:01#531302

]

Den estetiska aspekten kommer in i högsta grad när det gäller besöks-/naturturismen. Den glöms många gånger bort i skogsdiskussionen. Naturturismen i vårt land genererar icke försummbara intäkter och många arbetstillfällen för vår glesbygd. Naturturister från kontinenten besöker oss i stor utsträckning för våra skogars skull. Dessa besökare är starkt kritiska till vad de nu ser i det Svenska skogslandskapet. De överväger nu att åka till andra länder, som fortfarande har orörda skogar kvar. Där finns fortfarande några få.

Bra säger jag! De kan gott åka till Sibirien och naturturista. Vill inte ha några snyltande naturföretagare på min mark med medföljande ”skogsbad”, ”yla med vargar” osv.
Ståndortsanpassat trakthyggesbruk är så genialiskt bra och effektivt och nödvändigt för att förse vårat land med välstånd

Arbete renar själen, blodet och sinnet

Di säg att bjärn o järv fatter tycke för varann om månen står full i juli månas siste vecka, o avkomma blir en bjärv. Ett sint å plåget djur. Bortstött från de sina, tror den sig vara en människa och lär sig gå på två ben.

[Hema]

ons 31 okt 2018, 22:24#531311

Bara inte körskadorna lett till markpackning, med försämrad infiltration som följd, det försumpar, minskar chansen för nästa generation träd att kunna växa lika bra som de förra.

Markpackning är nog i stort sett obefintlig i samband med skogsbruk. Om det förekommer är det försumbara arealer och får i så fall kopplas till blädningsbruk

Vad stärker din tes att det är näst intill obefintligt? Jag har det på minst ett ställe och det räckte med en skotare som körde några gånger på ett ställe. Syns knappt något, men det ledde till att jag fick ett område försumpat med att tjugo-tretti-talet träd dog och blåste omkull.

//Henke månskensskogsbonde

[Skogsola]

ons 31 okt 2018, 22:28#531312

]

Den estetiska aspekten kommer in i högsta grad när det gäller besöks-/naturturismen. Den glöms många gånger bort i skogsdiskussionen. Naturturismen i vårt land genererar icke försummbara intäkter och många arbetstillfällen för vår glesbygd. Naturturister från kontinenten besöker oss i stor utsträckning för våra skogars skull. Dessa besökare är starkt kritiska till vad de nu ser i det Svenska skogslandskapet. De överväger nu att åka till andra länder, som fortfarande har orörda skogar kvar. Där finns fortfarande några få.

Bra säger jag! De kan gott åka till Sibirien och naturturista. Vill inte ha några snyltande naturföretagare på min mark med medföljande ”skogsbad”, ”yla med vargar” osv.
Ståndortsanpassat trakthyggesbruk är så genialiskt bra och effektivt och nödvändigt för att förse vårat land med välstånd

Det kan brinna som satan efter naturturister också.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Mellberg]

ons 31 okt 2018, 22:45#531319

Bara inte körskadorna lett till markpackning, med försämrad infiltration som följd, det försumpar, minskar chansen för nästa generation träd att kunna växa lika bra som de förra.

Markpackning är nog i stort sett obefintlig i samband med skogsbruk. Om det förekommer är det försumbara arealer och får i så fall kopplas till blädningsbruk

Vad stärker din tes att det är näst intill obefintligt? Jag har det på minst ett ställe och det räckte med en skotare som körde några gånger på ett ställe. Syns knappt något, men det ledde till att jag fick ett område försumpat med att tjugo-tretti-talet träd dog och blåste omkull.

Markpackning, försumpning inte så troligt. Snarare slutavverkning - försumpning. Åtgärd skyddsdikning.

[Niking]

ons 31 okt 2018, 22:58#531322

Grundproblemet när det gäller markägarens obefintliga intäkter från naturturismen är ju allemansrätten. För så länge markägaren inte kan ta ett rejält inträde till sin mark, så finns det ju heller incitament för att göra sin mark mer besöksvänlig.

Den dagen allemansrätten avskaffas i sin helhet och markägaren helt kan förbjuda och avhysa icke betalande besökare, så finns det plötsligt incitament för att göra sin mark "vacker" för betalande besökare.
/Niklas

Men Niklas, jag tror nog att naturturismen på sikt kan vara bra för en glesbygd i utdöende, även om inte intäkterna från den kommer direkt mark-/skogsägarna till del. Och rör inte allemansrätten, det säger jag!!

Men Sillero! Varför ska markägaren tvingas sponsra massa turister, naturturistföretag och ickebetalande allmänhet med enorma pengar utan någon som helst ersättning? Vill naturturistföretagen ha tillgång till markägarens egendom så får det ske genom arrendeavtal på marknadsmässiga grunder. Svårare än så är det inte.

Samma sak borde f.ö. gälla all natur och kulturmiljö som samhället idag konfiskerar från markägsrna - oftast utan att betala ett endaste öre i ersättning! 😡

Å vad allemansrätten beträffar, så kan jag inte på något sett se att den har ökat respekten för markägarens och dennes näringsverksamhet, utan snarare tvärt om.
Allemansrätten har f.ö. diskuterats en del på skogsforum genom åren. Inte minst i samband med Sandells och Svennings tvivelaktiga "utredning" av just allemansrätten.
Allemansrätten ska utredas...
/Niklas

Senast redigerad av Niking tor 01 nov 2018, 09:30, redigerad totalt 1 gång.

/Niklas

[Hema]

ons 31 okt 2018, 23:08#531323

Markpackning, försumpning inte så troligt. Snarare slutavverkning - försumpning. Åtgärd skyddsdikning.

Jag har iaf ett område som fått den naturliga infiltrationen kraftigt förminskad efter dels en andragallring och att man kört igenom då ett område innanför slutavverkades. Detta pga att man kört med tung skotare. På ena sidan körstråket börjar en minibäck och på andra sidan har träd dött och blåst ned, samt att marken stundtals är väldigt blöt. Detta är en av mina erfarenheter angående markpackning.

//Henke månskensskogsbonde

[p till p]

lör 03 nov 2018, 19:19#531824 Ett dike kunde minskat spåren men det är ju inte tillåtet. Vattenfall skulle ju gräva för att öka mångfalden.
Det blir nog liknande ett kalhygge med körspår .

[dotcom]

sön 04 nov 2018, 12:00#531904 [quote="Sillero"]
Jo, jag vet att vissa arter gynnas av dagens skogshantering och de har ju naturligtvis sitt existensberättigande i vår skogsflora. Ändå är det nog så att vi som är engagerade i att rädda/skydda växtarter kanske ser något mer på de "exklusiva" arter, vilka är sällsynta/unika "världsöver". Där har vi orkidén skogsfrun som ett bra exempel. Den estetiska aspekten kommer in i högsta grad när det gäller besöks-/naturturismen. Den glöms många gånger bort i skogsdiskussionen. Naturturismen i vårt land genererar icke försummbara intäkter och många arbetstillfällen för vår glesbygd. Naturturister från kontinenten besöker oss i stor utsträckning för våra skogars skull. Dessa besökare är starkt kritiska till vad de nu ser i det Svenska skogslandskapet. De överväger nu att åka till andra länder, som fortfarande har orörda skogar kvar. Där finns fortfarande några få.[/quote]

Såhär står det i artdatabanken om skogsfrun "Sannolikt missgynnas arten starkt av slutavverkning. De relativt ytligt belägna jordstammarna kan inte förväntas tåla uttorkning av markens ytskikt. De torde också vara känsliga för körskador. Arten har dock överlevt slutavverkning där skyddande vegetation lämnats. I något fall har dess reaktion efter gallring studerats. Fem år efter gallringen ökade antalet blommande exemplar markant för att efter ytterligare 3–4 år vara ner i samma nivå som före gallringen. Slutavverkning utan hänsyn, markberedning och skyddsdikning får betraktas som de allvarligaste hoten. Skogsgödsling kan tänkas missgynna svampkomponenten."
http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/620


Verkar gynnas av gallring, men TROLIGEN missgynnas av slutavverkning och markberedning. Det finns fler arter som anses "hotade av skogsbruket" men som verkar gynnas av gallring och missgynnas av slutavverkning och markberedning.

Det står "slutavverkning utan hänsyn ..." som största hot. Inte skogsbruk

"Det var bättre förr, men det var inte bra då heller"

[hakansmedja]

sön 04 nov 2018, 13:15#531914

Även om inte körspåren ser vackra ut just nu, så kan man ju se dem som nya småvatten i skogslandskapet, något som många miljövänner efterlyser. Om några år kan du nog hitta en del grodyngel, liksom en del fuktälskande växter där.
/Niklas

Eller kanaler som totalt förändrar skogens hydrologiska förutsättningar. Torr skog blir blöt och träden dör. Våtmark dräneras och växter dör.

[i][/i] Tänk om det inte ens är mer lönsamt med trakthyggesbruk.
Tänk om det bara leder till färre arbetstillfällen sämre virke monokultur och kalhuggen skog.
Tänk om banker supersågverk maskintillverare är de enda som tjänar på det.
Tänk om det är människans oförmåga att överblicka och förstå hur fullskiktad skog fungerar.

[Sillero]

sön 04 nov 2018, 16:53#531930

Jo, jag vet att vissa arter gynnas av dagens skogshantering och de har ju naturligtvis sitt existensberättigande i vår skogsflora. Ändå är det nog så att vi som är engagerade i att rädda/skydda växtarter kanske ser något mer på de "exklusiva" arter, vilka är sällsynta/unika "världsöver". Där har vi orkidén skogsfrun som ett bra exempel. Den estetiska aspekten kommer in i högsta grad när det gäller besöks-/naturturismen. Den glöms många gånger bort i skogsdiskussionen. Naturturismen i vårt land genererar icke försummbara intäkter och många arbetstillfällen för vår glesbygd. Naturturister från kontinenten besöker oss i stor utsträckning för våra skogars skull. Dessa besökare är starkt kritiska till vad de nu ser i det Svenska skogslandskapet. De överväger nu att åka till andra länder, som fortfarande har orörda skogar kvar. Där finns fortfarande några få.

Såhär står det i artdatabanken om skogsfrun "Sannolikt missgynnas arten starkt av slutavverkning. De relativt ytligt belägna jordstammarna kan inte förväntas tåla uttorkning av markens ytskikt. De torde också vara känsliga för körskador. Arten har dock överlevt slutavverkning där skyddande vegetation lämnats. I något fall har dess reaktion efter gallring studerats. Fem år efter gallringen ökade antalet blommande exemplar markant för att efter ytterligare 3–4 år vara ner i samma nivå som före gallringen. Slutavverkning utan hänsyn, markberedning och skyddsdikning får betraktas som de allvarligaste hoten. Skogsgödsling kan tänkas missgynna svampkomponenten."
http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/620


Verkar gynnas av gallring, men TROLIGEN missgynnas av slutavverkning och markberedning. Det finns fler arter som anses "hotade av skogsbruket" men som verkar gynnas av gallring och missgynnas av slutavverkning och markberedning.

Det står "slutavverkning utan hänsyn ..." som största hot. Inte skogsbruk

Jag erkänner att jag uttryckt mig lite klumpigt i trådrubriken. Det är vissa inslag/metoder i det , som jag kallar, moderna skogsbruket som jag vänder mig emot. Jag har aldrig menat att skogen inte skall brukas. Kalhyggen och markberedning (så som den ser ut i dag) är dock sådana metoder som jag fortfarande, efter all spe jag fått utstå i tråden, anser är ett "våldförande" på vår jord. Varken etiskt eller humant försvarbar (men ekonomiskt). Jag efterlyser framsteg på maskinparkssidan, innovationer som förhoppningsvis resulterar i maskiner som gör mindre markskador vid utförande av gallring och blädning. Dessa senare metoder tror jag skulle ge en långsiktigt hållbar och miljövänlig skogshantering. Rätt utformad kan den nog också så småningom bli lönsam.

[Lars Lundqvist SLU]

sön 04 nov 2018, 17:10#531936 Problemet som du helt förbiser är att man inte kan gallra en skog i eviga tider. Träden tar helt enkelt slut. Enda gången som det fungerar är om du har en fullskiktad skog. Den kan gallras återkommande (och det kallas då blädning), förutsatt att du inte tar ut fler träd än vad som växer in underifrån . Annars sjunker stamantalet hela tiden och till sist är det slut på träd där också. Och på våra breddgrader är det bara gran som kan bilda fullskiktad skog. Så för tallskogen är enda alternativet att man använder fröträdsställning om man inte vill plantera men även då måste man normalt markbereda för att få tillräckligt med föryngring. Hyggesbränning är ett alternativ till mekanisk markberedning. Är det mindre "våldförande"?

Om det är försvarbart eller ej? Tja, är det försvarbart med jordbruk? Där är ju markbearbetningen ännu radikalare. Är det också ett våldförande på vår jord?

[Hema]

sön 04 nov 2018, 18:47#531954 Markberedning av vildsvin kanske godkänns?

//Henke månskensskogsbonde

[Sillero]

sön 04 nov 2018, 20:00#531965 Vildsvinen har inget alternativ. Människan borde kunna forska fram alternativa lösningar, om den bara vill.

[Mellberg]

sön 04 nov 2018, 20:04#531966 Att ha synpunkter är helt ok, men argumentera inte som miljöaktivister utan att tala om det. Sympatiserar man med skydda skogen, naturskyddsföreningen tycker jag att man kan tala om det. Annars är ni bara troll.

Flera av trollen i denna tråd saknar elementära kunskaper om modernt skogsbruk och skogshistoria.