lör 05 maj 2018, 12:44#510947
Omloppstid är ett intressant ämne som väldigt många missförstår, men jag vill ändå börja med Mellbergs kommentar:
Mellberg skrev:Skog som inte brukas binder alltså mindre kol än brukad skog, vid rekommenderade omloppstider.
Det beror på vilken tidshorisont man har, och vad man menar med "brukas". Ett träd som växer binder naturligtvis mer kol än om det avverkas. Så i ett kort perspektiv är det faktiskt så att om Sverige pausade allt skogsbruk i 10 år så skulle mängden kol som binds ökas. Men om all skog i Sverige var urskog så skulle å andra sidan den stående skogen så småningom inte nettobinda kol överhuvudtaget, fast marken skulle i en del områden långsamt lagra mer kol. Så svaret blir olika om vi pratar om 10 år, 100 år eller 1000 år.
När det gäller omloppstid så finns det en del principfrågor och begrepp att först reda ut.
Nuvärde är ett gammalt ekonomiskt begrepp. Det innebär att man räknar ränta på framtida intäkter och kostnader, fast baklänges. Om du sätter in 100 kr på banken idag och får 3% ränta per år i 100 år så har du om 100 år 1921 kr på kontot. Omvänt kan man då säga att om du om 100 år kommer att få 1921 kronor så motsvarar de pengarna 100 kronor idag, med 3% ränta. Nuvärdet av de 1921 kronorna du får år 100 är då 100 kr.
Nuvärde används ofta i skogliga kalkyler för att jämföra olika åtgärder eller skötselprogram men det finns en uppenbar brist: Beräkningarna utgår nästan alltid från det vi vet, dvs dagens prislistor för virke och dagens kostnader för avverkning osv. På det viset innebär nuvärdet att vi säger "om ingenting i skogsbruket eller samhället ändras de närmaste 100 åren så ser ekonomin ut såhär", och verkligheten är såklart tvärtom – allt ändras med tiden. Så nuvärden funkar för begränsade tider, 10-20 år max, men när vi börjar prata 80-100 år blir kalkylerna sällan meningsfulla.
Omloppstid är tiden från slutavverkning till slutavverkning och den blir därmed ungefär lika med skogens ålder när man slutavverkar. Idag är snittåldern på den skog som slutavverkas ca 100 år, så genomsnittlig omloppstid är alltså också ungefär 100 år. Lägsta ålder för slutavverkning enligt Skogsvårdslagen ligger dock betydligt tidigare, 20-40 år tidigare beroende på ståndortsindex (bonitet). I studien som Fredrik hänvisar till har man tydligen låtit medeltillväxtens kulmination bestämma optimal omloppstid och den infaller oftast 30-50 år senare än lägsta slutavverkningsålder.
Medeltillväxten beräknas som summan av allt som hittills producerats (stående virkesförråd + allt som gallrats och självgallrats) dividerad med tiden som gått( alltså i princip beståndets ålder). De första åren efter en kalhuggning är tillväxten i princip noll. Sen börjar den
löpande tillväxten öka, alltså den tillväxt man har varje år, och den är som högst när skogen är ca 8-10 m hög, sen börjar den långsamt sjunka. Men medeltillväxten fortsätter att öka eftersom löpande tillväxten fortfarande är högre än medel. Till slut har den löpande tillväxten sjunkit så att den möter medeltillväxten, och då har man den högsta medeltillväxten, dvs medeltillväxten har kulminerat.
(den som har svårt att förstå kan byta ut tillväxt mot hastighet när man kör bil; börja med att stå still 1 timme (hyggesfas och ungskogsfas) och börja sen köra och jämför den hastighet som hastighetsmätaren visar (löpande) och den medelhastighet som färddatorn visar)
Sen har vi
årsyta och det är ett begrepp som verkar ha glömts bort idag. Årsyta är skogsarealen dividerad med omloppstiden och det är alltså den yta som man i genomsnitt slutavverkar, markbereder, planterar, röjer och gallrar första-andra-tredje gången,
varje år. Om man ökar omloppstiden minskar årsytan och om man minskar omloppstiden ökar årsytan. För att få en sjysst jämförelse mellan olika omloppstider måste man ändra årsytan i kalkylerna. En halverad omloppstid innebär exempelvis fördubblad areal som årligen ska föryngras.
Omvänt är det så att om man ändrar årsytan genom att ändra den areal som årligen slutavverkas så kommer även omloppstiden ändras. Om man plötsligt fördubblar den årliga arealen slutavverkning så kommer man när halva den gamla omloppstiden gått upptäcka att man är tvungen att återkomma till den skog som man slutavverkade först.
För en privat markägare med bara en liten skogsfastighet är andra faktorer viktigare än omloppstid, årsyta, medeltillväxt, osv., men för de som har stora skogsinnehav, 1000 ha eller mer, så är både omloppstid, årsyta och medeltillväxt väldigt påtagliga och viktiga begrepp som man måste förstå hur de hänger ihop.
Kort information om skogsforum.se