"Den blöta hösten" är egentligen virkesbrist?
Den senaste säsongen har svensk skogsindustri gått för högtryck samtidigt som värmeverken har använt mer skogsbränsle än vanligt. Även avverkningarna har gått för högtryck men snödjupet har bromsat virkesflödet i vissa delar av landet. I södra halvan av landet har det däremot varit drivningsförhållanden som varit minst i nivå med en vanlig vinter men här pratas det fortfarande om virkesbrist p g a "den blöta hösten". Massabruken flisar enligt uppgift klentimmer och sågtimmer på marginalen för att hålla igång produktionen. Spånet tar slut till pelletsfabrikerna och sågverken får inte upp högre produktion trots att marknaden skriker efter trävaror.
Minska slutavverkningsåldern
Av det här skälet är det inte så svårt att förstå att vi nu ser ett ökat tryck på minskade slutavverkningsåldrar. Många större virkesköpare använder idag ett antal halvt tveksamma argument för att gammal skog ska huggas ner så fort som möjligt innan den torkar, dör, blåser ner eller måste skattas bort av kommande ägargenerationer(!).
Skogsstyrelsen genomförde förra veckan en forskarhearing om de samverkansprojekt (se tråden Torbjörn Johnsen - Skogsstyrelsen vill öka skogsproduktionen) som drivits för att öka virkesproduktionen. Gruppen som jobbat med temat "Effektivare skogsproduktion" säger redan i inledningen att
De mål som formulerats bygger på strategin att öka produktionen av grova, raka barrträd med förkortad produktionstid och begränsa risken för skador.
Den stora frågan kan jag tycka är om det här verkligen är rätt väg för svenskt skogsbruk att gå? Idag kan det vara mycket frestande att fokusera mycket på volymproduktion eftersom det är relativt liten prisskillnad mellan olika virkeskvalitéer. Men ska vi producera fiber på kort tid till låga priser eller ska vi producera kvalitetsvirke som kan betalas bättre? På sikt...
Tyskarna producerar volym med hjälp av höga virkesförråd
Om vi fortsätter med exemplet Tyskland så är detta land idag uppe i samma tillväxtnivå som Sverige trots att skogsmarksarealen är betydligt mindre. Virkesförrådet är (minst) lika stort. Skogsnationen Tyskland nu ikapp Sverige?
Skälet till Tyskarnas höga virkesförråd och höga tillväxt är att de håller ihop sina bestånd med betydligt högre medelförråd under hela omloppstiden. Och de har högre slutavverkningsåldrar. Det innebär att de hela tiden har betydligt mycket mer kubikmeter stående i skogen. Kubikmetrar som i sin tur generera mer tillväxt. Vilket gör att de i slutändan kan avverka betydligt mer. Ett bra exempel var det skogsbestånd vi besökte där John Deere visade sin nya 1170G-skördare (se bilder och video i tråden John Deere 1170G 8WD, nu med IBC, ADC och grå ram). Här gallrades i ett 98-årigt tallbestånd. Beståndet höll knappt 400 m3fub per hektar och man tog väl ut max 20% av volymen. Beståndet var gallrat åtskilliga gånger tidigare men med försiktigare gallringar än vad vi gör och med senare gallringsstart än den vi normalt skulle använda i samma typ av skog. I Tyskland finns inte samma omfattande massaindustri som driver på gallringarna utan här utgår man mer från bestånden ur ett skogsskötselperspektiv mot volym och kvalité. Dessutom så finns en sågverksindustri som inte bara kan hantera grova stockar utan dessutom värdesätter dem. Och den är lönsam.
Sjunker svenska beståndsvolymer?
Fredrik har skrivit om det här med virkesvolymernas utveckling i våra slutavverkningsskogar tidigare. Bl a i tråden Minskad slutavverkningsvolym med start 2020?. Det finns idag inga tydliga bevis i skogsstatistiken för att vi minskar volymerna men desto fler ute i fält som har den uppfattningen.
Vi har även skrivit tidigare om att gallringsmallarna enligt SLUs forskare överskattar virkesförråden och att virkesvolymen i gallringsbestånden ligger lägre än förväntat (Gallringsmallarna överskattar verkligheten).
Kissa i byxorna?
Jag tror att Rickard Axdorf har rätt i sin analys om att vi börjar närma oss vad vi kan ta ut ur skogen beaktat det tillgängliga skogsmarksarealen. Och då menar jag att det är fel väg att gå att gallra hårdare (tidigare gallring, färre gallringar och gallringsstyrkor runt 40% är kutym idag) och att slutavverka tidigare. Jag tror att det är ett kortsiktigt och dåligt sätt att få fram mer virke. Lite som att kissa i byxorna. Varmt och skönt ett tag men när det kallnar blir det inget bra. Vi äter av det kapital som genererar tillväxt.
Däremot kommer det att vara mycket svårt att få acceptans för att gå den motsatta vägen. Att öka virkesförråden under alla beståndens faser under omloppstiden samt att hålla skogen längre. Men det skulle ge en fantastisk framtid om några decennier med ännu mer virke att avverka, av ännu bättre kvalité. Under tiden kanske en del industriproduktion måste hållas igång med ökad import?
Ska vi korta omloppsperioden eller ska vi öka den? Vad säger ni?
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Kort information om skogsforum.se