SKOGSFORUM ARTIKEL 

  Gallring

Åtta myter om gallring

1371 inlägg 294422 visningar 45 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

ulf 1  
#504586 ett tips till er som vill hyra ut en stuga på .. https://www.airbnb.se/a/?af=43720035&c= ... gI3OvD_BwE .. det är jätteviktigt att ni är ärliga om läge och standard .. det är nämligen så att det kommer att styra framtidens uthyrningar av din stuga, då alla skriver ett omdöme efter sin vistelse .. det är också så att när det börjat med en viss kategori folk som ger omdöme, så får du ungefär samma slags människor dit hela tiden (detta är noteringar efter bara fyra månader ) min stuga har blivit nyförälskade pars stuga nu, ofta akademiker eller studerande .. en sak till, så otroligt överlägsen som "airbnb" är så ska man inte slänga bort tiden på de taffliga svenska uthyrarna. men vi svenskar har väl aldrig förstått att skogen kan användas till mycket mer än fiberproduktion .. titta på de stora skogsbolagen, där kan man tala om organisationer med bara två hjärnceller, massacellen och sågverkscellen .. en fråga till lars om flerskiktad skog, ska man ta hänsyn till söderläge vid uppbyggande av grupperna ..

Malwa
Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

ulf 1  
#504588 "Förutsättningarna för Sveriges alla skogsägare är så oändligt olika, och de kan förändras över tid" säger bax ... men det är ju detta som är den felaktiga beskrivningen, den är ju lögn .. vilka entreprenörer avverkar annorlunda, trots de olika förutsättningarna för skogsägaren, och vilka skogsbolag tar hänsyn till en förändrad framtid, när dom rekommenderar kalavverkning och plantering .. det är ju inte skogsägaren som styr, det är flockmentaliteten och skogsindustrin, vad man än säger, så är det så .. undantagen är sorgligt nog bara de få som bekräftar regeln ..

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

longframe200  
#504589
Bax skrev:
longframe200 skrev:......Eftersom Lasse inte har skövlat all sin skog kommer han att lyckas.


Nej, Lasse kommer inte att lyckas för hans mark är 200m bred och 1000m lång, längs med en å.
Strandskyddsbestämmelserna gör därför att han inte får bygga något. Planerna på att ta ut kvalitetsvirke måste skrinläggas, eftersom hans fars och farfars exemplariska skötsel gjort att området belagts med avverkningsförbud av någon som smugit omkring där och inventerat, utan att ens resonera med Lasse om hans tankar och planer för skogen.
Eller om det var så att Lasses far och farfar avverkat ganska hårt så Lasse egentligen har ganska ung skog att "jobba" med, jag kommer inte ihåg.
Dessutom är Lasse inte ett dugg intresserad av att valla omkring stadsmänniskor i sin skog, han blev less på dom under åren han jobbade i Düsseldorf.

Förutsättningarna för Sveriges alla skogsägare är så oändligt olika, och de kan förändras över tid, så det är helt hopplöst att säga "om alla gör såhär så blir det bra". Tyvärr vill många som höjer rösten om hur skog ska skötas inte inse det utan drar alla skogsägare över samma kam som dom drar storskogsbruket.



Vilket suveränt resonemang =)) Kan det vara den svenska avundsjukan som lyser igenom.

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

Lars Lundqvist SLU  
#504591
longframe200 skrev:
Lars Lundqvist SLU skrev:Lasse kan inte helt plötsligt ta fram special- eller kvalitetsvirke av det enkla skälet att han bara kan ta fram det virke som redan finns i skogen.

Det du skriver stämmer inte helt enkelt, Lasses far, farfar osv. kanske har skött skogen på ett för dem exemplariskt sätt.

(mina understrykningar)

Du bekräftar precis det jag skrev, förmodligen utan att tänka på det.

Om Lasses far, farfar, osv har huggit hårt och sen lämnat skogen åt sitt öde, och dessutom har turen att ha marker där det huvudsakligen kommer upp tall, så finns det med lite tur special- och kvalitetsvirke. Men om de inte gjort det, eller om det mest har kommit upp gran, eller om Lasse har köpt fastigheten av Sveaskog och den mest består av ungskog, då kan ju Lasse inte helt plötsligt börja ta ut specialsortiment av tall.

Den som idag har en skog och vill bedriva skogsbruk måste utgå från hur just den skogen ser ut. I debatten påstås det ofta att om skogsägaren väljer att inte kalhugga utan istället väljer nån sorts hyggesfri gallring så får skogen bättre kvalité. Det är naturligtvis rent nonsens. Skogen får inte bättre kvalité än den redan har. Däremot får träden långsamt bättre kvalité ju grövre de blir, men för det krävs ju ingen skötsel alls utan bara att träden får växa lite till. Så en längre omloppstid i trakthyggesbruket ger normalt också bättre virkeskvalité.
Senast redigerad av Lars Lundqvist SLU tor 22 mar 2018, 09:01, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

Lars Lundqvist SLU  
#504595
ulf 1 skrev:en fråga till lars om flerskiktad skog, ska man ta hänsyn till söderläge vid uppbyggande av grupperna ..


I en sluten skog finns det varken söderläge eller nordläge eller nåt annat läge. Söderläge förutsätter att du hugger bort skogen så du får en öppen yta med en beståndskant och då har du i praktiken gjort ett litet kalhygge.

Det finns en hel del studier som har tittat på om och i så fall hur föryngring och planttillväxt påverkas av söderläge. Oftast har man konstaterat att det finns en skillnad (plantor mår bättre i den norra, solbelysta delen än i den södra, beskuggade delen) men det är ju dessvärre inte möjligt att ha full solinstrålning i alla delar av en öppning i skogen hela dagen, lika lite som det är möjligt att bygga ett hus som alltid har alla fasader mot söder. Någon sida kommer ju alltid hamna i skugga. Fast om du gör en riktigt stor öppning, några tiotals hektar, så kommer en försumbart liten del av ytan hamna i skuggläge.

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

longframe200  
#504599
Lars Lundqvist SLU skrev:
longframe200 skrev:
Lars Lundqvist SLU skrev:Lasse kan inte helt plötsligt ta fram special- eller kvalitetsvirke av det enkla skälet att han bara kan ta fram det virke som redan finns i skogen.

Det du skriver stämmer inte helt enkelt, Lasses far, farfar osv. kanske har skött skogen på ett för dem exemplariskt sätt.

(mina understrykningar)

Du bekräftar precis det jag skrev, förmodligen utan att tänka på det.

Om Lasses far, farfar, osv har huggit hårt och sen lämnat skogen åt sitt öde, och dessutom har turen att ha marker där det huvudsakligen kommer upp tall, så finns det med lite tur special- och kvalitetsvirke. Men om de inte gjort det, eller om det mest har kommit upp gran, eller om Lasse har köpt fastigheten av Sveaskog och den mest består av ungskog, då kan ju Lasse inte helt plötsligt börja ta ut specialsortiment av tall.

Den som idag har en skog och vill bedriva skogsbruk måste utgå från hur just den skogen ser ut. I debatten påstås det ofta att om skogsägaren väljer att inte kalhugga utan istället väljer nån sorts hyggesfri gallring så får skogen bättre kvalité. Det är naturligtvis rent nonsens. Skogen får inte bättre kvalité än den redan har. Däremot får träden långsamt bättre kvalité ju grövre de blir, men för det krävs ju ingen skötsel alls utan bara att träden får växa lite till. Så en längre omloppstid i trakthyggesbruket ger normalt också bättre virkeskvalité.


Känns som du medvetet misstolkar vad jag skriver, eller kanske jag är otydlig. I vilket fall det förhåller sig så skiljer sig dina uttalanden kraftigt från verkligheten i min grannes fall.

Forskare har som tur är inte ensamrätten på sanningen.

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

ulf 1  
#504601 hade nästa väntat mig nåt sånt där svar .. men eftersom jag nu har berättat om hur jag kommer att göra med min kommer att stå som spön i backen, jag har lite svårt med det här stelnackade tänkandet att varje plätt i din skog ska producera fiber ... sluten skog, vad är det, kan bara vara en kalhyggesmänniska som tänker så .. "ja varenda kvadratmeter ska vara i produktion" annars jävlar har man misslyckats, gud va tråkigt ..mina grupper kommer att få stå där det skapar en skog som kan producera kvalitet, givetvis, men det kommer att vara allt annat också, jag har tom en liten blivande urskog som aldrig kommer att röras, jag har områden med 70 årig självsådd gran ca 5-6 tusen som nu håller på att gallra sig själv, och nu är de "största" färdiga att sågas fast dom är bra spinkiga, men eftersom jag har eget sågverk så kan jag stå och såga 15-20 cm virke och använda till att göra spikraka 12 mm lister, värda 20 tusen per kubik .. och det här är ju något som 95% av skogsägarna skulle tänka på och kunna göra själva, för ingen av de 95% äger mer än 50 hektar, ändå beter vi oss som vi ägde ett pappersbruk och skulle skapa råvara till det .. så jäkla korkat ..

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

ulf 1  
#504602 det försvann en mening, jag tar upp alla gamla tidigare öppna marker och tar bort de planterade granarna på åkrar och i hagar, så det kommer alltså att stå många flerskiktade grupper i söderlägen med sol på sig, det var dessa grupper jag frågade om ..

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

Lars Lundqvist SLU  
#504605
longframe200 skrev:I vilket fall det förhåller sig så skiljer sig dina uttalanden kraftigt från verkligheten i min grannes fall.


Nej, du läser inte det jag skriver:
En skogsägare kan inte plötsligt skapa högre virkeskvalité i skogen genom att gallra på ett visst sätt. I din grannes fall har hans farfar (eller kanske rentav någon före honom) gjort något för länge sedan som gjorde att skogen idag ser ut på ett visst sätt. Det kan inte din granne ändra på genom att idag gallra si eller så. Om hans farfar hade gjort något annat så hade skogen idag sett ut på ett annat sätt, och det hade din granne inte heller kunnat ändra på.

De träd som din granne idag kan sälja som specialsortiment är förmodligen över 100 år gamla och virkeskvalitén skapades för 60-80 år sen. Att statsskogarna i Lübeck idag innehåller träd som kan säljas till höga priser beror ju inte på vad Lutz Fähser började göra för 20 år sen utan vad hans föregångare gjorde för 60-100 år sen. Att Ulf1's skog innehåller träd som han kan avverka och göra lister av är ju inte Ulf1's förtjänst utan de träden är ett resultat av tidigare ägares skogsskötsel.

Att det går att plocka ut värdefulla träd ur en skog och på det viset göra goda vinster under en tid är ingen nyhet. Det är exemepelvis det man idag försöker göra i en del regnskogar – man tar ut ett fåtal träd med högt virkesvärde och hoppas att skogen på egen hand ska se till att det går att upprepa om 20 år. Det var samma grundtanke som låg bakom de dimensionslagar som infördes för norrlandsskogarna under senare delen av 1800-talet. Tanken var att om man begränsar uttaget till de största och mest värdefulla träde och väntar 20-30 år så kommer skogen själv se till att de klenare träden har vuxit till sig. Det man glömde då och fortsätter att glömma är att man måste ta hänsyn till hur olika trädslag fungerar och man måste förstå hur dynamiken i skogen måste fungera för att det här sättet att bedriva skogsbruk ska fungera.

Avatar Fallback

Re: Åtta myter om gallring

erikl  
#504610 @Ulf 1: Hur gör du rent praktiskt när du säljer 1 kbm lister till en köpare och också realiserar värdet? Säljer direkt till bygghandel? Egen annons?

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

Bax  
#504611
longframe200 skrev:....Vilket suveränt resonemang =)) Kan det vara den svenska avundsjukan som lyser igenom.


Ingen aning. Avundsjuk på vad?

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

Bax  
#504612
ulf 1 skrev:.....göra spikraka 12 mm lister, värda 20 tusen per kubik ...


Om man fick ut 20000:-/m³, torde inte alla de stora drakarna göra sådana lister då, istället för pappersmassa, det är ju så marknadsekonomi funkar.
Eller var det skillnad på teori och praktik igen :smile:

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

Lars Lundqvist SLU  
#504617 Allt är en fråga om tillgång och efterfrågan:

Kutterspån säljs till hästägare för 2-4 kr/kg vilket väl blir ca 12000-24000 kr/m3 frisk ved. Om man istället säljer till kanin- eller marsvinsägare så är priset ca 20 kr/kg.
Hö kan köpas för ca 2 kr/kg om man köper rimligt stor mängd men säljs i påsar som foder till smådjur för 80 kr/kg.
Ved kan köpas på pall, kluven och klar, för så lite som 500 kr/m3 stjälpt mått, och säljs för 5000 kr/m3 på Jula.

De högre priserna låter naturligtvis lockande för alla, men problemet är, precis som med Ulf1's lister, att marknaden för hästfoder är större än marknaden för kaninfoder, och efterfrågan på kluven brännved begränsas av att huvuddelen av dagens bostäder inte har nån eldstad.

Eller som det stod i tidningen Mad en gång i tiden: "När det regnar flyglar har den fattige inga noter"

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

svampbob  
#504621 Något som har imponerat på mig länge är ishotellet i Jukkasjärvi. Där har man byggt upp något stort men det skulle inte funka om varenda by i Norrbotten började stapla is och hyra ut rum. Det är samma sak med efterfrågan på kvalitetsvirke och lister samt de huggkubbar som Ulf 1 ska sälja för 500 kr/st.
Vi kan inte heller fylla skogarna med stugor och hoppas på att bli rika på det. Även Svenska turistförenings stugor har väldigt låg beläggningsgrad stora delar av året

Vi ska vara väldigt glada över att ha avsättning för vårt timmer och massa.

Användarvisningsbild

Re: Åtta myter om gallring

longframe200  
#504646
Lars Lundqvist SLU skrev:
longframe200 skrev:I vilket fall det förhåller sig så skiljer sig dina uttalanden kraftigt från verkligheten i min grannes fall.


Nej, du läser inte det jag skriver:
En skogsägare kan inte plötsligt skapa högre virkeskvalité i skogen genom att gallra på ett visst sätt. I din grannes fall har hans farfar (eller kanske rentav någon före honom) gjort något för länge sedan som gjorde att skogen idag ser ut på ett visst sätt. Det kan inte din granne ändra på genom att idag gallra si eller så. Om hans farfar hade gjort något annat så hade skogen idag sett ut på ett annat sätt, och det hade din granne inte heller kunnat ändra på.

De träd som din granne idag kan sälja som specialsortiment är förmodligen över 100 år gamla och virkeskvalitén skapades för 60-80 år sen. Att statsskogarna i Lübeck idag innehåller träd som kan säljas till höga priser beror ju inte på vad Lutz Fähser började göra för 20 år sen utan vad hans föregångare gjorde för 60-100 år sen. Att Ulf1's skog innehåller träd som han kan avverka och göra lister av är ju inte Ulf1's förtjänst utan de träden är ett resultat av tidigare ägares skogsskötsel.

Att det går att plocka ut värdefulla träd ur en skog och på det viset göra goda vinster under en tid är ingen nyhet. Det är exemepelvis det man idag försöker göra i en del regnskogar – man tar ut ett fåtal träd med högt virkesvärde och hoppas att skogen på egen hand ska se till att det går att upprepa om 20 år. Det var samma grundtanke som låg bakom de dimensionslagar som infördes för norrlandsskogarna under senare delen av 1800-talet. Tanken var att om man begränsar uttaget till de största och mest värdefulla träde och väntar 20-30 år så kommer skogen själv se till att de klenare träden har vuxit till sig. Det man glömde då och fortsätter att glömma är att man måste ta hänsyn till hur olika trädslag fungerar och man måste förstå hur dynamiken i skogen måste fungera för att det här sättet att bedriva skogsbruk ska fungera.


Jag känner inte igen det du skriver, det är inge tusentals kubik virke per år på export eller till giriga återförsälja det rör sig om. Det hela har fungerat sedan de tog över fastigheten, och förmodligen innan, sågen fans på gården redan 1947. känns som du inte har eller har tappat förmågan att tänka småskaligt.

Vid genomgång av din texts i tråden går mina tankar osökt till industrins grindvakters sätt att resonera. Måtte vara medvetet eller omedveten, men likheten är påfallande.

Annons:
Vreten skogsvagnar
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).