Föryngring
Plantering av gammal mossodling
lör 21 apr 2018, 18:57#509101Det har varit en mycket trevlig dag och ett kanonväder . Stort tack till Torbjörn och busholle och bema som ställde upp och visa sina fastigheter.
lör 21 apr 2018, 19:29#509106Lång intressant dag med mycket diskussioner, även om misslyckande man lärt av. Tack allihop.
mån 23 apr 2018, 19:14#509381Här kommer några bilder samt lite kort sammanfattning från lördagens skogsdag hos busholle och Bema.
Vi började hos Busholle och tittade på ett hygge på mark som delvis låg på torvmark och som antagligen varit odlad/brukad tidigare. Hela hygget var skyddsdikat samt markeberett. En del av hygget bestod av fastmark (mineraljord) och det var markberett med vanlig markberedare (harv). Den andra delen var höglagd med grävmaskin. Olle hade planterat den del av hygget som harvats med sibirisk lärk men plantorna räckte inte till och han väntar nu på fler för att göra klart. Eftersom Olle redan föryngrat stora arealer med tall vill han variera med lärk. Annars hade tall antagligen gått bra på den här marken också.
De syntes tydligt att självföryngrade plantor av tall och gran har etablerat sig där mineraljord kommit upp i harvning eller högläggning. Där ytskiktet bestod av torv fanns dock ingen naturlig föryngring och det verkade inte som gräs ville växa där heller. I den intilliggande mossen fanns inga tallplantor på gång i kantzonen så mineraljord i ytan verkar vara ett absolut krav för att få ev självföryngring.
Lärkplantorna, som har två växtsäsonger på nacken, har etablerat sig mycket bra och Olle har sprutat dem mot viltbete. De flesta verkade ha klarat sig skapligt men en och annan var hårt betad. De största plantorna var nästan en meter höga och i bra växt. Sibirisk lärk räknas som ett inhemskt trädslag och klassas inte som exot till skillnad mot den mer snabbväxande (och krävande) hybridlärken. Vi ser med intresse fram mot hur lärken kommer att etablera sig på den del av hygget som består av renodlad torvmark.
Efter lärken och torvmarken gick vi till en gammal inäga som Olle planterat igen 2013 med gran. Området planterades en gång tidigare med gran i mitten av 80-talet men då gick det mesta ut. Nu har det gått betydligt bättre och det beror antagligen på att diket igenom rensats upp ordentligt och att området höglades i samband med grävjobbet. Närmast diket sparades en yta som inte höglades och här har plantorna haft mycket svårare konkurrens med gräset. Olle har gräsröjt flera år så nu såg det ändå bra ut. Området som höglades hade utbrett lövuppslag av främst björk och sälg.
I vinter har granarna betats kraftigt av älg. Betningen var närmast systematiskt gjord där sidoskotten betats hårt men toppskotten har vänligt nog skonats. Först trodde vi att det var rådjursbete men spillningshögarna avslöjade den skyldige. Olle har viltbehandlat granarna varje växtsäsong utom den sista.
Växtbetingelserna hos busholle är ganska kärva med många mossar i närheten. Närliggande Hagshult är känt från väderrapporterna som både varmast och kallast. Jordmånen är sandig och mycket av skogen lämpar sig för tall. Fastigheten ligger runt 170 m ö h.
Efter besöket hos Olle körde vi genom ett vårfagert smålandslandskap vidare till Bema strax norr om Malmbäck. Bemas marker ligger högre, runt 300 m ö h och även här finns omfattande mossar i landskapet. Jordmånen är finkorning och vattenhållande. Här dominerar granen i skogslandskapet men den är utmanande att föryngra p g a att många marker är blöta och att det kan frysa på nätterna ända fram tillmidsommar.
Den äldre granskogen föryngras successivt och under senare år har Bema använt mer högläggning (med grävmaskin). Vi tittade på några hyggen som planterats i hög de senaste åren och granen såg ut att ta sig bra i högarna. Bema använder uteslutande stora barrotsplantor (tror jag). I den senaste avverkningen som gjordes sparades frötallar och där har området nu höglagts och väntar på plantering av gran som Bema ska göra nu innan sommaren.
Vi tittade även på en äldre mossodling på Bemas fastighet där det planterats med svartgran för knappt 30 år sedan. Planteringen gjordes innan Bema tog över fastigheten och han var inte så värst imponerad över svartgranens växtförmåga. Påfallande många träd har ramlat ikull eller har bara stått och dött.
Vid en första anblick var det svårt att se att det var annat än vanlig gran men när man började titta lite noggrannare syntes skillnad i färg och växtsätt. Svartgranen har blåare barr och barrmassan såg ut att ha tätare struktur av kvistar och barr än intillgande vanliga "rödgranar". Barr och kvistar var kortare men tätare. Marken hade höglagts och trots att det fanns ett dike alldeles intill var det ändå blött och vattenmättat. Fördelen med svartgranen ska vara att den är mindre frostkänslig och lättare att etablera än vanlig gran men i det här fallet verkade den växa sämre och vara mindre vital när den kom upp i ålder. Bema var inte imponerad.
Det här var en mycket summarisk sammanfattning av en intressant dag där vi även pratade om allt möjligt annat som t ex virkespriser. Fyll gärna på med mer ni som var med och ni som var värdar. Tack för en trevlig dag!
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Vi började hos Busholle och tittade på ett hygge på mark som delvis låg på torvmark och som antagligen varit odlad/brukad tidigare. Hela hygget var skyddsdikat samt markeberett. En del av hygget bestod av fastmark (mineraljord) och det var markberett med vanlig markberedare (harv). Den andra delen var höglagd med grävmaskin. Olle hade planterat den del av hygget som harvats med sibirisk lärk men plantorna räckte inte till och han väntar nu på fler för att göra klart. Eftersom Olle redan föryngrat stora arealer med tall vill han variera med lärk. Annars hade tall antagligen gått bra på den här marken också.
De syntes tydligt att självföryngrade plantor av tall och gran har etablerat sig där mineraljord kommit upp i harvning eller högläggning. Där ytskiktet bestod av torv fanns dock ingen naturlig föryngring och det verkade inte som gräs ville växa där heller. I den intilliggande mossen fanns inga tallplantor på gång i kantzonen så mineraljord i ytan verkar vara ett absolut krav för att få ev självföryngring.
Lärkplantorna, som har två växtsäsonger på nacken, har etablerat sig mycket bra och Olle har sprutat dem mot viltbete. De flesta verkade ha klarat sig skapligt men en och annan var hårt betad. De största plantorna var nästan en meter höga och i bra växt. Sibirisk lärk räknas som ett inhemskt trädslag och klassas inte som exot till skillnad mot den mer snabbväxande (och krävande) hybridlärken. Vi ser med intresse fram mot hur lärken kommer att etablera sig på den del av hygget som består av renodlad torvmark.
Efter lärken och torvmarken gick vi till en gammal inäga som Olle planterat igen 2013 med gran. Området planterades en gång tidigare med gran i mitten av 80-talet men då gick det mesta ut. Nu har det gått betydligt bättre och det beror antagligen på att diket igenom rensats upp ordentligt och att området höglades i samband med grävjobbet. Närmast diket sparades en yta som inte höglades och här har plantorna haft mycket svårare konkurrens med gräset. Olle har gräsröjt flera år så nu såg det ändå bra ut. Området som höglades hade utbrett lövuppslag av främst björk och sälg.
I vinter har granarna betats kraftigt av älg. Betningen var närmast systematiskt gjord där sidoskotten betats hårt men toppskotten har vänligt nog skonats. Först trodde vi att det var rådjursbete men spillningshögarna avslöjade den skyldige. Olle har viltbehandlat granarna varje växtsäsong utom den sista.
Växtbetingelserna hos busholle är ganska kärva med många mossar i närheten. Närliggande Hagshult är känt från väderrapporterna som både varmast och kallast. Jordmånen är sandig och mycket av skogen lämpar sig för tall. Fastigheten ligger runt 170 m ö h.
Efter besöket hos Olle körde vi genom ett vårfagert smålandslandskap vidare till Bema strax norr om Malmbäck. Bemas marker ligger högre, runt 300 m ö h och även här finns omfattande mossar i landskapet. Jordmånen är finkorning och vattenhållande. Här dominerar granen i skogslandskapet men den är utmanande att föryngra p g a att många marker är blöta och att det kan frysa på nätterna ända fram tillmidsommar.
Den äldre granskogen föryngras successivt och under senare år har Bema använt mer högläggning (med grävmaskin). Vi tittade på några hyggen som planterats i hög de senaste åren och granen såg ut att ta sig bra i högarna. Bema använder uteslutande stora barrotsplantor (tror jag). I den senaste avverkningen som gjordes sparades frötallar och där har området nu höglagts och väntar på plantering av gran som Bema ska göra nu innan sommaren.
Vi tittade även på en äldre mossodling på Bemas fastighet där det planterats med svartgran för knappt 30 år sedan. Planteringen gjordes innan Bema tog över fastigheten och han var inte så värst imponerad över svartgranens växtförmåga. Påfallande många träd har ramlat ikull eller har bara stått och dött.
Vid en första anblick var det svårt att se att det var annat än vanlig gran men när man började titta lite noggrannare syntes skillnad i färg och växtsätt. Svartgranen har blåare barr och barrmassan såg ut att ha tätare struktur av kvistar och barr än intillgande vanliga "rödgranar". Barr och kvistar var kortare men tätare. Marken hade höglagts och trots att det fanns ett dike alldeles intill var det ändå blött och vattenmättat. Fördelen med svartgranen ska vara att den är mindre frostkänslig och lättare att etablera än vanlig gran men i det här fallet verkade den växa sämre och vara mindre vital när den kom upp i ålder. Bema var inte imponerad.
Det här var en mycket summarisk sammanfattning av en intressant dag där vi även pratade om allt möjligt annat som t ex virkespriser. Fyll gärna på med mer ni som var med och ni som var värdar. Tack för en trevlig dag!
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
tor 26 apr 2018, 12:57#509756Nu har jag beställt plantor till min mossodling. Får dom i början av april nästa år. Det blir gran som är en plus plugg planta med vax behandling mot snytbagge. Plus plugg planta är en täckrots planta som är omskolad till friland och upp till 60 cm stor. Skogs dagen gav inspiration och man fick andra idéer en miss med mitt projekt är nog att man skulle väntat med höglägga till hösten och planerat på våren är lite bekymrad att det kommer bli mycket gräs men man får se
ons 02 maj 2018, 10:06#510545
Med stora plantor tror jag det kommer gå utmärkt.
Jag körde ju med liten täckrot och gräset var bara ett bekymmer där det inte var höglagt.
källshult skrev:Nu har jag beställt plantor till min mossodling. Får dom i början av april nästa år. Det blir gran som är en plus plugg planta med vax behandling mot snytbagge. Plus plugg planta är en täckrots planta som är omskolad till friland och upp till 60 cm stor. Skogs dagen gav inspiration och man fick andra idéer en miss med mitt projekt är nog att man skulle väntat med höglägga till hösten och planerat på våren är lite bekymrad att det kommer bli mycket gräs men man får se
Med stora plantor tror jag det kommer gå utmärkt.
Jag körde ju med liten täckrot och gräset var bara ett bekymmer där det inte var höglagt.
2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor
ons 02 maj 2018, 10:21#510547Skrev ett inlägg mellan hlb och Torbjörn men det verkar vara helt borta.
Får börja med att tacka för deltagandet. Det var som tidigare erfarit en mycket nyttig upplevelse att få sina metoder och strategier nogrant synade.
I helgen planterades den höglagda ytan och dessutom fick det tidigare området en hjälpplantering då det skett ett visst bortfall. Förra gången det planterades lärk så var det täckrot men denna gången var det barrot så det var kämpigare än jag var van vid. Det befintliga lärkbeståndet ser generellt bättre ut än vad jag har förväntat mig, en avgång p.g.a. framförallt gräs på 2-5% och utöver det betning i ungefär samma omfattning. Lärken verkar klara betet på ungefär samma vis som granen och repar sig bra. När jag sprutat har min bedömning av avgången varit betydligt högre än nu och det beror högst sannolikt på att jag missat plantor under gräset. Är det någon som har erfarenhet av ecopulp plantskydd?
Får börja med att tacka för deltagandet. Det var som tidigare erfarit en mycket nyttig upplevelse att få sina metoder och strategier nogrant synade.
I helgen planterades den höglagda ytan och dessutom fick det tidigare området en hjälpplantering då det skett ett visst bortfall. Förra gången det planterades lärk så var det täckrot men denna gången var det barrot så det var kämpigare än jag var van vid. Det befintliga lärkbeståndet ser generellt bättre ut än vad jag har förväntat mig, en avgång p.g.a. framförallt gräs på 2-5% och utöver det betning i ungefär samma omfattning. Lärken verkar klara betet på ungefär samma vis som granen och repar sig bra. När jag sprutat har min bedömning av avgången varit betydligt högre än nu och det beror högst sannolikt på att jag missat plantor under gräset. Är det någon som har erfarenhet av ecopulp plantskydd?
2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor
ons 02 maj 2018, 10:53#510551Jag skulle gärna komma på en uppföljningsträff om 5 år för att se hur planteringen har tatt sej
Själv har jag en lärkplantering från mitten av 90 talet som har växt bra men träden är så krokiga så det blir ingen sågstock i det beståndet
Själv har jag en lärkplantering från mitten av 90 talet som har växt bra men träden är så krokiga så det blir ingen sågstock i det beståndet
ons 02 maj 2018, 12:15#510559
Då antar jag att det är hybridlärk som planterats?
Larsi skrev:Jag skulle gärna komma på en uppföljningsträff om 5 år för att se hur planteringen har tatt sej
Själv har jag en lärkplantering från mitten av 90 talet som har växt bra men träden är så krokiga så det blir ingen sågstock i det beståndet
Då antar jag att det är hybridlärk som planterats?
2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor
ons 03 apr 2019, 17:42#560256
Nu har vi sommar tid och då börjar kvälls skiftet
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Nu har vi sommar tid och då börjar kvälls skiftet
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
ons 03 apr 2019, 17:44#560258Bra jobbat, men fy du skrämmer mig...
Vill inte börja plantera redan.....
Vill inte börja plantera redan.....
ons 03 apr 2019, 17:58#560261Verkar vara en grym gräsväxt, hur ska du tackla det? Jag har ett liknande skifte som jag ska plantera i vår, funderar på att använda Ro....up, hålla en plåttratt över och spruta runt plantan. Att trampa gräs är ju ett jädrans jobb hela sommaren... Jag har erfarenhet av att plantor inte tål nämnda vätska men hoppas det räcker att skydda själva plantan. För att döda plantan måste väl blad/barr ta upp den och sedan transportera den ner i växten??
Vad för sorts planta sätter du @källshult?
Vad för sorts planta sätter du @källshult?
Det du inte hann idag kan du göra i morgon och hinner du inte då heller så var det inte så viktigt
ons 03 apr 2019, 19:10#560280Jo det blir en utmaning med gräset men jag tror att det går bra för plantorna är stora och så är det plus plugg plantor och det är ju en jordklump på dom som en täckrot planta . Är lite svårt kanske och se på bilden
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
ons 24 jul 2019, 20:14#577976 Har gräsröjt med stih kompostkniv funkar fint och det funkar bra till hallonbuskar och mindre sly
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
ons 24 jul 2019, 21:31#577987
Ja, den är effektiv, och jag anser att jag kan styra den bättre än den treuddiga.
Har användt den några gånger i övergrodde trädgårdar efter att jag fick den för att tästa, men aldrig i
gräs och sly på plantering, men det ska jag göra nu. Tack för ideen, @källshult
källshult skrev:Har gräsröjt med stih kompostkniv funkar fint och det funkar bra till hallonbuskar och mindre sly
Ja, den är effektiv, och jag anser att jag kan styra den bättre än den treuddiga.
Har användt den några gånger i övergrodde trädgårdar efter att jag fick den för att tästa, men aldrig i
gräs och sly på plantering, men det ska jag göra nu. Tack för ideen, @källshult
Jack of all trades, master of none!
fre 03 jun 2022, 21:22#759809Har någon erfarenhet av att plantera klibbal på liknande marker? Läste att rekommendationen från svenska skogsplantor var att hägna, min tidigare egna erfarenhet av självföryngrad al är att de inte betas, lite villrådig här så tar tacksamt emot erfarenheter? Önskar få en blandning mellan skogsproduktion och betesmark. Hägna in är ej aktuellt. bra ideer tas emot tacksamt!
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).